Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Iskallt begär: Svalbardtraktaten - Vem har rätt till Svalbards olja?

Persson, Victor LU (2014) LAGF03 20141
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den arktiska ögruppen Svalbard har fram till första världskriget betraktats som terra nullius, ingenmansland. Nationer från hela Europa har i århundraden bedrivit olika ekonomiska verksamheter i området, bl a fiske och gruvdrift. Genom en traktat från 1920, den s k Svalbardtraktaten, erkändes Norges suveränitet över Svalbard samtidigt som lika rätt att bedriva ekonomisk verksamhet på land och territorialhav kvarstod för andra fördragsslutande nationer. Sedan traktaten skrevs under har havsrätten genomgått stora förändringar, bl a har den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln introducerats som juridiska begrepp. I kraft av sin suveränitet har Norge utvidgat sitt territorialhav till 12 sjömil, inrättat en 200 sjömil bred fiskevärnzon... (More)
Den arktiska ögruppen Svalbard har fram till första världskriget betraktats som terra nullius, ingenmansland. Nationer från hela Europa har i århundraden bedrivit olika ekonomiska verksamheter i området, bl a fiske och gruvdrift. Genom en traktat från 1920, den s k Svalbardtraktaten, erkändes Norges suveränitet över Svalbard samtidigt som lika rätt att bedriva ekonomisk verksamhet på land och territorialhav kvarstod för andra fördragsslutande nationer. Sedan traktaten skrevs under har havsrätten genomgått stora förändringar, bl a har den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln introducerats som juridiska begrepp. I kraft av sin suveränitet har Norge utvidgat sitt territorialhav till 12 sjömil, inrättat en 200 sjömil bred fiskevärnzon (istället för ekonomisk zon) och tagit besittning av kontinentalsockeln.

Idag står de fördragsslutande parterna inför ett tolkningsproblem. Norge hävdar att de lika ekonomiska rättigheterna som tillfaller de fördragsslutande parterna inte gäller utanför territorialhavet, medan andra stater hävdar motsatsen. Uppsatsen behandlar argument för båda ståndpunkter och kommer till slutsatsen att de fördragsslutande parternas rättigheter ska tillämpas på kontinentalsockeln och fiskevärnzonen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Victor LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
folkrätt, rättshistoria, public international law, legal history, Svalbardtraktaten, Svalbard
language
Swedish
id
4449901
date added to LUP
2014-06-19 09:40:59
date last changed
2014-06-19 09:40:59
@misc{4449901,
  abstract     = {{Den arktiska ögruppen Svalbard har fram till första världskriget betraktats som terra nullius, ingenmansland. Nationer från hela Europa har i århundraden bedrivit olika ekonomiska verksamheter i området, bl a fiske och gruvdrift. Genom en traktat från 1920, den s k Svalbardtraktaten, erkändes Norges suveränitet över Svalbard samtidigt som lika rätt att bedriva ekonomisk verksamhet på land och territorialhav kvarstod för andra fördragsslutande nationer. Sedan traktaten skrevs under har havsrätten genomgått stora förändringar, bl a har den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln introducerats som juridiska begrepp. I kraft av sin suveränitet har Norge utvidgat sitt territorialhav till 12 sjömil, inrättat en 200 sjömil bred fiskevärnzon (istället för ekonomisk zon) och tagit besittning av kontinentalsockeln.

Idag står de fördragsslutande parterna inför ett tolkningsproblem. Norge hävdar att de lika ekonomiska rättigheterna som tillfaller de fördragsslutande parterna inte gäller utanför territorialhavet, medan andra stater hävdar motsatsen. Uppsatsen behandlar argument för båda ståndpunkter och kommer till slutsatsen att de fördragsslutande parternas rättigheter ska tillämpas på kontinentalsockeln och fiskevärnzonen.}},
  author       = {{Persson, Victor}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Iskallt begär: Svalbardtraktaten - Vem har rätt till Svalbards olja?}},
  year         = {{2014}},
}