Batongmän och andra - en kvalitativ studie om maktutövning inom Kriminalvården
(2016) SOCK04 20161Sociology
- Abstract (Swedish)
- Kriminalvården är värld som många har åsikter om, men samtidigt har få kännedom om vad som verkligen sker däri. Makt förekommer i olika former och därmed är det viktigt att beskriva ur ett inifrånperspektiv hur maktspelet på en anstalt kan se ut. Syftet med den här studien är att undersöka om synen på institutionell maktutövning skiljer sig åt mellan gamla och nya kriminalvårdare.
Jag har med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med vårdare och intagna analyserat förekomsten av makt och maktutövning på en anstalt, samt vad de anställda anser om denna. Utifrån teorier om yrkessocialisation, totala institutioner, övervakning och straff samt härskartekniker framkommer det att intervjupersonerna i stort anser att formellt opåkallad och... (More) - Kriminalvården är värld som många har åsikter om, men samtidigt har få kännedom om vad som verkligen sker däri. Makt förekommer i olika former och därmed är det viktigt att beskriva ur ett inifrånperspektiv hur maktspelet på en anstalt kan se ut. Syftet med den här studien är att undersöka om synen på institutionell maktutövning skiljer sig åt mellan gamla och nya kriminalvårdare.
Jag har med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med vårdare och intagna analyserat förekomsten av makt och maktutövning på en anstalt, samt vad de anställda anser om denna. Utifrån teorier om yrkessocialisation, totala institutioner, övervakning och straff samt härskartekniker framkommer det att intervjupersonerna i stort anser att formellt opåkallad och direkt maktutövning är opassande men att det samtidigt förekommer. Personalen kan utnyttja de möjligheter de erhåller institutionellt genom att vara "blåklädda", det vill säga i uniform. Nya kriminalvårdare anser i större utsträckning att maktutövning på en plats som ett fängelse inte bör förekomma, samtidigt som de äldre kriminalvårdarna snarare använder makten som ett verktyg för att underlätta sitt arbete. Dessutom tycks det finnas en tendens att vårdarna med utbildning i färskt minne har en mer human syn på de intagna och förhållningssättet till dem. Även de intagna känner av denna skillnad mellan vårdarna och vänder sig därmed oftare till nya vårdare.
Trots att studiens empiriska material endast hämtats från en anstalt påvisar resultatet ett liknande mönster med tidigare forskning inom samma fält, samt Kriminalvården i stort. Det har framkommit genom studien att ett stort behov av kontinuerlig utbildning finns i och med att allting ändras med tiden, både samhället, myndigheter och personer. Vidare bör Kriminalvården sträva efter mer utbildning kring makt för att alla ska kunna genomföra ett bra arbete och nå Kriminalvårdens vision kring human människosyn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8891876
- author
- Halepovic, Amra LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK04 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- makt, kriminalvården, auktoritet, övervakning, straff, total institution
- language
- Swedish
- id
- 8891876
- date added to LUP
- 2016-10-13 16:00:42
- date last changed
- 2016-10-13 16:00:42
@misc{8891876,
abstract = {{Kriminalvården är värld som många har åsikter om, men samtidigt har få kännedom om vad som verkligen sker däri. Makt förekommer i olika former och därmed är det viktigt att beskriva ur ett inifrånperspektiv hur maktspelet på en anstalt kan se ut. Syftet med den här studien är att undersöka om synen på institutionell maktutövning skiljer sig åt mellan gamla och nya kriminalvårdare.
Jag har med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med vårdare och intagna analyserat förekomsten av makt och maktutövning på en anstalt, samt vad de anställda anser om denna. Utifrån teorier om yrkessocialisation, totala institutioner, övervakning och straff samt härskartekniker framkommer det att intervjupersonerna i stort anser att formellt opåkallad och direkt maktutövning är opassande men att det samtidigt förekommer. Personalen kan utnyttja de möjligheter de erhåller institutionellt genom att vara "blåklädda", det vill säga i uniform. Nya kriminalvårdare anser i större utsträckning att maktutövning på en plats som ett fängelse inte bör förekomma, samtidigt som de äldre kriminalvårdarna snarare använder makten som ett verktyg för att underlätta sitt arbete. Dessutom tycks det finnas en tendens att vårdarna med utbildning i färskt minne har en mer human syn på de intagna och förhållningssättet till dem. Även de intagna känner av denna skillnad mellan vårdarna och vänder sig därmed oftare till nya vårdare.
Trots att studiens empiriska material endast hämtats från en anstalt påvisar resultatet ett liknande mönster med tidigare forskning inom samma fält, samt Kriminalvården i stort. Det har framkommit genom studien att ett stort behov av kontinuerlig utbildning finns i och med att allting ändras med tiden, både samhället, myndigheter och personer. Vidare bör Kriminalvården sträva efter mer utbildning kring makt för att alla ska kunna genomföra ett bra arbete och nå Kriminalvårdens vision kring human människosyn.}},
author = {{Halepovic, Amra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Batongmän och andra - en kvalitativ studie om maktutövning inom Kriminalvården}},
year = {{2016}},
}