”Tha took the ädela rena frua…ok drap them alla” - Genusordningen i Erikskrönikan - en medeltida svensk rimkrönika
(2015) HISK01 20142History
- Abstract (Swedish)
- Syftet med den här uppsatsen var att undersöka Erikskrönikan, en medeltida svensk rimkrönika, utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av Britt-Marie Thuréns genusteoretiska begrepp styrka, räckvidd och hierarki. Frågeställningarna löd:
• Hur kan genusordningen i Erikskrönikan beskrivas med hjälp av Britt-Marie Thuréns begrepp styrka, räckvidd och hierarki?
• Finns det exempel på personer i Erikskrönikan som bryter mot normerna för den genuskategori de tillhör och hur framställs i sådana fall dessa personer?
• Utifrån svaren på föregående frågeställningar, vad kan Erikskrönikan säga om genusordningen runt år 1320 då den skrevs?
Mina resultat visar att genusordningen i Erikskrönikan, utifrån Thuréns begrepp, i stort sett kan... (More) - Syftet med den här uppsatsen var att undersöka Erikskrönikan, en medeltida svensk rimkrönika, utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av Britt-Marie Thuréns genusteoretiska begrepp styrka, räckvidd och hierarki. Frågeställningarna löd:
• Hur kan genusordningen i Erikskrönikan beskrivas med hjälp av Britt-Marie Thuréns begrepp styrka, räckvidd och hierarki?
• Finns det exempel på personer i Erikskrönikan som bryter mot normerna för den genuskategori de tillhör och hur framställs i sådana fall dessa personer?
• Utifrån svaren på föregående frågeställningar, vad kan Erikskrönikan säga om genusordningen runt år 1320 då den skrevs?
Mina resultat visar att genusordningen i Erikskrönikan, utifrån Thuréns begrepp, i stort sett kan beskrivas med en bred räckvidd, stor styrka och hög hierarki till fördel för männen. Detta innebär att inom flera områden i det samhälle Erikskrönikan beskriver har ens genustillhörighet stor relevans, att det kostar att bryta mot de normer som gäller för den genuskategori man tillhör samt att männen har mer makt alternativt större värde än kvinnorna. Det förekommer några få exempel på personer som bryter mot genusnormerna i Erikskrönikan. Sättet dessa beskrivs på tyder på att det råder större styrka för männen än för kvinnorna, det vill säga att det är lättare för kvinnorna att bryta mot de normer som gäller för deras kön än vad det är för männen. Erikskrönikan kan troligtvis säga en del om genusordningen runt år 1320, men det förefaller dessutom som att den kan säga en del om tiden innan. Författaren till krönikan tycks propagera för de höviska idealen, men skildrar en del personer som bryter mot dessa ideal och de normer som gällde utan att anmärka på att de gör något fel eller konstigt. Detta kan eventuellt tyda på att han låter värderingar från ett tidigare samhälle lysa igenom och därmed säger Erikskrönikan kanske inte bara något om tiden precis runt 1320 då den skrevs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4940907
- author
- Nicander, Cecilia LU
- supervisor
- organization
- course
- HISK01 20142
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- genus, genusordning, Erikskrönikan, medeltida rimkrönika, styrka, räckvidd, hierarki, medeltid, 1300-tal, 1200-tal, 1320
- language
- Swedish
- id
- 4940907
- date added to LUP
- 2015-02-02 16:45:52
- date last changed
- 2015-02-02 16:45:52
@misc{4940907,
abstract = {{Syftet med den här uppsatsen var att undersöka Erikskrönikan, en medeltida svensk rimkrönika, utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av Britt-Marie Thuréns genusteoretiska begrepp styrka, räckvidd och hierarki. Frågeställningarna löd:
• Hur kan genusordningen i Erikskrönikan beskrivas med hjälp av Britt-Marie Thuréns begrepp styrka, räckvidd och hierarki?
• Finns det exempel på personer i Erikskrönikan som bryter mot normerna för den genuskategori de tillhör och hur framställs i sådana fall dessa personer?
• Utifrån svaren på föregående frågeställningar, vad kan Erikskrönikan säga om genusordningen runt år 1320 då den skrevs?
Mina resultat visar att genusordningen i Erikskrönikan, utifrån Thuréns begrepp, i stort sett kan beskrivas med en bred räckvidd, stor styrka och hög hierarki till fördel för männen. Detta innebär att inom flera områden i det samhälle Erikskrönikan beskriver har ens genustillhörighet stor relevans, att det kostar att bryta mot de normer som gäller för den genuskategori man tillhör samt att männen har mer makt alternativt större värde än kvinnorna. Det förekommer några få exempel på personer som bryter mot genusnormerna i Erikskrönikan. Sättet dessa beskrivs på tyder på att det råder större styrka för männen än för kvinnorna, det vill säga att det är lättare för kvinnorna att bryta mot de normer som gäller för deras kön än vad det är för männen. Erikskrönikan kan troligtvis säga en del om genusordningen runt år 1320, men det förefaller dessutom som att den kan säga en del om tiden innan. Författaren till krönikan tycks propagera för de höviska idealen, men skildrar en del personer som bryter mot dessa ideal och de normer som gällde utan att anmärka på att de gör något fel eller konstigt. Detta kan eventuellt tyda på att han låter värderingar från ett tidigare samhälle lysa igenom och därmed säger Erikskrönikan kanske inte bara något om tiden precis runt 1320 då den skrevs.}},
author = {{Nicander, Cecilia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Tha took the ädela rena frua…ok drap them alla” - Genusordningen i Erikskrönikan - en medeltida svensk rimkrönika}},
year = {{2015}},
}