Funktionen av hållbara dagvattenlösningar och gröna ytor vid extrema regn

Abstract (Swedish)

I takt med att våra städer växer och förtätas och när klimatförändringarna samtidigt bidrar till ökad och mer intensiv nederbörd ökar behovet av fungerande dagvattenhantering. I arbetet med att utveckla hanteringen av dagvatten och samtidigt integrera den i stadsbilden har lösningar inom konceptet ”hållbar dagvattenhantering” implementerats på flera håll i världen, bland annat i stor utsträckning i Malmö. I denna studie undersöks ett mindre svackdike (Vanåsgatan) samt ett större system med ett flertal hållbara dagvattenlösningar (Augustenborg) utifrån deras prestation vid skyfallet i Malmö den 31 augusti 2014. Studien utreder även om andelen gröna ytor påverkade graden av översvämningar i olika delar av Malmö.

Resultaten visar att svackdiket vid Vanåsgatan samt att de samlade lösningarna i Augustenborg presterade väl. Det fanns anmälda källaröversvämningar i bägge områdena, dock var de både färre och av mindre omfattning i jämförelse med innan lösningarna implementerades. Vidare hittades inget samband mellan andelen gröna ytor och källaröversvämningar. Avloppssystemets komplexitet samt topografiska skillnader bör lyftas fram som en begränsning i denna studie. Vid kraftiga regn är det problematiskt att utföra isolerade analyser av enskilda områden då dagvatten från högre belägna områden kan få stora konsekvenser nedströms.

För att undvika allvarliga översvämningar i stadsmiljöer bör det finnas ytor där vattnet kan fördröjas kontrollerat vid kraftiga regn. Ett framgångsrikt dagvattensystem bör anpassas efter möjligheterna i varje specifikt område och utifrån systemet som helhet.

Popular Abstract (Swedish)

I takt med att våra städer växer och förtätas ökar belastningen på många av de system som möjliggör fungerande samhällen i stadsmiljö. Transport och avfallshantering är exempel på viktiga samhällsfunktioner som båda har en synlig och självklar plats i staden. Ett system som har uppmärksammats mer frekvent under de senaste åren, främst på grund av kostsamma och förödande översvämningar, är omhändertagandet av dagvatten i våra städer. När samtidigt kraftigare och mer intensiv nederbörd förväntas, bland annat över Sverige, blir denna fråga än mer relevant. Idag diskuteras dagvattenhantering ofta brett utifrån både sociala och ekologiska aspekter. Konceptet ”långsiktigt hållbar dagvattenhantering” syftar till att utforma system som efterliknar naturens sätt att ta hand om vatten. Ur översvämningssynpunkt innebär detta minskad belastning på det befintliga rörledningssystemet genom att omhänderta, fördröja och avleda dagvattnet i öppna system ovan mark. I Malmö har hållbara dagvattenlösningar implementerats på flera håll sedan slutet på 1980-talet, bland annat genom ett svackdike längs med Vanåsgatan samt genom ett flertal sammankopplade lösningar i bostadsområdet Augustenborg. Den 31 augusti 2014 drabbades Malmö av omfattande översvämningar till följd av ett kraftigt regn. Utifrån denna händelse är det av intresse att undersöka hur de hållbara dagvattenlösningarna presterade. Vidare är det också intressant att undersöka om förekomsten av gröna ytor påverkade graden av källaröversvämningar i olika delar av staden.

Studien är baserad på källaröversvämningar och anmälda översvämningar har samlats in från försäkringsbolag, fastighetsbolag samt från det kommunala VA-bolaget VA Syd. Analys av data har genomförts med hjälp av den GIS-baserade programvaran ArcMap. De hållbara dagvattenlösningarna svackdiket vid Vanåsgatan och de samlade lösningarna i bostadsområdet Augustenborg utvärderades inledningsvis utifrån den funktion de initialt designades för. Vidare analyserades lösningarnas prestation i förhållande till andra lösningar i närliggande områden. För att utreda sambandet mellan förekomsten av gröna ytor och omfattningen av översvämningar delades Malmö in i ett rutnät och inom varje ruta beräknades andelen gröna ytor samt förekomsten av källaröversvämningar.

Svackdiket vid Vanåsgatan anlades 1999 med syftet att avlasta en befintlig kombinerad ledning i gatan. Vid kraftigare regn drabbades många fastigheter längs med gatan tidigare av frekventa källar- och ytöversvämningar. Att minska tillrinningen till den kombinerade ledningen genom att koppla bort majoriteten av dagvattnet från gatan och istället låta det tas omhand lokalt i ett svackdike förväntades kunna förbättra situationen avsevärt. Enligt denna studie anmälde endast en fastighet att de drabbades av översvämning vid det kraftiga regn som föll över Malmö den 31 augusti 2014. Detta är en förbättring i jämförelse med innan svackdiket implementerades och indikerar att lösningen presterat väl utifrån vad den initialt designades för. De hållbara dagvattenlösningarna i Augustenborg implementerades mellan 1998 och 2005 i samband med den omfattande satsningen ”Ekostaden Augustenborg”. Området bestod tidigare av kombinerade system för omhändertagande av dag- och spillvatten. Vid kraftigare regn överbelastades detta system snabbt vilket resulterade i frekventa översvämningar i fastigheter i området. I det nya, hållbara dagvattensystemet används lösningar baserade på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning och trög avledning. Denna studie visar att Augustenborg drabbades förhållandevis milt av källaröversvämningar vid skyfallet den 31 augusti 2014. Vidare visar studien inget samband mellan förekomsten av gröna ytor och källaröversvämningar. En huvudsaklig förklaring till detta resultat och något som också bör nämnas som en stor begränsning i både analysen av de hållbara dagvattenlösningarna samt i analysen av gröna ytor är avloppssystemets komplexitet i kombination med topografiska skillnader. Vid kraftiga regn kan dagvatten från högre liggande områden orsaka stora problem nedströms vilket försvårar analyser av enskilda områden. Vidare är den huvudsakliga jordarten i Malmö moränlera. Denna jordart lämpar sig, på grund av sin täthet, mindre bra för infiltration. Vid kraftiga regn uppträder således de gröna ytorna, bestående av denna jordart, på nästintill samma sätt som de hårdgjorda ytorna. Sammanfattningsvis går det dock att dra följande slutsats; för att minska plötslig och kraftig tillrinning till ledningsnätet samt för att undvika att vatten samlas i lågpunkter och skadar fastigheter och annan infrastruktur behöver både gröna ytor och andra ytor i staden aktivt designas för att möjliggöra fördröjning, infiltration och trög avledning.

• author: Theland, Joanna
• supervisor: Johanna Sörensen
• organization: Division of Water Resources Engineering
• course: VVR820 20142
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Översvämning, skyfall, hållbar dagvattenhantering, Vanåsgatan, Augustenborg, klimatanpassning
• publication/series: TVVR15/5003
• report number: 15/5003
• ISSN: 1101-9824
• language: Swedish
• additional info: Examiner: Linus Zhang
• id: 5257152
• date added to LUP: 2015-04-20 14:15:44
• date last changed: 2019-03-29 15:50:54