Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sociala insatsgrupper - en diskursanalytisk studie om samverkan och risk

Biszczanik, Kamila LU (2014) SOCM04 20141
Sociology
Abstract (Swedish)
Sociala insatsgrupper (SIG) är en regeringsinitierad brottsförebyggande samverkan mellan huvudsakligen socialtjänsten, polisen och skolan rörande unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Pilotprojektet med SIG initierades av regeringen år 2011 och är en del av den nationella satsningen mot organiserad brottslighet. I skrivande stund finns SIG i fler än 50 kommuner/stadsdelar runt om i landet. Eftersom SIG är relativt nytt fenomen finns det för närvarande lite forskning om SIG. Ambitionen med denna studie är att bidra till detta kunskapsfält.

Syftet med studien är att analysera och problematisera diskursen om SIG genom att undersöka hur man i texterna om SIG talar om risk och... (More)
Sociala insatsgrupper (SIG) är en regeringsinitierad brottsförebyggande samverkan mellan huvudsakligen socialtjänsten, polisen och skolan rörande unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Pilotprojektet med SIG initierades av regeringen år 2011 och är en del av den nationella satsningen mot organiserad brottslighet. I skrivande stund finns SIG i fler än 50 kommuner/stadsdelar runt om i landet. Eftersom SIG är relativt nytt fenomen finns det för närvarande lite forskning om SIG. Ambitionen med denna studie är att bidra till detta kunskapsfält.

Syftet med studien är att analysera och problematisera diskursen om SIG genom att undersöka hur man i texterna om SIG talar om risk och samverkan samt vilken typ av makt som förmedlas i texterna om SIG. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder foucauldiansk diskursanalys som metod. Mitt material består av texter som är uttryck för den statliga avsiktsförklaringen angående SIG. Det teoretiska perspektiv jag använder i denna uppsats är governmentalityperspektivet. Det teoretiska ramverket består av Robert Castels teoretiska resonemang om risktänkandet, David Garlands begrepp responsibilization strategy, Stanley Cohens begrepp net-widening och Michel Foucaults teori om den pastorala makten.

Analysen visar att beskrivningen av samverkan i texterna om SIG kan förstås som ett sätt att möjliggöra informationsutbyte mellan polisen och socialtjänsten. För att tidigt kunna identifiera unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk konstrueras skolan som en viktig brottsförebyggande aktör. Den vetenskapliga auktoritet diskursen om SIG vilar på är teorin om riskfaktorer. Dess priviligierade ställning möjliggör att kategorin unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk framställs som framtida grova brottslingar. Diskursen om SIG ger uttryck för det jag kallar för välviljans övervakning, det vill säga en övervakning med tydliga inslag av en vilja att rädda unga från ett liv fyllt med brottslighet och missbruk. Fördelen med att använda uttrycket välviljans överrakning är att det belyser hur både kontrollerande och vårdande praktiker förenas i arbetet med SIG. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Sociala insatsgrupper (SIG) är en regeringsinitierad riskfokuserad brottsförebyggande samverkan mellan huvudsakligen polisen och socialtjänsten rörande unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. De första SIG inrättades år 2011 och idag finns det fler än 50 SIG i olika kommuner och stadsdelar runt om i Sverige. Regeringens ambition är att SIG i framtiden ska vara en permanent del av varje kommuns brottsförebyggande arbete.

Syftet med denna studie är undersöka hur man i texterna om SIG talar om risk och samverkan. Jag gör detta genom att göra en diskursanalys av texter om SIG som skapades av regeringen och myndigheter i samband med inrättandet av SIG. Som min teoretiska... (More)
Sociala insatsgrupper (SIG) är en regeringsinitierad riskfokuserad brottsförebyggande samverkan mellan huvudsakligen polisen och socialtjänsten rörande unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. De första SIG inrättades år 2011 och idag finns det fler än 50 SIG i olika kommuner och stadsdelar runt om i Sverige. Regeringens ambition är att SIG i framtiden ska vara en permanent del av varje kommuns brottsförebyggande arbete.

Syftet med denna studie är undersöka hur man i texterna om SIG talar om risk och samverkan. Jag gör detta genom att göra en diskursanalys av texter om SIG som skapades av regeringen och myndigheter i samband med inrättandet av SIG. Som min teoretiska utgångspunkt använder jag mig av ett governmentalityperspektiv som är särskilt lämpligt när det gäller att analysera statliga avsiktsförklaringar.

Mina slutsatser visar på att samverkan mellan polisen och socialtjänsten framställs som ett sätt att möjliggöra utbyte av information mellan socialtjänsten och polisen angående de ungdomar som ingår i SIG. Användningen av riskbedömningsmanualen i arbetet med SIG syftar till att tidigt kunna identifiera unga som anses löpa risk att rekryteras till kriminella nätverk. Eftersom denna identifiering sker utifrån riskfaktorer som anses predicera brottslighet innebär det att unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk bedöms utifrån sina egenskaper och livsomständigheter och inte utifrån vad de faktiskt gör. Jag menar slutligen att arbetet med SIG kan beskrivas som en välvillig övervakning av målgruppen med SIG. Med detta menar jag att diskursen om SIG ger uttryck för att arbetet med SIG syftar till att både stödja och kontrollera unga som bedöms vara i riskzonen till att rekryteras till kriminella nätverk. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Biszczanik, Kamila LU
supervisor
organization
course
SOCM04 20141
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
riskfaktorer, samverkan, risk, Foucault, diskursanalys, sociala insatsgrupper
language
Swedish
id
4693737
date added to LUP
2014-10-13 11:52:21
date last changed
2014-10-13 11:52:21
@misc{4693737,
  abstract     = {{Sociala insatsgrupper (SIG) är en regeringsinitierad brottsförebyggande samverkan mellan huvudsakligen socialtjänsten, polisen och skolan rörande unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Pilotprojektet med SIG initierades av regeringen år 2011 och är en del av den nationella satsningen mot organiserad brottslighet. I skrivande stund finns SIG i fler än 50 kommuner/stadsdelar runt om i landet. Eftersom SIG är relativt nytt fenomen finns det för närvarande lite forskning om SIG. Ambitionen med denna studie är att bidra till detta kunskapsfält.

Syftet med studien är att analysera och problematisera diskursen om SIG genom att undersöka hur man i texterna om SIG talar om risk och samverkan samt vilken typ av makt som förmedlas i texterna om SIG. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder foucauldiansk diskursanalys som metod. Mitt material består av texter som är uttryck för den statliga avsiktsförklaringen angående SIG. Det teoretiska perspektiv jag använder i denna uppsats är governmentalityperspektivet. Det teoretiska ramverket består av Robert Castels teoretiska resonemang om risktänkandet, David Garlands begrepp responsibilization strategy, Stanley Cohens begrepp net-widening och Michel Foucaults teori om den pastorala makten. 

Analysen visar att beskrivningen av samverkan i texterna om SIG kan förstås som ett sätt att möjliggöra informationsutbyte mellan polisen och socialtjänsten. För att tidigt kunna identifiera unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk konstrueras skolan som en viktig brottsförebyggande aktör. Den vetenskapliga auktoritet diskursen om SIG vilar på är teorin om riskfaktorer. Dess priviligierade ställning möjliggör att kategorin unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk framställs som framtida grova brottslingar. Diskursen om SIG ger uttryck för det jag kallar för välviljans övervakning, det vill säga en övervakning med tydliga inslag av en vilja att rädda unga från ett liv fyllt med brottslighet och missbruk. Fördelen med att använda uttrycket välviljans överrakning är att det belyser hur både kontrollerande och vårdande praktiker förenas i arbetet med SIG.}},
  author       = {{Biszczanik, Kamila}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Sociala insatsgrupper - en diskursanalytisk studie om samverkan och risk}},
  year         = {{2014}},
}