Implementering av klimatanpassningsåtgärder med samverkan och deltagande

Abstract

The effects of global warming have been seen at all continents and in Sweden it has become both warmer and wetter. Risks connected to this are droughts, heat waves and flooding. These risks have to be dealt with on all levels by every actor. Recommendations and support on how to avoid the consequences of these in urban planning comes from both the Swedish Portal for Climate Change Adaptation and the National Board of Housing, Building and Planning. This study has the purpose of examining possibilities of implementation of climate adaptation in the Swedish housing corporation Riksbyggen. In order to do so, I have based my analysis on the current sustainability initiatives in Riksbyggen, a literature study and an interview study with employees of Riksbyggen and different housing associations that have come further in the sustainability work. I found that Riksbyggen could use its current work as a foundation in an implementation of climate adaptation measures. Riksbyggen have the responsibility to inform the housing associations about the risks and to recommend different measures that can be implemented. In the end it is the responsibility of the housing associations to decide if climate adaptation measures should be implemented and then which measures to use. I proposed that climate adaptation work should be sufficient to cover the general risks that will affect Sweden but also have the ability to design specific measures for especially vulnerable housing associations. The study shows that there are multiple tools, such as Riksbyggens enkla miljöidéer and Riksbyggens Hållbarhetstävling that could be used in implementation of climate adaptation measures within Riksbyggen. The challenges here are the lack of knowledge about climate change adaption work within Riksbyggen and that Riksbyggen could not decide on which measures that should be implemented by all housing associations.

Abstract (Swedish)

Effekterna av den globala uppvärmningen har visat sig på alla kontinenter och i Sverige har det blivit både varmare och blötare. Risker som kopplas till klimatförändringar i Sverige är torka, värmevågor och översvämningar och dessa risker måste hanteras på alla samhällsnivåer av flera olika aktörer. Stöd och råd för hur samhällsaktörer kan förbereda sig kommer från både Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning och Boverket. Denna studie har haft som syfte att undersöka möjligheterna för implementering av klimatanpassningsåtgärder inom fastighetsbolaget Riksbyggen med fokus på samverkan och deltagande med bostadsrättsföreningarna. För att kunna undersöka detta har studien utgått från det befintliga hållbarhetsarbetet inom Riksbyggen genom att intervjua anställda inom företaget och utvalda bostadsrättsföreningar som har kommit längre med sitt hållbarhetsarbete. Jag fann att Riksbyggen kan använda sig av erfarenheter från det nuvarande hållbarhetsarbetet vid införandet av klimatanpassning. De har även ansvaret att informera bostadsrättsföreningarna om risker som kan orsakas av klimatförändringar och rekommendera olika åtgärder som kan genomföras för att minska riskerna. Till sist är det dock respektive bostadsrättsförenings ansvar att avgöra huruvida de ska arbeta med klimatanpassningsarbete och i så fall vilka åtgärder som ska genomföras. Planeringen av klimatanpassningsarbetet inom Riksbyggen bör därför vara tillräckligt generella så att de fungerar som klimatanpassningsåtgärder för de förväntade klimatrelaterade förändringarna som kommer att ske i Sverige. Samtidigt ska kompetensen för klimatanpassningsåtgärder vara tillräckligt hög inom Riksbyggen för att kunna utforma specifika åtgärder utifrån de speciellt utsatta bostadsrättsföreningarnas behov. Studien visar att det finns flera verktyg som används inom Riksbyggens hållbarhetsarbete som även kan användas vid implementering av klimatanpassningsåtgärder som Riksbyggens enkla miljöidéer och Riksbyggens Hållbarhetstävling. Utmaningar som finns är kunskapsbrist för klimatanpassningsarbete som bedrivs inom Riksbyggen och att Riksbyggen inte kan bestämma vilka klimatanpassningsåtgärder som ska genomföras ute i bostadsrättsföreningarna.

Popular Abstract (Swedish)

Implementering av klimatanpassningsåtgärder med samverkan och deltagande

När den globala uppvärmningen fortsätter med varmare och blötare klimat i Sverige måste företag minska sin påverkan på klimatförändringar. Samtidigt måste företagen även förbereda sig för att förebygga risker som kan uppkomma. En strategi för att minska konsekvenserna av klimatrelaterade faror är att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Sådana åtgärder kan genomföras på flera nivåer i samhället.

Studien hade som syfte att undersöka hur klimatanpassningsåtgärder kan implementeras inom Riksbyggen med fokus på samverkan och deltagandeprocesser med bostadsrättsföreningarna. Studien ledde fram till ett förslag där klimatanpassningsarbetet delas upp i två delar, generellt klimatanpassningsarbete och lokalt fokuserat klimatanpassningsarbete. Klimatanpassningsarbetet skulle då kunna placeras på olika enheter inom Riksbyggen.

Studien föreslår också att Riksbyggen knyter klimatanpassningsarbetet till hållbarhetsarbetet inom företaget som har fungerat bra. Samtidigt innebär förslaget att det går att ta fram nya tjänster mot bostadsrättsföreningarna. För att gå vidare bör arbetsprocesser kopplade till klimatanpassning identifieras, säkerställa kompetensen inom företaget samt se över vilka bostadsrättsföreningar som har störst risk att drabbas av klimatrelaterade skador. Studien visar också att exempel på klimatanpassningsåtgärder finns att finnas ute i bostadsrättsföreningarna.

Införandet av klimatanpassningsarbete – ett delat ansvar

Riksbyggen har ett ansvar att upplysa bostadsrättsföreningar om risker och att rekommendera åtgärder som kan göras för att minska detta. Däremot är det bostadsrättsföreningarna som sedan fattar beslutet om klimatanpassningsarbete ska påbörjas och vilka åtgärder som ska användas.

Resultatet visar att styrelsemedlemmar behöver en ökad kunskap och förståelse för varför klimatanpassningsåtgärder ska genomföras för att kunna motivera detta arbete mot de egna medlemmarna i bostadsrättsföreningen. Studien visar också att klimatanpassningsåtgärder som föreningarna redan gör kan lyftas fram som exempel och användas när utveckling av nya åtgärdspaket tas fram.

• author: Nordvall, Johanna
• supervisor: Bernadett Kiss
• organization: Studies in Environmental Science
• alternative title: Vilka erfarenheter kan dras från hållbarhetsarbetet i bostadssektorn?
• course: MVEM30 20151
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: housing associations, collaboration, climate change adaptation
• language: Swedish
• id: 5473661
• date added to LUP: 2015-06-18 11:26:45
• date last changed: 2015-06-18 14:04:26