Officialservitut rörande avfallshantering

Abstract

Easements are created as a complement to real estates. There are two kinds of easements: agreement-easements, which property owners can agree on, and utility easements, which are issued by The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority (Lantmäteriet).
Utility easements regarding waste disposal is something that is becoming more and more usual where 87 % are issued in the 21st century. The purpose of this bachelor thesis is to investigate the circumstances and the situations which leads to the making of an easement regarding waste disposal, and if they are comparable. Only utility easements that are connected to residential real estates will be examined. Two different literature studies about easements and waste disposal are made to get basic knowledge about the subjects. A case study is made to investigate all the utility easements regarding waste disposal, which was collected from the Swedish Real Property Register (fastighetsregistret). 117 cadastral dossiers could be examined in total and most of the easements were created in connection with subdivision, only five of the cadastral procedures were in total about the reallotment procedure to create an easement regarding waste disposal.
It is the municipality’s responsibility to transport household waste to a facility. Increased safety demands for those working with collecting waste leads to situations where a waste vehicle won’t be able to access the property. That is the background to why most of the waste easements are issued. Legislation about solution of waste management in the Planning and Building act (Plan- och bygglagen) for those applying for building permits leads to the question being raised at an early stage and eventual problems can be eliminated, sometimes with a utility easement with the purpose to solve waste issues.

Abstract (Swedish)

Servitut är något som skapas för att komplettera en fastighet och där finns två sorter: avtalsservitut och officialservitut. Servitut regleras i 14 kapitlet i Jordabalken, där de ska uppfylla rekvisiten: ändamålsenlig markanvändning, stadigvarande betydelse och i visst hänseende nyttja. Officialservitut skapas av lantmäteriet och regleras i 7 kapitlet Fastighetsbildningslagen och ska, förutom kraven i JB, uppfylla rekvisitet väsentlig betydelse. Servitut utgör en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets markområde för ett visst specifikt syfte. Ett utav de vanligaste ändamål som ett servitut kan ha är exempelvis väg, vilket ger den härskande fastigheten rätt att köra på en väg som går på en annan fastighets mark, vilken kallas för den tjänande fastigheten. Något som inte är så vanligt att skapa servitut för är avfallshantering. Det första officialservitut med anknytning till avfall skapades 1982 och under hela 1980- talet utfärdades totalt sex stycken. På 1990-talet blev det mer vanligt förekommande och det dubbla skapades för att sedan på 2000-talet öka till 58 stycken, vilket är ungefär lika många som utfärdats från 2010 fram till 2015. Kandidatarbetet syftar till att klargöra och undersöka vilka situationer som gör att ett servitut för avfallshantering kan komma att skapas, och om dessa servitut är jämförbara. Endast officialservitut som är kopplade till fastigheter med bostadsändamål är undersökta. Två olika litteraturstudier är gjorda för att få grundläggande kunskap i ämnena servitut och avfallshantering. En fallstudie är gjord för att undersöka samtliga officialservitut rörande avfallshantering, vilken bygger på utdrag från fastighetsregistret där sökningen är gjord med hjälp av lantmäteriet. Sökningen är gjord på servitut som innehåller något utav orden: soptunna, avfall, sopor, renhållning, återvinning, sophus och miljöhus. I resultatet från fastighetsregistret finns: aktnummer, ändamål, kort beskrivning av servitutet, fastighetsbeteckning samt vilket sorts servitut det är. Akterna är undersökta i sin helhet genom tillgång till Lantmäteriets nätbaserade tjänst ArkivSök. Vid fallstudien dokumenterades olika data i akterna för att kunna sammanställa statistik och eventuella avvikelser i servituten.
Av akterna kunde 117 stycken undersökas i sin helhet, av dessa var det endast fem stycken där förrättningen i sin helhet hanterade fastighetsregleringsåtgärden att bilda ett avfallsservitut. Vanligast bildades avfallsservitutet i samband med en avstyckning, endast några få i samband med klyvning och fastighetsreglering av mark. 15 stycken av förrättningarna berörde 3D-fastigheter, som i samtliga fall var härskande fastighet till servitutet vars syfte innebar rätten att ställa upp soptunna inuti ett specifikt rum i en byggnad. De vanligaste ändamål som servituten hade var: byggnad, väg/parkering
eller utrymme/område. Byggnad innebär vanligtvis rätten för en fastighet att få
använda ett befintligt sophus/miljöbyggnad/renhållningsbyggnad som finns på någon annans fastighet. Väg/parkering innebär att den härskande fastigheten har rätt att få ställa upp en soptunna på ett speciellt ställe på vägen eller parkeringen, dock oftast under specifika hämtningsdagar. Utrymme/område är oftast en bit mark ute vid en större väg där den härskande fastigheten får ställa upp soptunnor. Att så pass många av avfallsservituten har ändamålet utrymme eller område är tämligen intressant i sig då alla servitut innebär rätten att få använda en annan fastighets markområde för ett visst ändamål, varav inget servitut borde ha det som ändamål utan det snarare är definitionen av ett servitut.
Det är kommunens ansvar att se till att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Tidigare har det inte ställts några större säkerhetskrav på de som arbetar med renhållning utan det har varit ett tungt arbete förknippat med skador. Efter Trafikverket, dåvarande Vägverket, gjorde en undersökning för att nå nollvision – ingen ska behöva dö i trafiken – uppmärksammades att olyckor skedde även i samband med avfallsinsamling. För att trygga arbetsmiljön för de som arbetar med avfallsinsamling samt säkerheten för de som befinner sig i dess närhet finns idag en hel del krav som ställs av Arbetsmiljöverket. Dessa krav innebär för
renhållningsfordon bland annat att de ej får backa eller köra på gång- och cykelvägar och en vändplats behöver vara minst 18 meter i diameter. De krav som idag ställs på avfallsinhämtning kan leda till att vissa fastigheter som
tidigare har kunnat få sitt avfall insamlat inte längre kan få det, detta på grund av uppmärksammade säkerhetsrisker. För befintliga fastigheter löses problemet troligen på enklaste möjligaste sätt, med avtalsservitut eller till exempel att soptunnorna flyttas en kortare sträcka från fastigheten på hämtningsdagar för att de som arbetar med avfallsinsamling ska kunna uppfylla de krav som finns. Vid fastighetsbildning däremot ställs krav på att en fastighet ska vara varaktigt lämpad för sitt ändamål, då kan problemet uppmärksammas om det är så att en fastighet inte kommer kunna uppfylla kraven för att få sitt avfall insamlat. En varaktig lösning blir då att skapa ett officialservitut så att fastigheten kan få sitt avfall bortforslat på ett tryggt sätt.
Vid detaljplan och bygglov finns rådgivare från avfallsbranschen som deltar i arbetet kring avfallsinsamling, samt i Plan- och bygglagen finns lagstiftning om att bygglovssökande ska redovisa hur avfall ska hanteras. Detta gör att frågan kring hur avfall ska samlas in tas upp i ett tidigt skede och eventuell problematik kan elimineras.
Den lagstiftning som finns i nya Plan- och bygglagen gör att avfallsfrågan tas vid beaktande av ny- och ombyggnad. Befintlig bebyggelse som förändras genom
fastighetsbildning kan göra att en fastighet inte lämpar sig utifrån de säkerhetskrav som ställs på de som arbetar med avfallsinsamling, därmed blir en lösning att bilda ett servitut för avfallshantering. En fastighet med ändamål bostad kommer producera hushållsavfall. Kommunal renhållningsskyldighet, som regleras i Miljöbalken, innebär att det är kommunen som ska transportera hushållsavfall till en avfallsanläggning. Om renhållningsfordonet inte kan ta sig till fastigheten med ändamål bostad kan den därmed inte anses uppfylla rekvisitet varaktigt lämpad, vilket måste uppfyllas enligt Fastighetsbildningslagen. Kandidatarbetet kan ses som en inledande studie, där mer arbete finns att göra för att få en större helhetsbild i ämnet.

• author: Rasmusson, Johanna
• supervisor: Svante Nilsson
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Utility easement regarding waste disposal
• course: VFTL01 20162
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Nyckelord: Fastighetsbildning, officialservitut, avfallshantering, avfallsinsamling, fastighetsreglering Keywords: Property formation, utility easement, waste disposal, waste collection, reallotment
• other publication id: ISRN/LUTVDG/TVLM/16/5374 SE
• language: Swedish
• id: 8895405
• date added to LUP: 2016-12-29 14:44:20
• date last changed: 2016-12-29 14:44:20