Länssstyrelsers krav på MKB-kvalitet (En studie av huruvida tillämpningen av lagstiftningens kvalitetskrav på Miljökonsekvensbeskrivningar skiljer sig mellan Sveriges län)
(2006) FMI820 20061Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Detta arbetes syfte är att utreda om Sveriges länsstyrelser ställer olika kvalitetskrav på en MKB i olika län. Samtidigt görs en jämförelse mellan de krav som kan ställas på en MKB enligt lagstiftning och de krav som ställs av länsstyrelserna. Av denna anledning undersöks vilka innehhållskrav som finns utifrån EU:s direktiv Bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt 85/337/EEG, reviderat av 97/11/EG, 6 kapitlet MB och NV:s allmänna råd om miljökonsekvensbeskrivningar, 01:9. Samtidigt undersöks vilka kvalitetskrav som kan ställas på en MKB utifrån litteratur inom området. Utifrån detta utarbetas en kvalitetsbedömningsmall med vilken MKB från tillståndsfall från fyra länsstyrelser bedöms innehålls- och... (More)
- Detta arbetes syfte är att utreda om Sveriges länsstyrelser ställer olika kvalitetskrav på en MKB i olika län. Samtidigt görs en jämförelse mellan de krav som kan ställas på en MKB enligt lagstiftning och de krav som ställs av länsstyrelserna. Av denna anledning undersöks vilka innehhållskrav som finns utifrån EU:s direktiv Bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt 85/337/EEG, reviderat av 97/11/EG, 6 kapitlet MB och NV:s allmänna råd om miljökonsekvensbeskrivningar, 01:9. Samtidigt undersöks vilka kvalitetskrav som kan ställas på en MKB utifrån litteratur inom området. Utifrån detta utarbetas en kvalitetsbedömningsmall med vilken MKB från tillståndsfall från fyra länsstyrelser bedöms innehålls- och kvalitetsmässigt. Tillståndsfall gällande ytbehandlande verksamheter väljs att granskas från Hallands, Jönköpings, Skånes och Västra Götalands länsstyrelse. MKB:ns beskrivning av projektets utsläpp till vatten, utsläpp till luft, bulleralstring, miljökvalitetsmål, -normer och hänsynsregler och alternativ och nollalternativ granskas. Genom att göra bedömningen av MKB:n både före och efter kompletteringsrundan kan respektive länsstyrelses innehålls- och kvalitetskrav utläsas. Därefter jämförs respektive länsstyrelses kvalitetskrav med varandra för att skillnader ska uppmärksammas. För att utreda bakomliggande orsaker till eventuella skillnader görs intervjuer med respektive länsstyrelses miljöskyddshandläggare som har hand om tillståndsärenden gällande ytbehandlande verksamheter. Intervjuernas fokus ligger på innehålls- och kvalitetskrav, samt praxis runt handläggarens granskningsförfarande.Arbetet visar att de undersökta länsstyrelserna har få krav på att projektet som MKB:n behandlar ska jämföras med aktuella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Samtidigt är krav på ekologiska resonemang, resonemang runt påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv och resonemang runt påverkans kumulativa karaktär sällsynta. Det kan även fastställas att de undersökta länsstyrelserna, inom vissa områden har olika kvalitetskrav på MKB:n. De olika länsstyrelserna kräver till olika utsträckning en kvantifiering av projektets föroreningar och till olika utsträckning när denna kvantifiering måste göras genom empiriska metoder. Samtidigt finns skillnader av hur utförligt motiverad bedömningen av påverkans betydelse måste vara och hur projektets omgivning ska beskrivas. Krav på att alternativ med likartat syfte ska vara utredd, finns i varierande utsträckning. Intervjuerna visar att flertalet uppmärksammade skillnader kan förklaras med att miljöhandläggarna på de olika länsstyrelserna har olika åsikter om vad en MKB ska innehålla. En annan möjlig förklaring är praktiska skillnader i granskningsarbetet, i mån av vilken utsträckning grankningsmall används och vilket innehåll denna har. Samtidigt ger intervjuerna indikationer på att tillfällen förekommer då handläggarna känner sig tvingade att sänka sina kvalitetskrav allt eftersom tillståndsprocessen drar ut på tiden och att de troligen även finns individuella skillnader i kvalitetskrav internt på varje länsstyrelse. För att åtgärda skillnader i kvalitetskrav föreslår detta arbete att länsstyrelserna ska förtydliga sina kvalitetskrav, att obligatorisk granskningsmall, utformad på ett nationellt plan och specifik för var bransch, införs, en obligatorisk handläggarutbildning på varje länsstyrelse, samt införandet av obligatorisk experthjälp vid MKB-förfarandet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4468247
- author
- Trulsson, Ola
- supervisor
- organization
- course
- FMI820 20061
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Miljökonsekvensbeskrivning, länsstyrelsen, kvalitetskrav, innehållskrav, ytbehandlande verksamheter
- report number
- TFEM--06/6014
- other publication id
- LUTFD2/TFEM--06/6014--SE + (1-97)
- language
- Swedish
- id
- 4468247
- date added to LUP
- 2014-06-18 12:19:44
- date last changed
- 2014-06-18 12:19:44
@misc{4468247,
abstract = {{Detta arbetes syfte är att utreda om Sveriges länsstyrelser ställer olika kvalitetskrav på en MKB i olika län. Samtidigt görs en jämförelse mellan de krav som kan ställas på en MKB enligt lagstiftning och de krav som ställs av länsstyrelserna. Av denna anledning undersöks vilka innehhållskrav som finns utifrån EU:s direktiv Bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt 85/337/EEG, reviderat av 97/11/EG, 6 kapitlet MB och NV:s allmänna råd om miljökonsekvensbeskrivningar, 01:9. Samtidigt undersöks vilka kvalitetskrav som kan ställas på en MKB utifrån litteratur inom området. Utifrån detta utarbetas en kvalitetsbedömningsmall med vilken MKB från tillståndsfall från fyra länsstyrelser bedöms innehålls- och kvalitetsmässigt. Tillståndsfall gällande ytbehandlande verksamheter väljs att granskas från Hallands, Jönköpings, Skånes och Västra Götalands länsstyrelse. MKB:ns beskrivning av projektets utsläpp till vatten, utsläpp till luft, bulleralstring, miljökvalitetsmål, -normer och hänsynsregler och alternativ och nollalternativ granskas. Genom att göra bedömningen av MKB:n både före och efter kompletteringsrundan kan respektive länsstyrelses innehålls- och kvalitetskrav utläsas. Därefter jämförs respektive länsstyrelses kvalitetskrav med varandra för att skillnader ska uppmärksammas. För att utreda bakomliggande orsaker till eventuella skillnader görs intervjuer med respektive länsstyrelses miljöskyddshandläggare som har hand om tillståndsärenden gällande ytbehandlande verksamheter. Intervjuernas fokus ligger på innehålls- och kvalitetskrav, samt praxis runt handläggarens granskningsförfarande.Arbetet visar att de undersökta länsstyrelserna har få krav på att projektet som MKB:n behandlar ska jämföras med aktuella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Samtidigt är krav på ekologiska resonemang, resonemang runt påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv och resonemang runt påverkans kumulativa karaktär sällsynta. Det kan även fastställas att de undersökta länsstyrelserna, inom vissa områden har olika kvalitetskrav på MKB:n. De olika länsstyrelserna kräver till olika utsträckning en kvantifiering av projektets föroreningar och till olika utsträckning när denna kvantifiering måste göras genom empiriska metoder. Samtidigt finns skillnader av hur utförligt motiverad bedömningen av påverkans betydelse måste vara och hur projektets omgivning ska beskrivas. Krav på att alternativ med likartat syfte ska vara utredd, finns i varierande utsträckning. Intervjuerna visar att flertalet uppmärksammade skillnader kan förklaras med att miljöhandläggarna på de olika länsstyrelserna har olika åsikter om vad en MKB ska innehålla. En annan möjlig förklaring är praktiska skillnader i granskningsarbetet, i mån av vilken utsträckning grankningsmall används och vilket innehåll denna har. Samtidigt ger intervjuerna indikationer på att tillfällen förekommer då handläggarna känner sig tvingade att sänka sina kvalitetskrav allt eftersom tillståndsprocessen drar ut på tiden och att de troligen även finns individuella skillnader i kvalitetskrav internt på varje länsstyrelse. För att åtgärda skillnader i kvalitetskrav föreslår detta arbete att länsstyrelserna ska förtydliga sina kvalitetskrav, att obligatorisk granskningsmall, utformad på ett nationellt plan och specifik för var bransch, införs, en obligatorisk handläggarutbildning på varje länsstyrelse, samt införandet av obligatorisk experthjälp vid MKB-förfarandet.}},
author = {{Trulsson, Ola}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Länssstyrelsers krav på MKB-kvalitet (En studie av huruvida tillämpningen av lagstiftningens kvalitetskrav på Miljökonsekvensbeskrivningar skiljer sig mellan Sveriges län)}},
year = {{2006}},
}