Vindsombyggnader i flerbostadshus från 1900-talets början

Abstract (Swedish)

Ett högaktuellt problem i Sverige är bristen på bostäder. Framförallt saknas små bostäder för unga. Ett sätt att öka antalet små bostäder är att bygga om outnyttjade vindar i befintligt bo- stadsbestånd till små lägenheter. För att underlätta denna typ av ombyggnader röstade Sveri- ges riksdag i juli 2014 igenom en lagändring. Lagändringen innebär framför allt att hiss inte behöver installeras för vindslägenheter som är mindre än 35 m2. Vid ombyggnad av befintliga byggnader bör tillfälle även tas till att energieffektivisera, dels för att minska klimatpåverkan dels för att minska fastighetsägarens energikostnader.

Lagändringen som gjorts underlättar för ombyggnad i äldre flerbostadshus eftersom dessa ofta saknar hiss. Detta har fastighetsbolaget HSB uppmärksammat. HSB Malmö tittar nu närmare på att bygga om råvindarna i flera av sina flerbostadshus från sekelskiftet. Detta examensarbe- te har därför fokuserat på de krav och tekniska parametrar som behöver tas hänsyn till vid vindsombyggnader i hus från 1900-talets början. För att undersöka hur vindar från denna tid ser ut har ett referensobjekt som ägs av HSB använts.

Frågeställningarna i detta arbete fokuserar främst på allmänna myndighetskrav, bärighet, energianvändning och fukt. Frågeställningarna har applicerats på två olika lösningsförslag. Lösningsförslag 1 utgår från att den befintliga takkonstruktionen bevaras, lösningsförslag 2 innebär en helt ny takkonstruktion. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, modellering i datorprogram samt handledning. Energianvändningen för de två lösningsförsla- gen har tagits fram med programmet IDA Ice. Takstolarna har modellerats i Ramanalys, dels för att se hur lasten fördelar sig, dels för att se hur den befintliga byggnaden påverkas av en ökad belastning. För att undersöka fuktsäkerheten för några detaljer i lösningsförslagen har dessa modellerats i WUFI. Genom hela arbetet har handledning erhållits av Tyréns, HSB samt handledare från avdelningarna för byggnadsmekanik och byggnadsfysik på LTH.

Utifrån de två lösningsförslagen kan en rad slutsatser dras. För lösningsförslag 1 behöver tak- stolarna förstärkas. Dessutom bör det utredas närmare hur den globala takkonstruktionen tar hand om de horisontella utåtriktade lasterna. Bjälklagets uppbyggnad bör också undersökas och kontrolleras eftersom det utsätts för en större belastning. En kvalité med att bevara den befintliga takkonstruktionen är att ha delar av den synlig, detta begränsar dock mängden isole- ring och därmed energibesparingen. Ett annat problem med lösningsförslag 1 är svårigheten att få den lufttät. Lufttätheten påverkar både energianvändningen och fuktsäkerheten.

Vid utformning av en ny takkonstruktion kan varje takstol analyseras som en enhet. Därför behöver inte lika mycket vikt läggas vid att utreda var lasterna tar vägen i den globala takkon- struktionen. För lösningsförslag 2 blir det viktigt hur nya förband utformas vid anslutning mellan takstol och bjälklag. Med en helt ny takkonstruktion finns möjlighet att ta fram en mer fördelaktig lösning sett ur energisynpunkt. Således blir energianvändningen för denna lösning lägre än för lösningsförslag 1. Viktigt att påpeka är att boendeytan minskar med cirka 40 m2 på grund av tjockare konstruktion. Fuktsäkerheten för lösningsförslag 2 blir också svårare att säkerställa på grund av ökad isoleringstjocklek.

Popular Abstract (Swedish)

Vindsombyggnader i flerbostadshus från 1900-talets början
Frida Håkansson och Maria Stafstedt
Avd. för Byggnadsfysik och Byggnadsmekanik

Kan inredning av vindar i befintligt bostadsbestånd bidra till att minska bostadsbristen i våra städer och hur gör man i så fall en ombyggnad på bästa sätt? Dessa frågeställningar är högst aktuella hos många fastighetsbolag just nu.

Bristen på bostäder är i dagsläget (2016) enorm i många svenska städer. Att inte få en bostad, eller att betala orimligt mycket pengar för en bostad, är det svenska ungdomar oroar sig mest över idag enligt en undersökning gjord av Novus. För att öka antalet bostäder behövs nya byggnader, men även det befintliga beståndet behöver utnyttjas bättre. Ett sätt att utnyttja det befintliga beståndet bättre är att inreda lägenheter på vindar. En lagändring i Plan- och bygglagen från 2014 gjorde att kraven på hiss vid vindsombyggnader togs bort vid ombyggnad till lägenheter mindre än 35 kvm. Lagändringen gör vindsombyggnader av detta slag både billigare och enklare vilket i sin tur kan öka efterfrågan på dessa ombyggnader. I vårt examensarbete har vi därför, i samarbete med HSB Malmö, undersökt hur man skulle kunna inreda för lägenheter på vinden i ett flerbostadshus från 1900-talets början.

Arbetets syfte är att utreda de problem som kan uppstå vid vindsombyggnader, med fokus på bärighet, energianvändning och fuktsäkerhet. Två olika alternativ har undersöks. Det första alternativet utgår från att den befintliga takkonstruktionen bevaras, i det andra alternativet konstrueras en helt ny takkonstruktion. Studien har gjorts på ett tidstypiskt referensobjekt från början av 1900-talet och slutsatser har tagits fram dels gällande referensobjektet, dels för mer generella frågor kring problematiken och tillvägagångssättet vid vindsombyggnader. Examensarbetet syftar främst till att påvisa de möjligheter och svårigheter som finns vid vindsombyggnader i flerbostadshus från tidigt 1900-tal.

Att bevara den gamla takkonstruktionen är i många fall det mest fördelaktiga, främst på grund av det kulturvärde som finns i att bevara en byggnads olika delar. Men ett bevarande sätter även gränser för ombyggnaden. Dels begränsas möjligheterna att göra en tjock och välisolerad konstruktion, dels behöver konstruktionen förstärkas för att klara av de nya lasterna. Ytterligare ett problem med att bevara en gammal konstruktion är osäkerheterna kring konstruktionsdelarnas skick. En noggrann utredning behöver göras av dessas status för att säkerställa tillräcklig hållfasthet och att inga andra skador finns. Andra fördelar med att behålla den ursprungliga konstruktionen är bland annat att lägenheterna kan få tidstypiska detaljer och att boendeytan i aktuellt fall blir större på grund av en tunnare konstruktion.

Vid byggande av en ny konstruktion finns andra saker som kan skapa problem. Framförallt blir anslutningarna mellan det gamla och nya viktiga för att lasterna ska kunna tas upp av de olika delarna i konstruktionen. När det gäller energianvändningen blir det dock lättare att isolera den nya konstruktionen väl. En välisolerad konstruktion leder således till minskad energianvändning. En helt ny konstruktion underlättar även arbetet med att göra byggnaden lufttät eftersom många detaljer i den befintliga konstruktionen kan vara svåra att täta.

Gemensamt för alla vindsombyggnader är att hänsyn måste tas till den befintliga byggnaden oavsett om stora delar ska bytas ut eller allt ska bevaras. Det är den befintliga byggnaden, detaljplanen och de aktuella regelverken som sätter gränserna för vad som kan och inte kan göras. Varje projekt är unikt, men med detta sagt finns dock alltid likheter också. Arbetet tydliggör dessa likheter och ger fastighetsägare och andra intressenter mer kunskap om vindars förutsättningar och hur man hanterar dessa. Med mer kunskap inom området kan förhoppningsvis fler vindsombyggnader genomföras i framtiden vilket potentiellt både kan minska både bostadsbristen och energianvändningen.

• author: Håkansson, Frida
• supervisor: Lars-Erik Harderup
• organization: Division of Building Physics
• course: VBF820 20161
• year: 2016
• type: M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
• subject: Technology and Engineering
• report number: TVBH-5090
• language: Swedish
• additional info: En identisk version av rapporten finns på avdelningen för Byggnadsmekanik grund av att arbetet är gjort i samarbete med två avdelningar. Rapportens andra rapportnummer är TVSM-5214.
• id: 8891955
• date added to LUP: 2016-12-12 13:20:38
• date last changed: 2016-12-12 13:20:38