IAS 36 upplysningskrav - sambandet med resultatutveckling och goodwillnedskrivningar - en jämförelse mellan Sverige och Storbritannien

Abstract (Swedish)

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur svenska företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 och sambandet med faktiska goodwillnedskrivningar och resultatutveckling. Testerna jämförs sedan med en tidigare studie som behandlar brittiska och italienska företag (D’Alauro, 2013) där vi tittar på resultaten från de brittiska företagen. Vi diskuterar även hur olikheter i bolagsstyrning avseende ägarstruktur och styrelsesammansättning i respektive land kan påverka värdering av goodwill.
Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Materialet har analyserats med hjälp av en kvantitativ data- och innehållsanalys. Materialet har framställts via sekundärdata, vilken har bearbetats för att genomföra statistiska test och regressionsanalyser. Metoden avslutas med en genomgång av uppsatsen tillförlitlighet och relevans.
Teoretisk referensram: Den inledande delen i teoretisk referensram innehåller information om IAS 36 och dess karaktäristik. Därefter redogörs för bolagsstyrning i Sverige och i Storbritannien. Slutligen presenteras agentteorin och positiv redovisningsteori.
Empiri: Det empiriska materialet består av årsredovisningar och finansiell information från ett urval av företag på OMXS Large Cap. Resultatet presenteras och analyseras utifrån framställda tabeller som innefattar deskriptiv statistik, Pearsons korrelation och regressionsanalyser.
Resultat: Med låg förklaringsgrad kom vi fram till att nivån på upplysningskrav enligt IAS 36 inte har något samband med nedskrivningar av goodwill eller resultatutvecklingen. Vi kom fram till att det inte föreligger någon större skillnad mellan de svenska och de brittiska företagens nivå på uppfyllda upplysningskrav i IAS 36. Ett relativt lågt medelvärde för uppfyllda upplysningskrav påvisades både för svenska och brittiska företag. Det kan å ena sidan indikera att IAS 36 upplevs som svårtolkat och å andra sidan på förekomsten av opportunistiskt beteende enligt agentteorin och positiv redovisningsteori. Trots olikheter gällande bolagsstyrning tycks svenska och brittiska företag ha många likheter gällande upplysningskrav, resultatutveckling och goodwillnedskrivningar.

Abstract

Purpose: The thesis aims to investigate how listed companies in Sweden apply and fulfill the disclosure requirements of the IAS 36, and if there is any connections between the level of disclosure with goodwill impairment and earnings performance. The tests are then compared with a previous study that deals with British and Italian companies (D'Alauro, 2013), where we look at the results from the British companies. We also discuss how the differences in corporate governance regarding ownership structure and board composition in each country may affect the valuation of goodwill.
Methodology: The thesis is based on a deductive approach. The material is analyzed by the use of quantitative data and content analysis. The material is supplied by secondary data, which has been processed to perform statistical tests and regression analyzes. The method concludes with a review of the essay’s reliability and relevance.
Empirical foundation: The empirical material consists of annual reports and financial information from a selection of companies on the OMXS Large Cap. The results are presented and analyzed with tables that include descriptive statistics, Pearson's correlation and regression analyzes.
Conclusions: With a low degree of explanation, we concluded that the level of disclosure requirements under IAS 36 have no connection with the impairment of goodwill or earnings performance. We came to the conclusion that there is no major difference between the Swedish and the British corporate level of fulfilled disclosure requirements of IAS 36. A relatively low average level of disclosure requirements were found both in Swedish and British companies. It can, on one hand indicate that IAS 36 is perceived as difficult to interpret and on the other hand indicate opportunistic behavior according to agency theory and positive accounting theory. Despite differences regarding corporate governance, Swedish and British companies seems to have many similarities regarding the level of disclosure requirements, earnings performance and goodwill impairment.

• author: Holk, Nick ; Wachtmeister, Elsa and Holmberg, Hugo
• supervisor: Hans Knutsson
• organization: Department of Business Administration
• course: FEKH69 20151
• year: 2015
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Business and Economics
• keywords: Goodwill, IAS 36, agentteori, positiv redovisningsteori, bolagsstyrning
• language: Swedish
• id: 7373776
• date added to LUP: 2015-06-24 10:47:52
• date last changed: 2015-06-24 10:47:52