Att tolka kollektivavtal

Abstract

Collective agreements hold an unique position in Swedish labour law. The Swedish legislator has allowed many issues to be unsettled for the benefit of the parties' autonomy and self-regulation through collective bargaining. When the parties disagree on the meaning of a collective agreement they may take the dispute to the Swedish Labour Court. There are no legislated guidelines on how the interpretation of collective agreements should be done, which creates a significant independence for the court's ruling.

The main purpose of this paper is to study the Labour Court’s interpretations of collective agreements. This is done in two steps, both of which are done using a legal analytical method. First comes a more general description of the rules of interpretation that the Labour Court uses. Then follows an in-depth study of the Labour Court's judgements between 2010 and 2014. In the last part of the thesis the results of the previous study are analysed. The analysis is made both from a general critical perspective and from a power theory perspective, where the basis is that the employee in an initial position is at a disadvantage against the employer. The question then is how the interpretation relates to these positions of power. To achieve a greater balance of power between employers and employees by interpretation is possibly a more controversial opinion and something that has traditionally been considered a task for the legislator.

The study shows that the rules for interpretation of collective agreements have remained unchanged since the Labour Court's establishment. The parties' common intention of the agreement is always what primarily determines the meaning – but such a common intention is often hard to find in disputes that reach the Labour Court. Then the court sees to the contract wording. After this, the order of the interpretation rules is more difficult to determine. The court may look to the parties’ responsibility for ambiguities, the practice between the parties and what can be assumed to be the contract’s purpose and the rationality of the interpretation. On closer examination of all interpretation judgments the Labour Court has announced 2010 – 2014, it becomes clear that the wording occupies a remarkably strong position in the modern interpretation of collective agreements. The other interpretation rules appear in the majority of cases almost as support rules to the wording.

An interpretation that concentrates on the wording opens up for criticism. The Labour Court is not entirely consistent – why certain questions are determined using a purpose interpretation but other ends after a wording interpretation is not totally clear. Furthermore, the aim of the thesis was to examine the interpretation from a power perspective. If one believes that the imbalance of power between workers and employers remains in the individual employment relationship, despite the collective agreement, one can argue that it is questionable to let the interpretation stop at the wording without regard to the agreement’s purpose and reasonableness. Such an approach has the tendency to strengthen the employer’s management rights.

Abstract (Swedish)

Kollektivavtalet intar en unik position i svensk arbetsrätt. Den svenska arbetsmarknadsmodellen präglas av att lagstiftaren har låtit många frågor vara oreglerade till förmån för parternas autonomi och självreglering genom kollektivavtal. När parterna är oense om innebörden av en bestämmelse i ett kollektivavtal kan de ta tvisten till Arbetsdomstolen. Det finns inga lagstiftade riktlinjer för hur kollektivavtalstolkning ska gå till, vilket innebär en stor frihet för domstolens rättsskipning.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utreda hur Arbetsdomstolen går till väga för att tolka kollektivavtal. Undersökningen görs dels genom en mer allmän beskrivning av gällande rätt och de tolkningsregler som Arbetsdomstolen traditionellt använt för att tolka kollektivavtal, dels av en djupstudie och systematisering av Arbetsdomstolens praxis mellan 2010 och 2014. Båda dessa delar genomförs med hjälp av en rättsanalytisk metod. I uppsatsens sista del analyseras resultatet från den tidigare undersökningen. Analysen görs dels utifrån ett allmänt kritiskt perspektiv och dels utifrån en maktteori, där utgångspunkten är att arbetstagaren i ett utgångsläge befinner sig i ett maktunderläge gentemot arbetsgivaren. Frågan är då hur avtalstolkningen förhåller sig till dessa maktpositioner. Att åstadkomma en ökad maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare genom avtalstolkning är dock möjligtvis en mer kontroversiell åsikt och något som traditionellt ansetts vara en uppgift för lagstiftaren.

Utredningen visar att reglerna för kollektivavtalstolkning i det närmaste är oförändrade sedan Arbetsdomstolens tillkomst. Parternas gemensamma avsikt med avtalet bestämmer i första hand avtalets innebörd – men en sådan gemensam avsikt går sällan att fastställa i tvister som når Arbetsdomstolen. Därefter ser domstolen till avtalets ordalydelse. Efter detta är ordningen bland tolkningsreglerna svårare att fastställa. Domstolen kan se till vikten av parternas ansvar för oklarheter i avtalet, praxis mellan parterna samt vad som utifrån kan antas vara avtalets ändamål och tolkningens rimlighet. Vid den närmare granskningen av samtliga tolkningsdomar som Arbetsdomstolen har meddelat 2010 – 2014 blir det tydligt att ordalydelsen intar en anmärkningsvärt stark ställning i den moderna tolkningen av kollektivavtal. De övriga tolkningsreglerna framstår i majoriteten av målen i det närmaste som stödregler till ordalydelsen.

En tolkning som i så hög grad är fokuserad på ordalydelsen öppnar upp för viss kritik. Arbetsdomstolen är till att börja med inte helt konsekvent – varför vissa frågor avgörs med hjälp av en ändamålstolkning medan majoriteten avslutas efter en ordalydelsetolkning är inte alldeles tydligt. Ytterligare ett syfte med uppsatsen var att analysera kollektivavtalstolkningen utifrån ett maktperspektiv. Om man anser att maktobalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare, kollektivavtal till trots, kvarstår i det enskilda anställningsförhållandet kan man argumentera för att det är mindre fruktbart att i så hög grad stanna vid kollektivavtalets ordalydelse, utan hänsyn till avtalets ändamål och rimlighet. Ett sådant tillvägagångssätt medför enligt undersökningen nämligen i viss mån en ökad styrka för arbetsgivarens arbetsledningsrätt.

• author: Lind, Nina
• supervisor: Mia Rönnmar
• organization: Department of Law
• alternative title: Interpretation of collective agreements
• course: JURM02 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, kollektivavtal, tolkning
• language: Swedish
• id: 4913947
• date added to LUP: 2015-02-15 11:04:10
• date last changed: 2015-02-15 11:04:10