Besiktningsinstitutet - vilken syn! En granskning av entreprenadrättslig besiktning

Abstract

The construction industry has historically constituted, and will continue to constitute, an important part of the Swedish industry. Projected population increases will require important investments in housing, infrastructure and industry. It is therefore of upmost importance that construction surveying be conducted in an accurate, efficient and timely manner so as not to impede the delivery of the construction.

This paper examines the “Swedish survey institute” and its various functions. It shall also examine the valid standard agreement of today, namely AB 04, and its historical background. It also discusses the construction contract and the construction surveying process. Moreover, the paper defines the term “error” in the context of a contractual agreement, which is relevant to the understanding of the content of the survey and its legal impact.

Furthermore, the paper discuss the surveyors’ qualifications and the fact that the surveyor, in the course of conducting a survey, is called upon to provide a legal assessment. This necessitates that the surveyor has a degree of legal knowledge in addition to technical building knowledge. Despite the existence of an important regulatory gap, the field of construction law functions rather well, primarily through branch-specific standard agreements drawn up by BKK.

However, a tendency can be deduced that the construction contracts are getting more complicated and harder to interpret. Furthermore, the technical standard to which constructions are built have been upraised. In addition, The Supreme Court has over the last couple of years, by addressing a number of trials, resolved to give optional law a larger role to play when interpreting the standard agreements. These trends indicate a need for a more clearly regulated construction law.

It is important that construction law regulations keep up with developments in society, infrastructure technical development. Furthermore, the rules of construction surveying also have to keep up. As the constructions get more complex, the final survey becomes something of a hurdle for a surveyor to get through. The survey process which aims towards a delivery of the construction can therefore be made significantly easier by applying “continuous surveys” and a quality control way of working. This enable errors to be found more easily and also a means of a more secure follow up of the agreement between the parties.

In summary, the legal framework for conducting construction surveys are viewed as well suited in order to assess whether a construction has been built according to the agreement or not.

Abstract (Swedish)

Bygg- och anläggningsbranschen är, och kommer fortsatt att vara, en extremt viktig gren av det svenska näringslivet. Av konstanta och beräknade ökningar i befolkningsmängd följer nödvändiga satsningar på bostäder, infrastruktur och industrier. Det är därför av största vikt att den kontroll, alltså besiktning, som sker av byggen utförs enligt kontrakt och avtal samtidigt som denna är smidig, korrekt och inte för med sig förseningar av entreprenadens avlämnande.

Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida besiktningen är en väl vald metod för att avgöra en entreprenads kontraktsenlighet. Inom ramen för detta syfte granskar denna framställning det entreprenadrättsliga besiktningsinstitutet, samt dess olika delmoment. Dagens gällande standardavtal, huvudsakligen AB 04, och dess historia kommer att utredas tillsammans med entreprenadavtalet och besiktningsförfarandet i ett praktiskt sammanhang. Dessutom utreds de krav som kan ställas på en besiktningsman samt att dennes kvalifikationer tenderar att bli allt mer komplexa. Framställningen klargör vidare att det inom ramen för besiktningsmannens bedömning föreligger ett juridiskt inslag, vilket medför att de kunskapskrav som ställs på denna person omfattar juridiskt vetande tillika byggnadstekniskt kunnande. I samband med detta klarläggs även felbegreppet i förhållande till entreprenadavtalet, vilket är av yttersta vikt för förståelsen av besiktningen, dess rättsverkan och entreprenadens avlämnande.

Trots en föreliggande avsaknad av lagar och rättskällor beträffande entreprenadrätten är området tämligen väl fungerande, främst med stöd av de branschspecifika standardavtal framtagna i BKK:s regi. Däremot kan en tendens urskiljas om att den tekniska standarden, enligt vilken entreprenader idag uppförs, har höjts. Till detta kommer även att HD tagit upp ett flertal ärenden de senaste åren vilka medför att dispositiv rätt tillbjuds en allt större betydelse i tolkningen av standardavtal. Sammantaget talar detta för ett behov av en mer tydligt reglerad entreprenadrätt.

Samhället och den tekniska utvecklingen har förändrats genom historien. Viktigt är att besiktningsreglerna följer dessa förändringar. I takt med att entreprenaderna blir större och mer komplexa blir även slutbesiktningen mer omfattande och komplicerad. Besiktningsprocessen, som syftar mot ett avlämnande av entreprenaden, kan därför avsevärt underlättas genom att tillämpa en fortlöpande besiktning och kvalitetssäkring. Dessa ger möjlighet för ett tidigare avhjälpande av fel samt säkrare uppföljning av att det som avtalats parterna emellan efterlevs. Denna framställnings slutsats kan således sammanfattas med att besiktningsinstitutet omfattar regler vilka är att anse som väl fungerande för att bedöma en entreprenads kontraktsenlighet.

• author: Welander, Mathias
• supervisor: Per Samuelsson
• organization: Department of Law
• alternative title: The survey institute - what a sight! A review of construction law survey
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Entreprenadrätt, Förmögenhetsrätt, Civilrätt, Entreprenadavtal, Besiktning
• language: Swedish
• id: 8514023
• date added to LUP: 2016-01-29 14:20:49
• date last changed: 2016-01-29 14:20:49