Att leva som alla andra. Om normalitet i svensk handikapplagstiftning 1992-2013
(2015) HISP01 20151History
- Abstract (Swedish)
- Historikerna Kjell Östberg & Jenny Andersson beskriver i encyklopedin Sveriges Historia från 2013 hur 1990-talet är en period som kanske framförallt kännetecknas av ett systemskifte inom välfärden och samhället i stort. Under samma tidsperiod utarbetas Lagen om Särskild Service för vissa funktionshindrade vilket är en lag som både präglats av samtidens ideologiska tendenser och internationella standardregler.
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankegångar som styr utformningen av denna lag, särskilt med hänseende till lagens femte paragraf som slår fast att funktionshindrade har rätt att leva som alla andra. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är framförallt Michel Foucault och dennes diskursiva begrepp, även om influenser... (More) - Historikerna Kjell Östberg & Jenny Andersson beskriver i encyklopedin Sveriges Historia från 2013 hur 1990-talet är en period som kanske framförallt kännetecknas av ett systemskifte inom välfärden och samhället i stort. Under samma tidsperiod utarbetas Lagen om Särskild Service för vissa funktionshindrade vilket är en lag som både präglats av samtidens ideologiska tendenser och internationella standardregler.
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankegångar som styr utformningen av denna lag, särskilt med hänseende till lagens femte paragraf som slår fast att funktionshindrade har rätt att leva som alla andra. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är framförallt Michel Foucault och dennes diskursiva begrepp, även om influenser från Foucaults mer specificerade verk förekommer. Det empiriska underlaget för undersökningen är framförallt riksdagspropositioner och motioner men även utredningar.
I den empiriska delen undersöks tidsperioden 1992-2013. Särskilda nedslagspunkter är 1992, 1999 samt 2008. Uppsatsen syftar till att undersöka såväl den generella idéutvecklingen som två mer specificerade verksamheter i form av daglig verksamhet och särskilda boendeformer. De slutsatser som uppsatsen presenterar är att det normala liv som åsyftas i lagstiftningen framförallt är ett flexibelt liv med syfte till att stärka den egna identiteten. Vidare så visar uppsatsen även på tendenser till spänningar mellan å ena sidan de kommunala beslutsfattarna och lagstiftarnas intentioner. Uppsatsen visar även på att det från lagstiftarnas sida inte rör sig om en disciplinerande process, vilket tidigare internationell forskning menat. Istället så äger denna disciplinerande process först rum på kommunal och regional nivå, vilket lagstiftarna sedan försöker motverka (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7373418
- author
- Eriksson, Peter LU
- supervisor
- organization
- course
- HISP01 20151
- year
- 2015
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- handikapp, normalitet, LSS, funktionshinder, Foucault, normalitetsprincipen, SOU 2008:77, funktionsvariation, handikapplagstiftning, socialhistoria
- language
- Swedish
- id
- 7373418
- date added to LUP
- 2020-06-22 08:52:40
- date last changed
- 2020-06-22 08:52:40
@misc{7373418,
abstract = {{Historikerna Kjell Östberg & Jenny Andersson beskriver i encyklopedin Sveriges Historia från 2013 hur 1990-talet är en period som kanske framförallt kännetecknas av ett systemskifte inom välfärden och samhället i stort. Under samma tidsperiod utarbetas Lagen om Särskild Service för vissa funktionshindrade vilket är en lag som både präglats av samtidens ideologiska tendenser och internationella standardregler.
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankegångar som styr utformningen av denna lag, särskilt med hänseende till lagens femte paragraf som slår fast att funktionshindrade har rätt att leva som alla andra. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är framförallt Michel Foucault och dennes diskursiva begrepp, även om influenser från Foucaults mer specificerade verk förekommer. Det empiriska underlaget för undersökningen är framförallt riksdagspropositioner och motioner men även utredningar.
I den empiriska delen undersöks tidsperioden 1992-2013. Särskilda nedslagspunkter är 1992, 1999 samt 2008. Uppsatsen syftar till att undersöka såväl den generella idéutvecklingen som två mer specificerade verksamheter i form av daglig verksamhet och särskilda boendeformer. De slutsatser som uppsatsen presenterar är att det normala liv som åsyftas i lagstiftningen framförallt är ett flexibelt liv med syfte till att stärka den egna identiteten. Vidare så visar uppsatsen även på tendenser till spänningar mellan å ena sidan de kommunala beslutsfattarna och lagstiftarnas intentioner. Uppsatsen visar även på att det från lagstiftarnas sida inte rör sig om en disciplinerande process, vilket tidigare internationell forskning menat. Istället så äger denna disciplinerande process först rum på kommunal och regional nivå, vilket lagstiftarna sedan försöker motverka}},
author = {{Eriksson, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att leva som alla andra. Om normalitet i svensk handikapplagstiftning 1992-2013}},
year = {{2015}},
}