Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rätten till arbetstagarens kunskap och information

Redander, Ida LU and Andersson, Matilda (2016) HARH16 20152
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Samhället har genomgått en markant utveckling. Vi har lämnat industrisamhället och startat
övergången mot ett allt mer kunskapsbaserat sådant. Detta får stora konsekvenser för
arbetsmarknaden. Företagens nya krav på kunskap sätter varje enskild individs kunnande i fokus,
vilket ofta är företagets viktigaste resurs. Maktförhållandet mellan parterna har förändrats och
arbetsgivaren är inte längre den som med självklarhet har övertaget.

Under anställningen föreligger en lojalitetsplikt vilket betyder att arbetstagaren måste vara lojal
mot sin arbetsgivare och därför inte kan bedriva konkurrerande verksamhet eller utföra andra
illojala handlingar. När anställningen avslutas upphör även enligt huvudregeln lojalitetsplikten
och... (More)
Samhället har genomgått en markant utveckling. Vi har lämnat industrisamhället och startat
övergången mot ett allt mer kunskapsbaserat sådant. Detta får stora konsekvenser för
arbetsmarknaden. Företagens nya krav på kunskap sätter varje enskild individs kunnande i fokus,
vilket ofta är företagets viktigaste resurs. Maktförhållandet mellan parterna har förändrats och
arbetsgivaren är inte längre den som med självklarhet har övertaget.

Under anställningen föreligger en lojalitetsplikt vilket betyder att arbetstagaren måste vara lojal
mot sin arbetsgivare och därför inte kan bedriva konkurrerande verksamhet eller utföra andra
illojala handlingar. När anställningen avslutas upphör även enligt huvudregeln lojalitetsplikten
och arbetstagaren är fri att nyttja sin kunskap hur denne vill. Här uppstår problematik, eftersom
kunskap är en viktig ekonomisk tillgång för arbetsgivaren och om kunskapen sprids till
konkurrenter kan skadan bli stor. Det är ett problematiskt område att reglera i lag eftersom en
konkret och allmänt delad definition av vad är skyddsobjektet inte existerar. Komplexiteten ökar
ytterligare eftersom begreppet är kontextberoende och en definition blir därför svår att enas
kring. Lagen om skydd för företagshemligheter definierar en företagshemlighet som information
i en näringsidkares affärs- eller driftförhållanden som denne avser att hålla hemlig. Den
definitionen är utgångspunkten för vad som får skyddas, vilket även återfinns i det nya avtalet
mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Företagens skyddsobjekt - kunskap - är en immateriell tillgång men berör även andra
rättsområden såsom arbetsrätten och konkurrensrätten. Rättsområdena bygger på kolliderande
intresseavvägningar. Arbetsrätten avser exempelvis att skydda den enskilda arbetstagaren medan
konkurrensrätten främst skyddar arbetsgivaren och dess position på marknaden. I gränslandet
uppstår det därför ofta problematik.

Ett samlingsbegrepp som ofta används för att beskriva företagsintern kunskap är know how.
Begreppets definition är vid och skiftar beroende på vem som frågas Internationella försök för
5
att få till en gemensam definition har gjorts men med föga framgång vilket även återfinns i EU:s
försök till reglering kring detsamma. I dagens globaliserade samhälle är en sådan gemensam
definition en viktig faktor ur konkurrenshänseende.

Vår rapport syftar till att utreda de rättsliga förhållandena och besvara vad för slags kunskap en
arbetsgivare i Sverige har rätt att begränsa hos en tidigare anställd. Samt, hur detta kan påverka
individens utvecklingsmöjligheter och hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas. För att
kunna besvara syftet krävs redogörelse av gällande rätt men en del i uppsatsen ägnas åt att
presentera den rådande samhällsdebatten. (Less)
Popular Abstract
The society has been through a radical change. We have left the industrial society and started the
transit to a knowledge based one. This influences the market in many different ways. The
companies’ new demands put the individual knowledge in focus, which now usually is the
companies’ most important resource. The power configuration between the employer and the
employee has changed and it is now not obvious that it is the employer who has the upper hand.
During the employment lies an obligation to be loyal, which means that the employee cannot
practise a rivalling business or exercise other disloyal actions. According to the main rule, the
duty to be loyal ends when the employment relationship ends and the employee is free to use... (More)
The society has been through a radical change. We have left the industrial society and started the
transit to a knowledge based one. This influences the market in many different ways. The
companies’ new demands put the individual knowledge in focus, which now usually is the
companies’ most important resource. The power configuration between the employer and the
employee has changed and it is now not obvious that it is the employer who has the upper hand.
During the employment lies an obligation to be loyal, which means that the employee cannot
practise a rivalling business or exercise other disloyal actions. According to the main rule, the
duty to be loyal ends when the employment relationship ends and the employee is free to use its
information and knowledge. This is problematic because of the fact that knowledge is an
important economic asset for the employer and if valuable knowledge is made available to rivals
the damage can become big. Because there neither exists a concrete nor general accepted
definition of exactly what the protective area is, this becomes a difficult area to regulate in law.
The complexity of it all becomes greater due to the fact that the protective area differs heavily on
the basis of its context and a specific definition is therefore problematic to agree upon. The law
concerning protection for company secrets defines a company secret as information in an
employers business that the employer wants to be kept secret. That definition is the base of what
an employer can protect, which also can be found in the new agreement between Svenskt
Näringsliv and PTK.

The protective area – knowledge – is an immaterial asset but concern more legal areas, like the
labour law and the competition law. The legal areas are based upon colliding weighing of
interests. For example, the labour law wants to protect the individual worker while the
competition law mostly protects the employer and its position on the market. It is the
demarcation between these areas that is challenging.

A generic term that often is used to describe intercompany knowledge is know how. The definition of the term is broad and shifting. There have been made international attempts to
establish a general definition but none have been successful, which can be seen in the European
Unions try to regulate the area. In todays globalized society a definition of the protective area is
an important factor concerning the competition on the market.

Our report aims to investigate the legal relations and to answer the question on what kind of
knowledge and information the employer can delimit the employee to use after the end of the
employment relationship. As well as how the above can influence the individual’s possibility to
evolve and how the labour market can be affected. To be able to answer these questions a review
regarding the legal areas is needed but one part of the essay is also dedicated to present the
current debate. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Redander, Ida LU and Andersson, Matilda
supervisor
organization
alternative title
Arbetsgivarens rätt att begränsa arbetstagarens informations- och kunskapsanvändning efter avslutad anställning
course
HARH16 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Företagshemligheter, konkurrensklausuler, know how, kunskap, kunskapssamhälle Company secrets, non-competition clause, knowledge, knowledge society
language
Swedish
id
8520664
date added to LUP
2016-01-16 14:51:45
date last changed
2016-01-16 15:15:13
@misc{8520664,
  abstract     = {{Samhället har genomgått en markant utveckling. Vi har lämnat industrisamhället och startat
övergången mot ett allt mer kunskapsbaserat sådant. Detta får stora konsekvenser för
arbetsmarknaden. Företagens nya krav på kunskap sätter varje enskild individs kunnande i fokus,
vilket ofta är företagets viktigaste resurs. Maktförhållandet mellan parterna har förändrats och
arbetsgivaren är inte längre den som med självklarhet har övertaget.

Under anställningen föreligger en lojalitetsplikt vilket betyder att arbetstagaren måste vara lojal
mot sin arbetsgivare och därför inte kan bedriva konkurrerande verksamhet eller utföra andra
illojala handlingar. När anställningen avslutas upphör även enligt huvudregeln lojalitetsplikten
och arbetstagaren är fri att nyttja sin kunskap hur denne vill. Här uppstår problematik, eftersom
kunskap är en viktig ekonomisk tillgång för arbetsgivaren och om kunskapen sprids till
konkurrenter kan skadan bli stor. Det är ett problematiskt område att reglera i lag eftersom en
konkret och allmänt delad definition av vad är skyddsobjektet inte existerar. Komplexiteten ökar
ytterligare eftersom begreppet är kontextberoende och en definition blir därför svår att enas
kring. Lagen om skydd för företagshemligheter definierar en företagshemlighet som information
i en näringsidkares affärs- eller driftförhållanden som denne avser att hålla hemlig. Den
definitionen är utgångspunkten för vad som får skyddas, vilket även återfinns i det nya avtalet
mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Företagens skyddsobjekt - kunskap - är en immateriell tillgång men berör även andra
rättsområden såsom arbetsrätten och konkurrensrätten. Rättsområdena bygger på kolliderande
intresseavvägningar. Arbetsrätten avser exempelvis att skydda den enskilda arbetstagaren medan
konkurrensrätten främst skyddar arbetsgivaren och dess position på marknaden. I gränslandet
uppstår det därför ofta problematik.

Ett samlingsbegrepp som ofta används för att beskriva företagsintern kunskap är know how.
Begreppets definition är vid och skiftar beroende på vem som frågas Internationella försök för
5
att få till en gemensam definition har gjorts men med föga framgång vilket även återfinns i EU:s
försök till reglering kring detsamma. I dagens globaliserade samhälle är en sådan gemensam
definition en viktig faktor ur konkurrenshänseende.

Vår rapport syftar till att utreda de rättsliga förhållandena och besvara vad för slags kunskap en
arbetsgivare i Sverige har rätt att begränsa hos en tidigare anställd. Samt, hur detta kan påverka
individens utvecklingsmöjligheter och hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas. För att
kunna besvara syftet krävs redogörelse av gällande rätt men en del i uppsatsen ägnas åt att
presentera den rådande samhällsdebatten.}},
  author       = {{Redander, Ida and Andersson, Matilda}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rätten till arbetstagarens kunskap och information}},
  year         = {{2016}},
}