Återinventering av Ivösjöns bottenfauna
(2016) BIOK01 20161Degree Projects in Biology
- Abstract (Swedish)
- En inventering av Ivösjöns bottenfauna (makroevertebrater) genomfördes våren 2016 på tio lokaler runt omkring Ivösjön i nordöstra Skåne. Inventeringen fungerade dessutom som en uppföljning till en liknande inventering år 2008. Sjöar och vattendrags bottenfauna är viktig av många anledningar; makroinvertebraterna fungerar som nedbrytare av dött växtmaterial och som bytesdjur åt rovdjur som fisk och trollsländelarver. De påverkar även bestånd av bakterier och virus på bottnarna och kan vara viktiga för att hålla nere bestånd av växtplankton. Bottenfaunan kan även användas som indikatorgrupp i studier om hur föroreningar och övergödning påverkar olika vattendrag världen över. Både mängden taxa, densiteten av organismer och diversitetsindexet... (More)
- En inventering av Ivösjöns bottenfauna (makroevertebrater) genomfördes våren 2016 på tio lokaler runt omkring Ivösjön i nordöstra Skåne. Inventeringen fungerade dessutom som en uppföljning till en liknande inventering år 2008. Sjöar och vattendrags bottenfauna är viktig av många anledningar; makroinvertebraterna fungerar som nedbrytare av dött växtmaterial och som bytesdjur åt rovdjur som fisk och trollsländelarver. De påverkar även bestånd av bakterier och virus på bottnarna och kan vara viktiga för att hålla nere bestånd av växtplankton. Bottenfaunan kan även användas som indikatorgrupp i studier om hur föroreningar och övergödning påverkar olika vattendrag världen över. Både mängden taxa, densiteten av organismer och diversitetsindexet var avsevärt lägre än 2008, dessutom hittades inga ovanliga eller rödlistade arter. Den enorma skillnaden mellan de två inventeringarna kan bero på felaktigheter i metoden, att de utfördes under två olika årstider kan även ha en stor inverkan. Om resultaten stämmer tyder det på att förhållanden för bottenfaunan i Ivösjön försämrats. Dock är det möjligt att skillnaderna är på grund av felaktigheter i metod. Om strandlinjen exploaterats för mycket av till exempel bebyggelse så kommer andelen landväxtlighet i den litorala zonens närmiljö drastiskt minskas, vilket kan ha stora negativa konsekvenser för de bentiska makroinvertebraterna. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Våren 2016 samlade vi in och analyserade bottenlevande ryggradslösa djur på tio olika ställen runt omkring Ivösjön i nordöstra Skåne. Typiska djur som samlades in var kräftdjur, insektslarver, maskar och mollusker. Ivösjön är Skånes största och djupaste sjö och den är även intressant på grund av det faktum att den är näringsfattig och artrik. Djuren på sjöars botten, eller bottenfaunan som de även kallas, är viktiga för sjöar på flera olika sätt. Bland annat fungerar många av dessa djur som sjöns återvinnare genom att äta dött växtmaterial som landar på bottnen. Dessutom är de viktiga som bytesdjur åt rovdjur som till exempel olika arter av fisk. Förutom deras viktiga roll i ekosystemet kan de även vara nyttiga som miljöindikatorer. Man... (More)
- Våren 2016 samlade vi in och analyserade bottenlevande ryggradslösa djur på tio olika ställen runt omkring Ivösjön i nordöstra Skåne. Typiska djur som samlades in var kräftdjur, insektslarver, maskar och mollusker. Ivösjön är Skånes största och djupaste sjö och den är även intressant på grund av det faktum att den är näringsfattig och artrik. Djuren på sjöars botten, eller bottenfaunan som de även kallas, är viktiga för sjöar på flera olika sätt. Bland annat fungerar många av dessa djur som sjöns återvinnare genom att äta dött växtmaterial som landar på bottnen. Dessutom är de viktiga som bytesdjur åt rovdjur som till exempel olika arter av fisk. Förutom deras viktiga roll i ekosystemet kan de även vara nyttiga som miljöindikatorer. Man kan alltså undersöka hur pass bra bottenfaunan mår för att få en bild över hur pass påverkad sjön är av mänskliga föroreningar och övergödning.
Insamlingen av djuren utfördes med sparkmetoden (bottnen sparkades upp och en håv fördes över den uppsparkade ytan) med fyra prov på alla tio lokaler runt sjön. Djuren identifierades på plats så långt som möjligt (sällan ner till artnivå) och alla individer räknades. Denna studie var även en uppföljning till en annan liknande studie hösten 2008 och utfördes på ett liknande sätt. Både antalet taxa (antal arter/familjer) och antal individer var långt mycket lägre än den tidigare studien och diversiteten över de tio provpunkterna var signifikant lägre än studien från 2008. Detta gällde allmänt för alla tio ställen vi besökte.
Det låga antalet individer och taxa som hittades i Ivösjön är både ögonhöjande och oroväckande. Skillnaden mellan 2008 och 2016 är oerhört stor och det väcker självklart frågan om varför detta är fallet. Om studien utfördes korrekt och det inte finns någon signifikant skillnad mellan olika årstider (då de två studierna utfördes vid olika tider på året) kan det betyda att föroreningar och annan mänsklig påverkan faktiskt har ordentligt försämrat sjön. Möjligen utfördes studien på ett felaktigt sätt eller så är skillnaden mellan vår och höst faktiskt mycket större än vad andra studier pekar på. Vad som är tydligt är att det definitivt behövs utföras fler studier i Ivösjön för att vara helt säker på att denna drastiska minskning i biodiversitet och biomassa faktiskt har skett. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8894067
- author
- Lövdén, Olof
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8894067
- date added to LUP
- 2016-10-26 12:47:54
- date last changed
- 2016-10-26 12:47:54
@misc{8894067,
abstract = {{En inventering av Ivösjöns bottenfauna (makroevertebrater) genomfördes våren 2016 på tio lokaler runt omkring Ivösjön i nordöstra Skåne. Inventeringen fungerade dessutom som en uppföljning till en liknande inventering år 2008. Sjöar och vattendrags bottenfauna är viktig av många anledningar; makroinvertebraterna fungerar som nedbrytare av dött växtmaterial och som bytesdjur åt rovdjur som fisk och trollsländelarver. De påverkar även bestånd av bakterier och virus på bottnarna och kan vara viktiga för att hålla nere bestånd av växtplankton. Bottenfaunan kan även användas som indikatorgrupp i studier om hur föroreningar och övergödning påverkar olika vattendrag världen över. Både mängden taxa, densiteten av organismer och diversitetsindexet var avsevärt lägre än 2008, dessutom hittades inga ovanliga eller rödlistade arter. Den enorma skillnaden mellan de två inventeringarna kan bero på felaktigheter i metoden, att de utfördes under två olika årstider kan även ha en stor inverkan. Om resultaten stämmer tyder det på att förhållanden för bottenfaunan i Ivösjön försämrats. Dock är det möjligt att skillnaderna är på grund av felaktigheter i metod. Om strandlinjen exploaterats för mycket av till exempel bebyggelse så kommer andelen landväxtlighet i den litorala zonens närmiljö drastiskt minskas, vilket kan ha stora negativa konsekvenser för de bentiska makroinvertebraterna.}},
author = {{Lövdén, Olof}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Återinventering av Ivösjöns bottenfauna}},
year = {{2016}},
}