Från The Latin Kings till Lyckliga gatan : en studie om svensk hiphop och dess kulturella omladdning
(2015) MKVK04 20151Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Genom en kvalitativ textanalys av tv-serien Lyckliga gatan undersöker denna uppsats
hur hiphopgenren, likt andra musikgenrer före den, gått från att vara en subkultur till att bli en etablerad genre på det musikaliska fältet och sträckt sig från förorten till finkulturens scener.
I serien Lyckliga gatan som hade premiär 2015, har beskrivits som hiphopens svar på Så mycket bättre, möter unga hiphopartister äldre etablerade folkkära artister och tolkar varandras låtar. Uppsatsen undersöker hur Lyckliga gatan framställer hiphopgenren och dess artister, samt den plats som genren idag har inom svensk musikkultur. Detta jämfört med för tjugo år sedan då gruppen The Latin Kings gav förorten en röst genom att rappa på svenska. Genom... (More) - Genom en kvalitativ textanalys av tv-serien Lyckliga gatan undersöker denna uppsats
hur hiphopgenren, likt andra musikgenrer före den, gått från att vara en subkultur till att bli en etablerad genre på det musikaliska fältet och sträckt sig från förorten till finkulturens scener.
I serien Lyckliga gatan som hade premiär 2015, har beskrivits som hiphopens svar på Så mycket bättre, möter unga hiphopartister äldre etablerade folkkära artister och tolkar varandras låtar. Uppsatsen undersöker hur Lyckliga gatan framställer hiphopgenren och dess artister, samt den plats som genren idag har inom svensk musikkultur. Detta jämfört med för tjugo år sedan då gruppen The Latin Kings gav förorten en röst genom att rappa på svenska. Genom textanalysen av serien Lyckliga gatan har uppsatsen tagit fasta på vad som händer med en musikgenre när den förflyttas från sin ursprungliga kontext och får större plats på det kulturella fältet. I detta fall påvisas hiphopgenrens kulturella omladdning. Uppsatsen besvarar frågeställningarna kring hur den mediala bilden av förorten konstrueras i serien Lyckliga gatan, hur man kan se Lyckliga gatan som ett led i den svenska hiphopens kulturarvsprocess samt hur svensk hiphop har förflyttats på det musikaliska fältet de senaste tjugo åren och vad det har fått för konsekvenser. Resultatet av uppsatsens analys påvisar bland annat att det som från början sågs som ungdomskultur med rötter i förorten nu har utvecklats till en genre som får ta plats i kulturens finrum. De tre senaste åren har svensk hiphop enligt musikkritiker nått sin guldålder och Lyckliga gatan framställer förorten som en plats som genererar kreativitet och inspiration för artisterna. Genom att man har öppnat upp scener för hiphopgenren har den fått en ny plats och ett högre kulturellt värde. Dock har vi efter att ha gått igenom vårt empiriska blivit uppmärksammade på den systematiska censureringen som sker på hiphopscenen, trots att genren fått ett mer erkänt kulturellt kapital. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5432270
- author
- Boethius, Lisa LU and Stancs, Sarah LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVK04 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- kulturell omladdning, hiphop, förorten, kulturarvsprocess, kulturella fält, musikkultur, musik, kulturarv
- language
- Swedish
- id
- 5432270
- date added to LUP
- 2015-06-18 08:10:22
- date last changed
- 2015-06-18 08:10:22
@misc{5432270,
abstract = {{Genom en kvalitativ textanalys av tv-serien Lyckliga gatan undersöker denna uppsats
hur hiphopgenren, likt andra musikgenrer före den, gått från att vara en subkultur till att bli en etablerad genre på det musikaliska fältet och sträckt sig från förorten till finkulturens scener.
I serien Lyckliga gatan som hade premiär 2015, har beskrivits som hiphopens svar på Så mycket bättre, möter unga hiphopartister äldre etablerade folkkära artister och tolkar varandras låtar. Uppsatsen undersöker hur Lyckliga gatan framställer hiphopgenren och dess artister, samt den plats som genren idag har inom svensk musikkultur. Detta jämfört med för tjugo år sedan då gruppen The Latin Kings gav förorten en röst genom att rappa på svenska. Genom textanalysen av serien Lyckliga gatan har uppsatsen tagit fasta på vad som händer med en musikgenre när den förflyttas från sin ursprungliga kontext och får större plats på det kulturella fältet. I detta fall påvisas hiphopgenrens kulturella omladdning. Uppsatsen besvarar frågeställningarna kring hur den mediala bilden av förorten konstrueras i serien Lyckliga gatan, hur man kan se Lyckliga gatan som ett led i den svenska hiphopens kulturarvsprocess samt hur svensk hiphop har förflyttats på det musikaliska fältet de senaste tjugo åren och vad det har fått för konsekvenser. Resultatet av uppsatsens analys påvisar bland annat att det som från början sågs som ungdomskultur med rötter i förorten nu har utvecklats till en genre som får ta plats i kulturens finrum. De tre senaste åren har svensk hiphop enligt musikkritiker nått sin guldålder och Lyckliga gatan framställer förorten som en plats som genererar kreativitet och inspiration för artisterna. Genom att man har öppnat upp scener för hiphopgenren har den fått en ny plats och ett högre kulturellt värde. Dock har vi efter att ha gått igenom vårt empiriska blivit uppmärksammade på den systematiska censureringen som sker på hiphopscenen, trots att genren fått ett mer erkänt kulturellt kapital.}},
author = {{Boethius, Lisa and Stancs, Sarah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Från The Latin Kings till Lyckliga gatan : en studie om svensk hiphop och dess kulturella omladdning}},
year = {{2015}},
}