Är du ett barn eller en vuxen? En utredning om ensamkommande ungas rättsliga ställning i asylprocessen och en jämförelse mellan åldersbedömningen i Sverige och Storbritannien

Abstract (Swedish)

Ensamkommande unga som flyr undan krig eller förföljelse i sitt hemland möts i det nya landet av en migrationsprocess där åldern är central för prövningen av uppehållstillstånd. Anledningarna till det är flera. Bland annat tillerkänns personer under 18 år bostad, utbildning och sjukvård. Är den av sökanden påstådda åldern tveksam startar en åldersbedömning för att utreda om han eller hon är ett barn eller en vuxen. Ålder är en självständig prövning men är en del av skyddsfrågan. Åldersprövningen är en osäker företeelse för myndigheterna att ägna sig åt. Uppsatsen har dels till syfte att undersöka vilken rättslig ställning ensamkommande barn har när behov av skydd i Sverige prövas i materiell och processuell rätt och dels att utreda metoderna för att bedöma ålder i Sverige och Storbritannien. Syftena genomförs utifrån ett barnrättsperspektiv. Material har valts ut och hanterats utifrån en rättsdogmatisk metod, så långt det gått. Med anledning av att åldersbedömningen varken är reglerad i Sverige eller i Storbritannien har även andra källor beaktats. Ämnet ger även upphov till rättspsykologiska resonemang.

Utgångspunkten vid beslut som rör underåriga är att deras bästa ska komma främst, vilket regleras i både internationell och nationell rätt. Principen får bland annat sitt innehåll genom att barnet får komma till tals. Emellertid uppställs begränsningar av hur långt beslutsfattaren behöver ta hänsyn till barns egna åsikter, vilket hämmar deras ställning. Det finns ett barnvänligt filter som påverkar tillämpningen av skyddsgrunderna i UtlL, underårigas situationer behöver inte vara lika svåra som vuxnas. Dessutom uppmärksammas särskilda omständigheter som direkt riktar sig mot barn. Sveriges skyldigheter att pröva en ansökan är långtgående när det rör ensamkommande unga. Det är därutöver endast möjligt att skicka tillbaka underåriga till sitt ursprungsland, om det finns någon vuxen som har möjlighet att ta emot honom eller henne. Hänsynen till barn i den processuella rätten utgår från förvaltningsprocessuella principer. Det är barnet som har bevisbördan för att åldern är sannolik men principen om tvivelsmålets fördel har utvecklats i asylrätten för att lätta på bördan. Kraven för att principen ska aktualiseras är emellertid ur rättspsykologiska aspekter inte helt lämpliga i barnsituationer. I asylrätten är myndigheternas ansvar för en tillfredsställande utredning långtgående. Trots det och att bevisläget är besvärligt för den enskilde har Migrationsöverdomstolen slagit fast att medicinska metoder inte ingår i myndigheternas skyldighet. Detta underminerar underårigas ställning i bevisprövningen och leder till att ålder bedöms på subjektiva grunder, vilket varken är rättssäkert eller förenligt med barnets bästa.

I syfte att medicinskt bedöma ålder i Sverige genomförs röntgen av tänder och inte som i Storbritannien genom barnläkarundersökningar. Detta trots att Socialstyrelsen sökt trycka på att en pediatrisk undersökning har ett högre bevisvärde och är mindre ingripande för sökande. Även Migrationsöverdomstolen har konkretiserat att bevisvärdet är högre med en sådan metod. Det är enligt min bedömning nödvändigt att Sverige inför en konsekvent användning av barnläkarundersökningar istället. Behovet av en förutsebar användning av medicinska metoder förstärks av att det nya asylprocedurdirektivet (som ska vara implementerat innan 2015) enligt min tolkning är förenad med en särskild lättnadsregel.

Abstract

Unaccompanied children who are fleeing war or persecution in their native country meet in the new country a migration process where the age is central for the legal examination of residence permit. The reasons for this are several. Among other things, individuals younger than eighteen are granted housing, education and medical care. If the age that the applicant claims is doubtful, an age assessment starts to investigate whether he or she is a child or an adult. Age is an independent examination but part of the main issue, need of protection in Sweden or not. The age examination is an uncertain assessment for the central authorities to pursue. The composition has partly a purpose to investigate the legal status of unaccompanied children in need of protection in Sweden, in substantive and procedural law and partly to investigate the methods of age assessment in Sweden and Great Britain. The purposes will be accomplished in a child rights perspective. Material have been selected and handled based on a dogmatic legal method, as far as possible. Age assessment is neither regulated in Sweden nor in Britain and for that reason other sources have been considered. The subject matter also gives rise to forensic psychological reasoning.

The starting point for decisions that involve minors is that their best interest must come first, which is regulated in both international and national law. Among other things, a child’s right to speak defines the principal. There are however limitations of how far the decision-maker need to respect children’s own opinions and that reduces their legal status. There is a child-friendly filter that influences the application of the protection grounds in the Alien Act. Minors situations do not need to be as severe as that of adults. Additionally circumstances that specially affect children are observed. Sweden’s obligation to try an application is extensive when it has to do with unaccompanied children. Above that, it’s only possible to return minors to their country of origin if there is any adult who is able to take care of him or her. The regard to children in the procedural law comes from public administration procedural principles. It’s the child that has the burden of proof whether the age is probable, but the principle benefit of the doubt has developed in the right of asylum to ease the burden. The requirements for the principle to come into force are however, not entirely adequate for children by forensic psychological aspects. In the right of asylum the authorities’ responsibilities to a satisfactory investigation are far-reaching. In spite of that and that the proof situation is difficult to the individual, the Migration Court of Appeal has ruled that medical methods are not included in the obligations of the authorities. This undermines the status of minors in the assessment of evidence and leads to age estimated on subjective grounds, which are neither legally secure nor consistent with what’s best for the child.

In order to medically assess age in Sweden X-rays of teeth are carried out and not as in Great Britain by pediatricians. This although the National board of health and welfare has emphasized that a pediatric investigation has a greater value as evidence and is less intrusive for applicants. Even the Migration Court of Appeal has manifested that the value of evidence is higher with such a method. In my opinion it’s necessary that Sweden introduce a consistent use of pediatric examination instead. According to my interpretation of the new Asylum Procedures Directive (which must be implemented before 2015) the need for a foreseeable use of medical methods is fortified with regard to the fact that medical methods are associated with a special evidence rule.

• author: Karlsson, Emelie
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Are you a child or an adult? An investigation of unaccompanied minors' legal status in the process of asylum and a comparison between age assessment in Sweden and Great Britain
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: ensamkommande barn, åldersbedömning, migrationsprocessrätt
• language: Swedish
• id: 4451102
• date added to LUP: 2014-07-01 07:11:47
• date last changed: 2014-07-01 07:11:47