Tillvaratagandet av allmänna intressen - En diskussion av allmänna intressen i miljöprocessen

Abstract

The aim of this essay is to investigate the role of public interests in Swedish environmental law. Furthermore the essay aims to explain under which circumstances individuals, organizations and government agencies may represent public interests. The essay also discusses the question of who rules in matters concerning public interests. Since a variety of different public interests may occur in Swedish environmental law, a delimitation has been made to the weaker public interests, in the first hand environmental issues such as habitats and clean air, which focuses the essay on environmental law. To discern which interests can qualify as public, the term is initially defined. As public interests first and foremost are a way for legislators to regulate certain matters, there are few common denominators other than that the selection made by the legislator is based on sociopolitical consideration.
Public interests are interesting as the protection established by law means that they can form the basis for standing or right to complain. Particularly interesting is the fact that associations and non-governmental organizations can represent them. The essay focuses on standing and right to complain according to the 16th chapter 12, 13 §§ in the Swedish environmental code. It is also concerned with the importance of the Aarhus Convention, for the partaking of individuals and organizations in the environmental law process.
The fact that legislation is founded in the regard of public interests, as a rule is open-natured will affect the guarding of public interests. The type of legislation can connote a shift of power from politics to law, whish forces the applier of the law to take a stand in political matters. This can affect their work, as according to the principle of objectivity, decisions made in public administration has to be founded in the starting conditions of the case, without being affected by irrelevant aspects. The essay concerns the significance of some public law principles for public interests as well as the responsibility of investigation put on authorities and environmental and land courts in certain types of cases. The parts of environmental and public law intended to ensure that legal decisions are well founded can protect public interests. The essay discusses some errors that may prevent such investigation. As influence of different kinds can affect the practitioner, especially on a local level where the interests in politics can trump the interests in a strict practice, the parts of the environmental law intended to inhibit errors also are an interesting subject of discussion. Such a counterweight can be that individuals or organizations are allowed to appeal against decisions they consider incorrect. The essay is concluded with some words concerning the future development of the right to standing in regarding public interests. Finally, it is found that as the Aarhus Convention drives the development of the possibility to represent the public interests and as the legislator is hesitant to a broaden right to complain, eventual adaptation will probably happen in the court level through change of practice.

Abstract (Swedish)

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll allmänna intressen spelar i den svenska miljöprocessen. Vidare avser arbetet redogöra för de förutsättningar under vilka enskilda, organisationer och myndigheter kan företräda sådana intressen. Uppsatsen berör även vilka som beslutar i frågor som rör allmänna intressen. Då det finns en mängd allmänna intressen som kan aktualiseras i svensk rätt har en avgränsning gjorts. Uppsatsen fokuserar på svagare allmänna intressen, såsom miljöintressen, biotoper och ren luft, vilket ger ett fokus på miljörätten. Inledningsvis definieras begreppet allmänna intressen för att se vilka intressen som kan kvalificera sig som sådan. Då allmänna intressen främst är ett sätt för lagstiftaren att reglera vissa frågor, finns få andra gemensamma nämnare än att lagstiftaren har valt ut dem och att urvalet ofta bygger på sociopolitiska överväganden.

Allmänna intressen är intressanta då det skydd som upprättats genom lag innebär att de kan grunda tale- eller klagorätt. Särskilt intressant är att de kan företrädas av intresseorganisationer vilket tidigare varit mindre vanligt i svensk rätt. Uppsatsen fokuserar på tale- och klagorätt enligt 16 kap 12, 13 §§ MB, samt berör Århuskonventionens betydelse för utvecklingen av enskilda och organisationers deltagande i miljöprocessen.

Då lagstiftning som bygger på beaktandet av allmänna intressen i regel är öppen till sin natur inverkar detta faktum på bevakandet av allmänna intressen. Lagstiftningstypen kan innebära att en maktförskjutning från politiken till juridiken, vilket gör att rättstillämparen måste ta ställning i politiska frågor. Det kan påverka dennes arbete då förvaltningsbeslut enligt objektivitetsprincipen ska utgå från förutsättningarna i fallet, utan att ovidkommande aspekter tillåts inverka. Några offentligrättsliga principers betydelse för allmänna intressens del berörs samt det utredningsansvar som lagts på myndigheter och mark- och miljödomstolar inom ramen för vissa måltyper. De delar av miljöprocessen och de offentligrättsliga regler som är tänkta att tillse att beslut är välgrundade kan innebära ett skydd för allmänna intressen. Uppsatsen berör några felkällor som kan motverka sådan utredning. Då påverkan av olika slag kan inverka på rättstillämparen, särskilt på kommunal nivå där intresset för politik kan övertrumfa intresset för en rigid praxis blir även de delar av miljöprocessen som är tänkta att motverka fel intressanta. En sådan motvikt kan utgöras av att enskilda och organisationer tillåts överklaga beslut som de anser vara felaktiga. Då Århuskonventionen innebär en successiv utveckling av enskildas och organisationers tale- och klagorätt, samtidig som andra samhällstendenser inverkar på skyddet för allmänna intressen avslutas uppsatsen med några resonemang kring den framtida utvecklingen av tale- och klagorätten. Avslutningsvis konstateras att då Århuskonventionen driver utvecklingen av möjligheten att företräda allmänna intressen och då lagstiftaren är tveksam till en vidgad klagorätt kommer eventuell anpassning förmodligen att ske på domstolsnivå genom ändring av praxis.

• author: Dahlström, Nils
• supervisor: Bengt Lundell
• organization: Department of Law
• alternative title: Standing for public interests - a discussion of the swedish environmental law process
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, talerätt, klagorätt, miljöprocess, miljöorganisation, allmänna intressen, allmänt intresse
• language: Swedish
• id: 4451291
• date added to LUP: 2014-09-19 08:20:08
• date last changed: 2014-09-19 08:20:08