Arvet från Varvet - En kritisk granskning av Varvsstadens industriella kulturarv
(2015) SGEK02 20142Department of Human Geography
- Abstract (Swedish)
- Vi lever i en tid då många forna industriområden står i grepp att omvandlas till bostads- och kontorsområden. Den industriella tillverkningen har till stora delar flytt landet i jakt på billigare arbetskraft och lägre produktionskostnader, men industrin finns i mångt och mycket fortfarande kvar; dels i form av nedlagda fabriker, tomma lokaler och outnyttjade strukturer, men också i form av minnen, erfarenheter och berättelser. En del av dessa kvarlevor kommer av olika anledningar att försvinna, en del kommer att betraktas som kulturarv och bli kvar.
I denna uppsats försöker jag uppnå en större förståelse för hur och på vilka grunder det industriella kulturarvet blir till, samt vilken innebörd och vilka konsekvenser denna process kan... (More) - Vi lever i en tid då många forna industriområden står i grepp att omvandlas till bostads- och kontorsområden. Den industriella tillverkningen har till stora delar flytt landet i jakt på billigare arbetskraft och lägre produktionskostnader, men industrin finns i mångt och mycket fortfarande kvar; dels i form av nedlagda fabriker, tomma lokaler och outnyttjade strukturer, men också i form av minnen, erfarenheter och berättelser. En del av dessa kvarlevor kommer av olika anledningar att försvinna, en del kommer att betraktas som kulturarv och bli kvar.
I denna uppsats försöker jag uppnå en större förståelse för hur och på vilka grunder det industriella kulturarvet blir till, samt vilken innebörd och vilka konsekvenser denna process kan tänkas ha. Undersökningen omfattar den planerade omvandlingen av Kockums gamla varvsområde i Malmö och frågeställningarna jag söker besvara lyder: Vad består Varvsstadens kulturarv av och vilken verkar vara dess främsta funktion? Vilka motiv framstår som primära vid skapandet av Varvsstadens kulturarv? Hur framgår kulturarvets politiska dimension i planeringen av Varvsstaden? Hur framställs relationen mellan identitet och historia i Varvsstadens planerade kulturarv? Hur hög är delaktigheten och det medborgerliga inflytandet i den kulturarvsskapande processen?
En utgångspunkt är att kulturarvets komplexitet och uppsatsens omfångsrika frågeställning endast kan bemötas genom en tämligen bred och omfattande teoriram. I ett teoretiskt ramverk redogör jag således för ett flertal olika teorier och synsätt genom vilka en djupare förståelse för det industriella kulturarvet kan nås. En del behandlar relationen mellan historia, plats och identitet. En annan del beskriver olika perspektiv att se kulturarvet genom. En tredje del redogör för olika sätt att värdera det industriella arvet.
Det empiriska materialet består av tre dokument som alla är en del av Varvsstadens planeringsprocess: en kulturhistorisk utredning, ett planprogram och en utvecklingsplan. Undersökningen tar följaktligen formen av en kvalitativ textanalys då jag genom en noggrann läsning av dokumentens delar, helhet och kontext försöker urskilja och analysera sådant som har en relevans för uppsatsens ändamål. En vetenskapsteoretisk utgångspunkt är att man inte kan bortse från den subjektivitet en sådan läsning ofrånkomligen innebär.
Analysen visar att Varvstadens kulturarv främst består i varvsindustrins materiella lämningar, såsom dess bebyggelse. De bevarade byggnadernas funktion är att förmedla områdets historia, dvs. berättelsen om Kockums, och att bidra till en kontrastrik och spännande miljö. Den historiska förmedlingen ska ske både i form av kunskap och i form av känsla, en distinktion som i analysen problematiseras genom teoriramens olika utgångspunkter. Kulturarvet består även i vissa idéer och värderingar från varvet som man anser ska prägla utformningen av Varvsstaden. Här uppmärksammar analysen en politisk dimension i det att det immateriella arvets betydelse helt och hållet ligger i händerna på de som har makt att påverka Varvsstadens fysiska planering. Ytterligare ett maktförhållande visar sig genom planeringens förutfattade mening om att industrin endast kan uppfattas som något positivt och åtråvärt. Relationen mellan historien och identiteten framställs således på ett enkelriktat och potentiellt exkluderande sätt. Analysen visar vidare att både sociala och ekonomiska värden går att utröna i den kulturarvsskapande processen, men att de ekonomiska motiven framträder starkare. En viss medborgerlig delaktighet går att utläsa, dock inget om vilket inflytande denna delaktighet haft i processen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4934054
- author
- Tornkvist, Anton LU
- supervisor
- organization
- course
- SGEK02 20142
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Kulturarv, Industriellt kulturarv, Planering, Omvandling, Kockums, Varvsstaden, Industriarv, Malmö
- language
- Swedish
- id
- 4934054
- date added to LUP
- 2015-01-21 16:22:25
- date last changed
- 2015-01-21 16:22:25
@misc{4934054,
abstract = {{Vi lever i en tid då många forna industriområden står i grepp att omvandlas till bostads- och kontorsområden. Den industriella tillverkningen har till stora delar flytt landet i jakt på billigare arbetskraft och lägre produktionskostnader, men industrin finns i mångt och mycket fortfarande kvar; dels i form av nedlagda fabriker, tomma lokaler och outnyttjade strukturer, men också i form av minnen, erfarenheter och berättelser. En del av dessa kvarlevor kommer av olika anledningar att försvinna, en del kommer att betraktas som kulturarv och bli kvar.
I denna uppsats försöker jag uppnå en större förståelse för hur och på vilka grunder det industriella kulturarvet blir till, samt vilken innebörd och vilka konsekvenser denna process kan tänkas ha. Undersökningen omfattar den planerade omvandlingen av Kockums gamla varvsområde i Malmö och frågeställningarna jag söker besvara lyder: Vad består Varvsstadens kulturarv av och vilken verkar vara dess främsta funktion? Vilka motiv framstår som primära vid skapandet av Varvsstadens kulturarv? Hur framgår kulturarvets politiska dimension i planeringen av Varvsstaden? Hur framställs relationen mellan identitet och historia i Varvsstadens planerade kulturarv? Hur hög är delaktigheten och det medborgerliga inflytandet i den kulturarvsskapande processen?
En utgångspunkt är att kulturarvets komplexitet och uppsatsens omfångsrika frågeställning endast kan bemötas genom en tämligen bred och omfattande teoriram. I ett teoretiskt ramverk redogör jag således för ett flertal olika teorier och synsätt genom vilka en djupare förståelse för det industriella kulturarvet kan nås. En del behandlar relationen mellan historia, plats och identitet. En annan del beskriver olika perspektiv att se kulturarvet genom. En tredje del redogör för olika sätt att värdera det industriella arvet.
Det empiriska materialet består av tre dokument som alla är en del av Varvsstadens planeringsprocess: en kulturhistorisk utredning, ett planprogram och en utvecklingsplan. Undersökningen tar följaktligen formen av en kvalitativ textanalys då jag genom en noggrann läsning av dokumentens delar, helhet och kontext försöker urskilja och analysera sådant som har en relevans för uppsatsens ändamål. En vetenskapsteoretisk utgångspunkt är att man inte kan bortse från den subjektivitet en sådan läsning ofrånkomligen innebär.
Analysen visar att Varvstadens kulturarv främst består i varvsindustrins materiella lämningar, såsom dess bebyggelse. De bevarade byggnadernas funktion är att förmedla områdets historia, dvs. berättelsen om Kockums, och att bidra till en kontrastrik och spännande miljö. Den historiska förmedlingen ska ske både i form av kunskap och i form av känsla, en distinktion som i analysen problematiseras genom teoriramens olika utgångspunkter. Kulturarvet består även i vissa idéer och värderingar från varvet som man anser ska prägla utformningen av Varvsstaden. Här uppmärksammar analysen en politisk dimension i det att det immateriella arvets betydelse helt och hållet ligger i händerna på de som har makt att påverka Varvsstadens fysiska planering. Ytterligare ett maktförhållande visar sig genom planeringens förutfattade mening om att industrin endast kan uppfattas som något positivt och åtråvärt. Relationen mellan historien och identiteten framställs således på ett enkelriktat och potentiellt exkluderande sätt. Analysen visar vidare att både sociala och ekonomiska värden går att utröna i den kulturarvsskapande processen, men att de ekonomiska motiven framträder starkare. En viss medborgerlig delaktighet går att utläsa, dock inget om vilket inflytande denna delaktighet haft i processen.}},
author = {{Tornkvist, Anton}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arvet från Varvet - En kritisk granskning av Varvsstadens industriella kulturarv}},
year = {{2015}},
}