Hemliga tvångsmedel i it-samhället: Hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation

Abstract (Swedish)

Området för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (hemlig teleavlyssning) och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (hemlig teleövervakning) är ett område som tidvis vållar stor debatt bland jurister och även bland allmänheten. få EU-rättsliga akter har nog varit så medialt uppmärksammade som datalagringsdirektivet som nyligen ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol. Debatten är motiverade eftersom hemliga tvångsmedel är effektiva för att bekämpa brott samtidigt som de utgör ett intrång i de grundläggande fri- och rättigheter som garanteras av bl.a. svensk grundlag, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Trots detta är det inte helt lätt att få en överblick över vad lagstiftningen innebär och vad som egentligen är möjligt ur ett teknologiskt perspektiv. Området kan upplevas svåröverskådligt på grund av att den straffprocessuella regleringen inte enbart finns i rättegångsbalken utan även i olika speciallagar. För att ytterligare komplicera saken så regleras vilka skyldigheter aktörer i sektorn för elektronisk kommunikation har att samarbeta med brottsbekämpandemyndigheter i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK).
Som ett resultat av detta är syftet med denna uppsats att försöka förstå vad lagstiftningen egentligen innebär. Frågeställningarna är därför vilka verksamheter som har en skyldighet att samarbeta med myndigheterna för brottsbekämpande ändamål och hur lagstiftaren motiverat lagstiftning om hemliga tvångsmedel. Eftersom hemliga tvångsmedel utgör ett intrång i de grundläggande fri- och rättigheterna är det viktigt att lagstiftningen upplevs som legitim. För att det ska vara möjligt att diskutera lagstiftningens legitimitet är det av stor vikt att förstå i vilken omfattning de hemliga tvångsmedlen används i praktiken och om lagstiftningen används mot de brott som motiverad dess tillkomst. Det är även nödvändigt att förstå vad regleringen i rättegångsbalken och LEK egentligen innebär. För att få en rättvisande bild av vilken information som kan inhämtas är det slutligen av vikt att förstå vilka uppgifter som inte omfattas av denna reglering. Alla dessa delar behövs för att förstå helheten, kunna föra en diskussion och komma närmare ett svar på frågeställningarna.

Abstract

The area of covert interception of electronic communication (telephone tapping) and covert surveillance of electronic communication (covert telephone surveillance or metering) is an area which at times causes much debate in the legal profession and among the general public as well. There are probably few legal acts of the European Union that have received as much attention in the media as the Data Retention Directive which was recently declared invalid by the European Court of Justice. The debate is justified as covert coercive measures are effective means to combat crimes while at the same time constitute an interference with the fundamental rights and freedoms which are guaranteed by the Swedish constitution, the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) and the Charter of Fundamental Rights of the European Union. Despite this, it is not entirely easy to get an overview of the meaning of the legislation and what is actually possible from a technological perspective. The area may appear difficult to grasp as the procedural criminal law not only exists in the Code of Judicial Procedure but also in separate special laws. To complicate matters further, the duties of actors in the electronic communication sector to cooperate with crime fighting authorities is regulated in the Electronic Communications Act (2003:389).
As a result of this the purpose of this essay is trying to understand the meaning of the legislation. The questions are therefore which actors have a duty to cooperate with the authorities for crime fighting purposes and how the legislator justified the legislation on covert coercive measures. Since covert coercive measures constitute an interference with fundamental rights and freedoms it is vital that the legislation is perceived as legitimate. To be able to discuss the legitimacy of the legislation it is of great value to understand in which extent the secret coercive measures are used in practice and if the legislation is utilized for those crimes which justified its creation. It is also necessary to understand what the implications of the regulations in the Code of Judicial Procedure and in Electronic Communications Act (2003:389) are. To get an accurate image of which information that may be obtained it is finally of value to understand which information that does not fall within these regulations. All of these parts are needed to understand the complete picture, hold a discussion and get closer to be able to answer the questions.

• author: Zander, Charlotta
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Covert Coercive Measures in the Information Society: Covert Interception and Surveillance of Electronic Communication
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: rättsvetenskap, straffprocessrätt, hemliga tvångsmedel, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, telefonavlyssning, övervakning law, procedural criminal law, covert coercive measures, covert interception of electronic communications, covert surveillance of electronic communications, telephone tapping, surveillance
• language: Swedish
• id: 7890442
• date added to LUP: 2016-02-09 11:35:59
• date last changed: 2016-02-19 09:47:51