Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Att få ihop ekvationen: gymnasieelevers förståelse av flerordsenheter i läromedelstexter

Johns, Maria LU (2015) LLYU69 20151
Division of Swedish subjects, Danish, and Icelandic
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsen undersöker gymnasieelevers förståelse av flerordsenheter, det vill säga
idiomatiska uttryck och kollokationer, i läromedelstexter i samhällskunskap och historia på
gymnasiet. Syftet är att undersöka ett antal flerordsenheter från läromedelstexterna för att se hur
väl dessa uttryck förstås av elever som läser svenska som andraspråk 1, respektive svenska 1.

Min hypotes är att det är svårare för andraspråkselever att förstå flerordsenheter i språket och
därmed också läromedelstexter där flerordsenheter förekommer. Hypotesen testas genom en
enkätundersökning som genomförs med 177 elever i gymnasieskolan. 83 av eleverna läser
kursen svenska som andraspråk 1, 72 elever läser kursen svenska 1 och har svenska som
... (More)
Den här uppsatsen undersöker gymnasieelevers förståelse av flerordsenheter, det vill säga
idiomatiska uttryck och kollokationer, i läromedelstexter i samhällskunskap och historia på
gymnasiet. Syftet är att undersöka ett antal flerordsenheter från läromedelstexterna för att se hur
väl dessa uttryck förstås av elever som läser svenska som andraspråk 1, respektive svenska 1.

Min hypotes är att det är svårare för andraspråkselever att förstå flerordsenheter i språket och
därmed också läromedelstexter där flerordsenheter förekommer. Hypotesen testas genom en
enkätundersökning som genomförs med 177 elever i gymnasieskolan. 83 av eleverna läser
kursen svenska som andraspråk 1, 72 elever läser kursen svenska 1 och har svenska som
modersmål. Ytterligare 22 elever deltar i undersökningen. De har ett annat modersmål än
svenska, men läser kursen svenska 1. Enkäten består av ett flervalstest och en självskattning.
Flervalstestet består av 20 flerordsenheter tagna från läromedel i samhällskunskap och historia.
Eleverna ska i enkäten välja rätt förklaring till uttrycken bland ett korrekt svarsalternativ och tre
distraktorer. Dessutom ska eleverna i självskattningen bedöma hur väl de känner igen uttrycken
genom att ange om de har hört uttrycken tidigare eller inte, samt om de själva har använt
uttrycken eller inte.

Resultaten pekar på att även om vissa flerordsenheter är problematiska för elever som har
svenska som modersmål, så har de elever som läser svenska som andraspråk 1 svårare att förstå
flerordsenheterna än vad de elever som har svenska som modersmål och som läser svenska 1 har.
Även de elever som har annat modersmål än svenska, men som läser kursen svenska 1 har
svårare att förstå flerordsenheterna än vad modersmålstalarna som läser svenska 1 har. I
uppsatsen bekräftas alltså hypotesen och resultaten stämmer överens med vad tidigare forskning,
bland andra Golden (2005) och Prentice (2010), har kommit fram till. Denna tidigare forskning
visar att andraspråkselever har svårare att förstå och lära sig flerordsenheter såsom idiomatiska
uttryck, eftersom det inte går att översätta flerordsenheterna ord för ord från ett språk till ett
annat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johns, Maria LU
supervisor
organization
course
LLYU69 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
idiomatiska uttryck, flerordsenheter, svenska som andraspråk, läromedel, andraspråkselever, kollokationer
language
Swedish
id
7512135
date added to LUP
2015-09-09 10:32:57
date last changed
2015-12-14 13:27:12
@misc{7512135,
  abstract     = {{Den här uppsatsen undersöker gymnasieelevers förståelse av flerordsenheter, det vill säga
idiomatiska uttryck och kollokationer, i läromedelstexter i samhällskunskap och historia på
gymnasiet. Syftet är att undersöka ett antal flerordsenheter från läromedelstexterna för att se hur
väl dessa uttryck förstås av elever som läser svenska som andraspråk 1, respektive svenska 1.

Min hypotes är att det är svårare för andraspråkselever att förstå flerordsenheter i språket och
därmed också läromedelstexter där flerordsenheter förekommer. Hypotesen testas genom en
enkätundersökning som genomförs med 177 elever i gymnasieskolan. 83 av eleverna läser
kursen svenska som andraspråk 1, 72 elever läser kursen svenska 1 och har svenska som
modersmål. Ytterligare 22 elever deltar i undersökningen. De har ett annat modersmål än
svenska, men läser kursen svenska 1. Enkäten består av ett flervalstest och en självskattning.
Flervalstestet består av 20 flerordsenheter tagna från läromedel i samhällskunskap och historia.
Eleverna ska i enkäten välja rätt förklaring till uttrycken bland ett korrekt svarsalternativ och tre
distraktorer. Dessutom ska eleverna i självskattningen bedöma hur väl de känner igen uttrycken
genom att ange om de har hört uttrycken tidigare eller inte, samt om de själva har använt
uttrycken eller inte.

Resultaten pekar på att även om vissa flerordsenheter är problematiska för elever som har
svenska som modersmål, så har de elever som läser svenska som andraspråk 1 svårare att förstå
flerordsenheterna än vad de elever som har svenska som modersmål och som läser svenska 1 har.
Även de elever som har annat modersmål än svenska, men som läser kursen svenska 1 har
svårare att förstå flerordsenheterna än vad modersmålstalarna som läser svenska 1 har. I
uppsatsen bekräftas alltså hypotesen och resultaten stämmer överens med vad tidigare forskning,
bland andra Golden (2005) och Prentice (2010), har kommit fram till. Denna tidigare forskning
visar att andraspråkselever har svårare att förstå och lära sig flerordsenheter såsom idiomatiska
uttryck, eftersom det inte går att översätta flerordsenheterna ord för ord från ett språk till ett
annat.}},
  author       = {{Johns, Maria}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Att få ihop ekvationen: gymnasieelevers förståelse av flerordsenheter i läromedelstexter}},
  year         = {{2015}},
}