Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Domares yttrandefrihet - ett hot mot rättssäkerheten?

Persson, Pernilla LU (2015) JURM01 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
En välmående demokratisk rättsstat är beroende av att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet. I en domares uppdrag ingår således inte bara att döma rättvist och enligt gällande rätt utan även att verka för ett starkt förtroende från allmänheten som skall uppleva att den får en rättssäker prövning av våra domstolar. Domaren skall verka för detta genom att bl.a. uppträda professionellt, korrekt och respektfullt i rätten samt i andra offentliga, samt vissa privata, sammanhang.

Idag förväntas domare kunna förklara och försvara sina avgöranden på ett sätt som inte tidigare var vanligt förekommande och domarkåren har börjat ta ett betydligt större ansvar för att mediabilden av rättsväsendet skall bli så rättvisande som möjligt.... (More)
En välmående demokratisk rättsstat är beroende av att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet. I en domares uppdrag ingår således inte bara att döma rättvist och enligt gällande rätt utan även att verka för ett starkt förtroende från allmänheten som skall uppleva att den får en rättssäker prövning av våra domstolar. Domaren skall verka för detta genom att bl.a. uppträda professionellt, korrekt och respektfullt i rätten samt i andra offentliga, samt vissa privata, sammanhang.

Idag förväntas domare kunna förklara och försvara sina avgöranden på ett sätt som inte tidigare var vanligt förekommande och domarkåren har börjat ta ett betydligt större ansvar för att mediabilden av rättsväsendet skall bli så rättvisande som möjligt. Presskonferenser och pressmeddelanden är idag vanligt förekommande och domare deltar inte sällan i allmänna debatter. Att domare oftare uttalar sig i samband med uppmärksammade mål, i syfte att t.ex. förklara sina avgöranden, räta ut frågetecken eller klara ut missförstånd är positivt. Domarna behövs i den juridiska samhällsdebatten där de i egenskap av juridiska experter har möjlighet att berika och nyansera debattklimatet. Domarkårens deltagande i offentligheten och massmedia är således en nödvändighet för att kunna förmedla en så korrekt bild som möjligt av domstolarnas arbete och därigenom verka för en stärkt rättsmedvetenhet i samhället.

Domarämbetet bidrar med tyngd i den juridiska debatten. Den enskilde domaren måste därför förvalta sin domarroll med stort ansvar och gott omdöme. Med stor makt följer också ett krav på stort ansvarstagande. För att minimera risker för missförstånd eller att misstankar om jäv väcks är det därför viktigt att domaren noga överväger hur hon uttrycker sig offentligt. Det är grundläggande att domaren uppträder och uttalar sig på ett sätt som ökar allmänhetens tilltro till rättsväsendet. Då det svårligen går att separera domarrollen från privatpersonen ställs även höga krav på en domares uppträdande utom tjänsten. I synnerhet när hon deltar i den allmänna debatten. Om domare, som representanter för rättskipningen, uppträder olämpligt eller förekommer i olämpliga sammanhang riskerar det att minska medborgarnas förtroende för rättsväsendet. Något tillspetsat kan man säga att rättssäkerheten är hotad varje gång en domare uttalar sig eller förekommer i offentliga sammanhang, oavsett om det sker i ämbetet eller som privatperson. Det finns alltid en risk att domaren uttalar sig på ett sätt som kan verka förtroendeskadligt.

Yttrandefriheten är en mänsklig rättighet, som tillfaller alla medborgare, att fritt få meddela sina synpunkter och åsikter i olika ämnen och sammanhang. Denna rättighet tillfaller givetvis även domare. Det finns dock ett motstående intresse till domarens yttrandefrihet. Det motstående intresset är rättssäkerheten. Likt yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet är även rätten till en rättvis rättegång det. Var och en som skall få sin sak prövad inför domstol skall kunna lita på att han eller hon får en rättvis prövning. Varje gång en domare yttrar sig i media, eller på annat sätt offentligt tar ställning och uttrycker en åsikt, finns en risk att det som domaren uttrycker orsakar en eventuell jävssituation eller att allmänhetens förtroende för rättsväsendet minskar. Detta kan dock även bli resultatet om en domare väljer att inte uttala sig, t.ex. om hon inte utvecklar eller förklarar en meddelad dom när missförstånd kring rättens avgörande behöver klaras ut.

För att en domare skall kunna verka för en stärkt rättssäkerhet och förhindra att allmänhetens förtroende för rättsväsendet äventyras krävs i praktiken att domaren får acceptera en snävare yttrandefrihet än den som tillfaller den genomsnittlige samhällsmedborgaren. I avvägningen mellan att värna allmänhetens tilltro till rättskipningen och att nyttja sin yttrandefrihet förväntas domaren till fördel för rättssäkerheten göra avkall på delar av sin yttrandefrihet. Rättvisa måste inte bara skipas, det måste också synas att den skipas. Utan detta förhållningssätt blir domarämbetets uppgifter svåra att uppfylla. Mot bakgrund av detta nödvändiga förhållningssätt är det för domare mycket viktigt att iaktta försiktighet och återhållsamhet i den offentliga debatten och att uppträda sakligt och korrekt samt försäkra sig om att allmänhetens förtroende aldrig äventyras. Detta innebär att domaren måste iaktta varsamhet när hon uttrycker sig i arbetet samt att hon kanske måste underlåta att offentliggöra sina privata åsikter eller undvika situationer och sammanhang som riskerar att sätta rättssäkerheten på spel. (Less)
Popular Abstract
A prosperous democratic legal state depends on the public’s confidence in the judiciary. Included in a judge’s duties is not only to judge fairly and in accordance with applicable law, but also to promote a strong confidence in the judiciary among the general public to fortify the common perception of the courts as fair and impartial. Judges shall act in accordance with these interests by conducting themselves in a professional, correct and respectful manner before the legal courts and in other public and private contexts.

Today, judges are expected to explain and defend their judgments in ways that were previously considered uncommon. The judiciary has begun taking greater responsibility for the media image of the judiciary to ensure... (More)
A prosperous democratic legal state depends on the public’s confidence in the judiciary. Included in a judge’s duties is not only to judge fairly and in accordance with applicable law, but also to promote a strong confidence in the judiciary among the general public to fortify the common perception of the courts as fair and impartial. Judges shall act in accordance with these interests by conducting themselves in a professional, correct and respectful manner before the legal courts and in other public and private contexts.

Today, judges are expected to explain and defend their judgments in ways that were previously considered uncommon. The judiciary has begun taking greater responsibility for the media image of the judiciary to ensure their image is as accurate as possible. Press conferences and press releases are now routine and judges even participate in public debates. The fact that judges make official pronouncements in connection with high profile cases in order to e.g. explain their rulings, answer questions or clear up misunderstandings is highly positive. Judges are needed in the public legal debate where they, as legal experts are able to enrich and nuance the debate. The participation of the judiciary in the public and in the media is hence a necessity in order to convey as accurate a picture as possible of the work of the courts and thereby strive to strengthen the legal awareness in society.

Members of the judicial office bring weight to the public legal debate. The individual judge must therefore wield her office with great responsibility and good judgment. With great power comes great responsibility. In order to minimize the risks of misunderstandings or suspicions of conflict of interest, it is important for judges to carefully consider how they express themselves in public. It is essential that judges conduct and express themselves in a way that increases public confidence in the judiciary. As it is difficult to separate the judicial office from a judge’s private person, there are also high demands set for a judge’s conduct outside of office, especially when participating in public debate. If judges, as representatives of the administration of justice, behave inappropriately or appear in inappropriate contexts, it risks reducing the citizens' trust in the judiciary. One could say that the legal security is threatened every time a judge pronounces herself or appears in public, whether through her office or as a private person, because there is always a risk that judges will express themselves in a way that may be harmful to the public’s confidence in the courts.

Freedom of expression is a human right, which applies to all citizens to freely communicate their views and opinions on various topics and contexts. This right is also bestowed upon judges. However, there is a conflicting interest to a judge's freedom of expression. The opposing interest is the legal security. Like freedom of expression is a fundamental human right, the right to a fair trial is as well. Those who stand before the court to have their cases tried must be able to trust that he or she is granted a fair trial. Every time a judge expresses herself in the media or otherwise publicly takes a stand and voices her opinion, there is a risk that the judge conveys an opinion that can cause a possible conflict of interest or that the public confidence in the judicial system decreases. However, this can also be the result of a judge choosing not to speak, for example, if she does not explain a judgment when needed.

In order for a judge to work for a strengthened legal security and to prevent compromising the public's confidence in the judiciary, judges must accept a limited ability to express themselves. Unfortunately, their freedom of expression is not as free as the average public citizen’s. In the balance between safeguarding public confidence in the administration of justice and using their limited freedom of speech, it is expected that judges sacrifice parts of their freedom of expression for the advantage of legal security. Justice must not only be done, it must also be seen to be done. Without this approach, the tasks of the judicial office seem difficult to attain. In light of this necessary approach, it is very important for judges to exercise caution and restraint in the public debate and to behave objectively and correctly to ensure that public confidence is never compromised. This means judges must exercise prudence when expressing themselves through their office. Further, they might have to decline making public statements regarding private opinions to avoid situations and contexts that risk putting the legal security at stake. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Pernilla LU
supervisor
organization
alternative title
Judges' right to freedom of expression - a threat to the principle of legal security?
course
JURM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Rättsvetenskap, processrätt, konstitutionell rätt, europarätt, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet
language
Swedish
id
7374289
date added to LUP
2015-06-22 13:11:18
date last changed
2015-06-22 13:11:18
@misc{7374289,
  abstract     = {{En välmående demokratisk rättsstat är beroende av att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet. I en domares uppdrag ingår således inte bara att döma rättvist och enligt gällande rätt utan även att verka för ett starkt förtroende från allmänheten som skall uppleva att den får en rättssäker prövning av våra domstolar. Domaren skall verka för detta genom att bl.a. uppträda professionellt, korrekt och respektfullt i rätten samt i andra offentliga, samt vissa privata, sammanhang. 

Idag förväntas domare kunna förklara och försvara sina avgöranden på ett sätt som inte tidigare var vanligt förekommande och domarkåren har börjat ta ett betydligt större ansvar för att mediabilden av rättsväsendet skall bli så rättvisande som möjligt. Presskonferenser och pressmeddelanden är idag vanligt förekommande och domare deltar inte sällan i allmänna debatter. Att domare oftare uttalar sig i samband med uppmärksammade mål, i syfte att t.ex. förklara sina avgöranden, räta ut frågetecken eller klara ut missförstånd är positivt. Domarna behövs i den juridiska samhällsdebatten där de i egenskap av juridiska experter har möjlighet att berika och nyansera debattklimatet. Domarkårens deltagande i offentligheten och massmedia är således en nödvändighet för att kunna förmedla en så korrekt bild som möjligt av domstolarnas arbete och därigenom verka för en stärkt rättsmedvetenhet i samhället. 
	
Domarämbetet bidrar med tyngd i den juridiska debatten. Den enskilde domaren måste därför förvalta sin domarroll med stort ansvar och gott omdöme. Med stor makt följer också ett krav på stort ansvarstagande. För att minimera risker för missförstånd eller att misstankar om jäv väcks är det därför viktigt att domaren noga överväger hur hon uttrycker sig offentligt. Det är grundläggande att domaren uppträder och uttalar sig på ett sätt som ökar allmänhetens tilltro till rättsväsendet. Då det svårligen går att separera domarrollen från privatpersonen ställs även höga krav på en domares uppträdande utom tjänsten. I synnerhet när hon deltar i den allmänna debatten. Om domare, som representanter för rättskipningen, uppträder olämpligt eller förekommer i olämpliga sammanhang riskerar det att minska medborgarnas förtroende för rättsväsendet. Något tillspetsat kan man säga att rättssäkerheten är hotad varje gång en domare uttalar sig eller förekommer i offentliga sammanhang, oavsett om det sker i ämbetet eller som privatperson. Det finns alltid en risk att domaren uttalar sig på ett sätt som kan verka förtroendeskadligt. 

Yttrandefriheten är en mänsklig rättighet, som tillfaller alla medborgare, att fritt få meddela sina synpunkter och åsikter i olika ämnen och sammanhang. Denna rättighet tillfaller givetvis även domare. Det finns dock ett motstående intresse till domarens yttrandefrihet. Det motstående intresset är rättssäkerheten. Likt yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet är även rätten till en rättvis rättegång det. Var och en som skall få sin sak prövad inför domstol skall kunna lita på att han eller hon får en rättvis prövning. Varje gång en domare yttrar sig i media, eller på annat sätt offentligt tar ställning och uttrycker en åsikt, finns en risk att det som domaren uttrycker orsakar en eventuell jävssituation eller att allmänhetens förtroende för rättsväsendet minskar. Detta kan dock även bli resultatet om en domare väljer att inte uttala sig, t.ex. om hon inte utvecklar eller förklarar en meddelad dom när missförstånd kring rättens avgörande behöver klaras ut. 

För att en domare skall kunna verka för en stärkt rättssäkerhet och förhindra att allmänhetens förtroende för rättsväsendet äventyras krävs i praktiken att domaren får acceptera en snävare yttrandefrihet än den som tillfaller den genomsnittlige samhällsmedborgaren. I avvägningen mellan att värna allmänhetens tilltro till rättskipningen och att nyttja sin yttrandefrihet förväntas domaren till fördel för rättssäkerheten göra avkall på delar av sin yttrandefrihet. Rättvisa måste inte bara skipas, det måste också synas att den skipas. Utan detta förhållningssätt blir domarämbetets uppgifter svåra att uppfylla. Mot bakgrund av detta nödvändiga förhållningssätt är det för domare mycket viktigt att iaktta försiktighet och återhållsamhet i den offentliga debatten och att uppträda sakligt och korrekt samt försäkra sig om att allmänhetens förtroende aldrig äventyras. Detta innebär att domaren måste iaktta varsamhet när hon uttrycker sig i arbetet samt att hon kanske måste underlåta att offentliggöra sina privata åsikter eller undvika situationer och sammanhang som riskerar att sätta rättssäkerheten på spel.}},
  author       = {{Persson, Pernilla}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Domares yttrandefrihet - ett hot mot rättssäkerheten?}},
  year         = {{2015}},
}