Klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för Lantmännens livsmedel - fallstudie Kronfågels livsmedel
(2008)Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Huvudsyftet med studien var att analysera vilken klimatpåverkan produktionen av slaktkyckling har och att komma med förslag till förbättringar. Dessutom studeras mer övergripande jordbrukets klimatpåverkan samt vilken roll Lantmännen spelar och vad de kan göra för att minska klimatpåverkan från sina livsmedel. Klimatpåverkan från Lantmännen Kronfågels slaktkyckling studeras i ett livscykelperspektiv och den använda metoden baseras på livscykelanalys, LCA. Studien börjar vid ankomsten av avelsdjur till Sverige och slutar vid försäljning i butik, där speciellt fokus läggs på avel, uppfödning och förädling. Ett kg kycklingkött genererar 1,64 kg koldioxidekvivalenter. Det är tydligt att det är i uppfödningen som den största klimatpåverkan... (More)
- Huvudsyftet med studien var att analysera vilken klimatpåverkan produktionen av slaktkyckling har och att komma med förslag till förbättringar. Dessutom studeras mer övergripande jordbrukets klimatpåverkan samt vilken roll Lantmännen spelar och vad de kan göra för att minska klimatpåverkan från sina livsmedel. Klimatpåverkan från Lantmännen Kronfågels slaktkyckling studeras i ett livscykelperspektiv och den använda metoden baseras på livscykelanalys, LCA. Studien börjar vid ankomsten av avelsdjur till Sverige och slutar vid försäljning i butik, där speciellt fokus läggs på avel, uppfödning och förädling. Ett kg kycklingkött genererar 1,64 kg koldioxidekvivalenter. Det är tydligt att det är i uppfödningen som den största klimatpåverkan uppstår, främst vid odlingen av fodergrödor i Sverige och utomlands. Eftersom fodret till stor del består av spannmål och detta är Lantmännens huvudsakliga handelsvara så kan resultaten användas i Lantmännens fortsatta klimatarbete. Kväveanvändningen har avgörande betydelse för klimatpåverkan och vikten av noggrann gödselhantering kan inte nog understrykas. Det är viktigt att givan av mineralgödsel minskas när stallgödsel används. Vid suboptimerad kväveanvändning blir förlusterna stora och lustgasavgången betydande. Slaktkycklinguppfödare har ofta god tillgång på kväverik gödsel och för att minimera växtnäringsförluster bör överflödig gödsel säljas. Att fastställa innehållet av lättillgängligt kväve, använda god spridningsteknik samt snabb nedbrukning av kycklinggödseln är viktiga faktorer för att uppnå minskad klimatpåverkan. Eftersom kycklingar är värmekänsliga bör en del åtgärder vidtas inför kommande klimatförändringar. Främst vid nybyggnation och nykonstruktion bör ventilation av lokaler och lastbilar förbättras men det kan även vara aktuellt att använda sig av evaporativ nedkylning och måla mörka tak i ljusare färg. I förädlingsledet kan oljeeldning som energikälla ersättas med bioenergi för att minska klimatpåverkan. Kycklingbranschen bör sträva efter att minska sitt sojaberoende och se till att den soja som används är certifierad. Lantmännen kan ställa tydligare krav på sina leverantörer vid upphandling av förnödenheter. Exempelvis bör producenter av mineralgödsel kunna redovisa någon typ av miljöpåverkansanalys på den produkt de levererar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4468250
- author
- Tynelius, Gustaf
- supervisor
- organization
- alternative title
- Climate impact and improvements for Lantmännen's foodstuff - case study Kronfågel's broiler chicken
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Livscykelanalys, LCA, klimatpåverkan, slaktkyckling, lantmännen, lantbruk
- report number
- TFEM--08/5030
- other publication id
- LUTFD2/TFEM--08/5030--SE + (1-56)
- language
- Swedish
- id
- 4468250
- date added to LUP
- 2014-06-18 13:36:52
- date last changed
- 2014-06-18 13:36:52
@misc{4468250,
abstract = {{Huvudsyftet med studien var att analysera vilken klimatpåverkan produktionen av slaktkyckling har och att komma med förslag till förbättringar. Dessutom studeras mer övergripande jordbrukets klimatpåverkan samt vilken roll Lantmännen spelar och vad de kan göra för att minska klimatpåverkan från sina livsmedel. Klimatpåverkan från Lantmännen Kronfågels slaktkyckling studeras i ett livscykelperspektiv och den använda metoden baseras på livscykelanalys, LCA. Studien börjar vid ankomsten av avelsdjur till Sverige och slutar vid försäljning i butik, där speciellt fokus läggs på avel, uppfödning och förädling. Ett kg kycklingkött genererar 1,64 kg koldioxidekvivalenter. Det är tydligt att det är i uppfödningen som den största klimatpåverkan uppstår, främst vid odlingen av fodergrödor i Sverige och utomlands. Eftersom fodret till stor del består av spannmål och detta är Lantmännens huvudsakliga handelsvara så kan resultaten användas i Lantmännens fortsatta klimatarbete. Kväveanvändningen har avgörande betydelse för klimatpåverkan och vikten av noggrann gödselhantering kan inte nog understrykas. Det är viktigt att givan av mineralgödsel minskas när stallgödsel används. Vid suboptimerad kväveanvändning blir förlusterna stora och lustgasavgången betydande. Slaktkycklinguppfödare har ofta god tillgång på kväverik gödsel och för att minimera växtnäringsförluster bör överflödig gödsel säljas. Att fastställa innehållet av lättillgängligt kväve, använda god spridningsteknik samt snabb nedbrukning av kycklinggödseln är viktiga faktorer för att uppnå minskad klimatpåverkan. Eftersom kycklingar är värmekänsliga bör en del åtgärder vidtas inför kommande klimatförändringar. Främst vid nybyggnation och nykonstruktion bör ventilation av lokaler och lastbilar förbättras men det kan även vara aktuellt att använda sig av evaporativ nedkylning och måla mörka tak i ljusare färg. I förädlingsledet kan oljeeldning som energikälla ersättas med bioenergi för att minska klimatpåverkan. Kycklingbranschen bör sträva efter att minska sitt sojaberoende och se till att den soja som används är certifierad. Lantmännen kan ställa tydligare krav på sina leverantörer vid upphandling av förnödenheter. Exempelvis bör producenter av mineralgödsel kunna redovisa någon typ av miljöpåverkansanalys på den produkt de levererar.}},
author = {{Tynelius, Gustaf}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för Lantmännens livsmedel - fallstudie Kronfågels livsmedel}},
year = {{2008}},
}