Gröna taks samhällsekonomiska nytta och kostnader

Abstract

City densification in Sweden has decreased the amount of green areas in Swedish cities. This undermines the existing ecosystem services that could for instance provide climate change mitigation and adaption. Green roofs are considered to be a product that can strengthen or substitute the urban ecosystem services produced by natural vegetation. This paper investigates whether retrofitting green roofs on housing buildings is beneficial and financially viable from a societal point of view. The method used to determine this is a Cost Benefit Analysis (CBA) with guidelines from the Swedish Environmental Protection Agency.

The analysis consists of describing and estimating the effects green roofs have on storm water management, mitigation of urban heat island, energy consumption in housing, noise pollution, air quality, biodiversity and amenity for people. Both extensive and intensive green roofs were analyzed. Retrofitting green roofs have positive effects on all the previously mentioned parameters but these effects must be weighed against the installation costs and maintenance of green roofs. The analysis concludes that the most significant benefits are sound insulation, energy saving due to cooling and improvement of storm water management. The amenity value is viewed to be a strong as well. The cost benefit analysis shows that green roofs are a good investment for society.

Popular Abstract (Swedish)

Gröna tak – en samhällsekonomiskt lönsam lösning för att bibehålla viktiga ekosystemtjänster i städer?

Den växande urbaniseringen är en global trend och idag bor åtminstone 54 procent av världens befolkning i städer. År 2070 förväntas 70 procent av världens befolkning bo i städer och Sverige är idag det land med näst högst urbaniseringstakt. Precis som i flera andra länder används i Sverige förtätning som strategi för att bevara värdefull mark i tätorters utkanter och för att få en mer effektiv resursanvändning. Utmaningen ligger i att förtäta och samtidigt bibehålla stadens ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.

Svenska städers förtätning har under de senaste tjugo åren skett på grönytornas bekostnad med förlust av de ekosystemtjänster som dessa erhållit till följd. Av de 1 640 hektar där markanvändningen i tätorter förändrades mellan åren 1995 och 2000, var 40 procent skogsmark och 9 procent åker- och betesmark. Statistik finns tillgänglig fram till och med 2005 och den visar att vegetationen fortsatte minska i Sveriges större städer genom att över hälften av förtätningen skedde på grönytor eller invid grönytor. Grönytor i tätorter bidrar med ekosystemtjänster bland annat genom att minska bidraget till den globala uppvärmningen. Det är också tydligt att dessa ytor blir också allt mer viktiga för städers förmåga till klimatanpassning. Hur vår befintligt bebyggda miljö ska hanteras för att tackla klimatförändringarna är en stor utmaning som endast de senaste åren på allvar börjat behandlas.
Växtbeklädda tak, så kallade gröna tak, är en produkt som anses kunna stärka eller ersätta ekosystemtjänster som produceras av naturlig vegetation. Att gröna tak har positiva effekter på bl.a. städers dagvattenhantering, reducering av urbana värmeöar, förbättring av bullermiljön och luftkvalitet har konstaterats av tidigare studier. Detta examensarbete tar dock ett nytt grepp om gröna tak genom att värdera huruvida dessa nyttor kan anses vara samhällsekonomiskt lönsamma. Genom att först identifiera de olika nyttor gröna tak erbjuder och sedan uppskatta värdet för dessa kan en jämförelse göras med de kostader gröna tak också förknippas med över tid.

Det finns olika typer av gröna tak, så kallade intensiva och extensiva tak där de förstnämnda kan jämföras med trädgårdar och de extensiva är något tunnare och mer lättskötta. Analysen består av en beskrivning och uppskattning av effekterna som de olika typerna av gröna tak har på dagvattenhantering, reducering av urbana värmeöar, reglering av inomhustemperatur, bullerreducering, luftkvalitetsförbättring, biodiversitet och trivsel till följd av takens estetik. Som geografisk plats att utvärdera detta har några fastigheter i området Törnrosen i Rosengård, Malmö varit underlaget. Examensarbetet konkluderar att de största samhällsekonomiska nyttorna gröna tak har handlar om bullerreducering, sänkning av inomhustemperatur och förstärkning av dagvattenhantering. Trivselaspekten anses också vara hög. Kostnadsnyttoanalysen drar slutsatsen att gröna tak är samhällsekonomiskt lönsamma. Gröna tak kan således fungera som en del av en lösning för att förstärka ekosystemtjänsterna i städer, men ersätta dem förmår de inte göra. Gröna tak-lösningar ska snarare ses som en del av en lösning för att göra städer mer moståndskraftiga mot negativa effekter av klimatförändringar.

• author: Selander, Sandra
• supervisor: Lars Hansson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20151
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 8893034
• date added to LUP: 2016-10-05 15:59:14
• date last changed: 2016-10-05 15:59:14