Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Minerallagen vs. Folkrätten. Mineralexploatering på bekostnad av samernas rättigheter

Karlsson Wede, Anna LU (2014) JURM02 20141
Department of Law
Abstract
Summary
Sweden has repeatedly been criticized by the UN for not following international human rights law for indigenous peoples, in the case of Sweden, the Saami. The criticism include the Saami people's lack of influence on decisions affecting them. The mining industry is considered to be a major problem because of its big impact on the Saami culture and the swedish mineral-law gets critic because of it ́s lack of consideration of the Saami.
In the government's mineral strategy there is a focus on maximizing the exploitation of mineral resources in Sweden. This provides an explanation of the Swedish regulations on mineral extraction. To understand why current law is still focused on exploitation despite the criticism I make a historical... (More)
Summary
Sweden has repeatedly been criticized by the UN for not following international human rights law for indigenous peoples, in the case of Sweden, the Saami. The criticism include the Saami people's lack of influence on decisions affecting them. The mining industry is considered to be a major problem because of its big impact on the Saami culture and the swedish mineral-law gets critic because of it ́s lack of consideration of the Saami.
In the government's mineral strategy there is a focus on maximizing the exploitation of mineral resources in Sweden. This provides an explanation of the Swedish regulations on mineral extraction. To understand why current law is still focused on exploitation despite the criticism I make a historical review of the regulation since the 1400s. A model developed by Duncan Kennedy is used as a theoretical basis.
Historically there are red threads of arguments following the discussion about regulations of mineral exploitations. There has always been a focus on property rights, exploitation and stimulation. The roots of the Swedish arrogant attitude towards international law can be found in the view of the strong nation-state that was built up alongside the welfare state. Kennedy's theory is based on different legal cultures that spread across the world and thus also affected the Swedish legal thinking and the perception of Saami rights and position. Kennedy identifies three, in time overlapping periods, which all have influenced the Saami situation. The first, the classical period 1850-1914 , with its liberalism and free will was the foundation for much of the colonization of land that took place in the northern parts of Sweden. The second, the social period 1900-1968, where the nation-state became strong and created a vision of international law as a foreign institution, but also introduced a philosophy of assimilation that deeply affected the Saami situation. In the third period, 1945-2000, human rights has been the main keyword for global legal thinking. International law has grown stronger placing greater demands on human rights, especially for indigenous peoples. Here the Swedish politicians and laws have not kept up with developments. Among other things, the Convention for the Rights of Indigenous Peoples ILO 169 is not yet signed by Sweden.
According to Kennedy ́s model, we are for the moment in transition to a new period and changes are to be expected. The question is whether the Swedish legislation can now leave some of its historical remains behind and develop a mineral legislation that takes the rights of the Saami as an indigenous people in Sweden into account. (Less)
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Sverige har upprepade gånger fått kritik av olika FN – organ för att inte följa den internationella folkrätten för de rättigheter som ursprungsbefolkningar har, i Sveriges fall samerna. Kritiken handlar bland annat om samernas bristande inflytande på beslut som angår dem. Gruvnäringen anses vara ett stort problem då gruvnäringens intressen sätts före de samiska rättigheterna samtidigt som den har stor påverkan på den samiska kulturen. I regeringens mineralstrategi finns ett fokus på maximerad exploatering av Sveriges mineraltillgångar som ger en förklaring till varför de svenska regleringarna av mineralutvinning ser ut som den gör och inte har ett större fokus på skyddsintressen som påverkas av gruvnäringen. För att förstå... (More)
Sammanfattning
Sverige har upprepade gånger fått kritik av olika FN – organ för att inte följa den internationella folkrätten för de rättigheter som ursprungsbefolkningar har, i Sveriges fall samerna. Kritiken handlar bland annat om samernas bristande inflytande på beslut som angår dem. Gruvnäringen anses vara ett stort problem då gruvnäringens intressen sätts före de samiska rättigheterna samtidigt som den har stor påverkan på den samiska kulturen. I regeringens mineralstrategi finns ett fokus på maximerad exploatering av Sveriges mineraltillgångar som ger en förklaring till varför de svenska regleringarna av mineralutvinning ser ut som den gör och inte har ett större fokus på skyddsintressen som påverkas av gruvnäringen. För att förstå varför dagens lagstiftning fortfarande till så stor del fokuserar på exploatering trots kritik gör jag en historisk genomgång av regleringen sen 1400-talet. Som teoretisk bas används en modell utvecklad av Duncan Kennedy.
Det går att historiskt se röda trådar av argument som följer med utvecklingen till idag, regleringen har genom tiderna handlat om äganderätt och diskussionen har handlat om exploatering och stimulans. Rötterna till den svenska inställningen att folkrätten inte behöver tas på allvar går att finna i synen på den starka nationalstaten som byggdes upp samtidigt som välfärdsstaten. Denna period som Duncan Kennedy kallar den sociala perioden. Kennedys teori utgår från olika rättskulturer som spridits över världen och därmed påverkat även det svenska rättstänkandet och med det synen på samernas rättigheter och position. Kennedy identifierar tre tidsmässigt överlappande perioder som alla fört med sig en påverkan för den samiska situationen. Den första, klassiska perioden 1850-1914, med sin liberalism och fria vilja som lade grunden för mycket av den kolonialism av mark som ägde rum i Norrland. Den andra, sociala perioden 1900-1968, där nationalstaten blev stark och skapade en syn på folkrätten som ett främmande institut men som också förde med sig en assimileringstanke som fått stor påverkan på samernas situation. Alla skulle in i samma system med samma rättigheter och en likabehandling istället för en särbehandling av särintressen. I den tredje perioden, 1945-2000, har mänskliga rättigheter varit det främsta ledordet för den globala juridiken. Folkrätten har växt sig starkare och ställer högre krav på rättigheter, bland annat för ursprungsbefolkningar. Här har Sveriges politiker och lagstiftning inte följt med i utvecklingen. Bland annat är konventionen för ursprungsfolkens rättigheter ILO 169 inte underskriven av Sverige. För närvarande är vi enligt Kennedys modell i en övergångstid till en ny period och förändringar står att vänta. Frågan är om den svenska lagstiftningen nu kan skaka av sig en del av de rester som de historiska djupstrukturerna för med sig och utveckla en minerallagstiftning som tar hänsyn till samernas rättigheter som ursprungsbefolkning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Karlsson Wede, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
Mineral exploitation at the expense of the Saami
course
JURM02 20141
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
rättshistoria, folkrätt, samer, minerallagen
language
Swedish
id
4452242
date added to LUP
2014-08-11 06:57:53
date last changed
2014-08-11 06:57:53
@misc{4452242,
  abstract     = {{Summary
Sweden has repeatedly been criticized by the UN for not following international human rights law for indigenous peoples, in the case of Sweden, the Saami. The criticism include the Saami people's lack of influence on decisions affecting them. The mining industry is considered to be a major problem because of its big impact on the Saami culture and the swedish mineral-law gets critic because of it ́s lack of consideration of the Saami.
In the government's mineral strategy there is a focus on maximizing the exploitation of mineral resources in Sweden. This provides an explanation of the Swedish regulations on mineral extraction. To understand why current law is still focused on exploitation despite the criticism I make a historical review of the regulation since the 1400s. A model developed by Duncan Kennedy is used as a theoretical basis.
Historically there are red threads of arguments following the discussion about regulations of mineral exploitations. There has always been a focus on property rights, exploitation and stimulation. The roots of the Swedish arrogant attitude towards international law can be found in the view of the strong nation-state that was built up alongside the welfare state. Kennedy's theory is based on different legal cultures that spread across the world and thus also affected the Swedish legal thinking and the perception of Saami rights and position. Kennedy identifies three, in time overlapping periods, which all have influenced the Saami situation. The first, the classical period 1850-1914 , with its liberalism and free will was the foundation for much of the colonization of land that took place in the northern parts of Sweden. The second, the social period 1900-1968, where the nation-state became strong and created a vision of international law as a foreign institution, but also introduced a philosophy of assimilation that deeply affected the Saami situation. In the third period, 1945-2000, human rights has been the main keyword for global legal thinking. International law has grown stronger placing greater demands on human rights, especially for indigenous peoples. Here the Swedish politicians and laws have not kept up with developments. Among other things, the Convention for the Rights of Indigenous Peoples ILO 169 is not yet signed by Sweden.
According to Kennedy ́s model, we are for the moment in transition to a new period and changes are to be expected. The question is whether the Swedish legislation can now leave some of its historical remains behind and develop a mineral legislation that takes the rights of the Saami as an indigenous people in Sweden into account.}},
  author       = {{Karlsson Wede, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Minerallagen vs. Folkrätten. Mineralexploatering på bekostnad av samernas rättigheter}},
  year         = {{2014}},
}