Riskhänsyn i detaljplaneprocessen - En fallstudie av Kristinebergs Slott 11 och Samverkancentralen Park 1

Abstract (Swedish)

As populations and cities grow, spatial planning is crucial. As the planned environment becomes more and more complex, so does managing risk and experts within the field are still debating how this is best done. To asses this undefined area of practice, a case study of the land use plan Kristinebergs Slott 11 was conducted. The main feature of the plan was a crisis management centre which was to be situated near one of Sweden’s main highways, resulting in risk management being a central part of the plan and therefore suitable for a study to evaluate the risk management process. The study comprises a literature review, interviews with ten representatives from involved organizations and a study of relevant plan documents. The study pinpoints ten problem areas that affected the risk management processes; lack of communication and organisational structure being a common denominator. Expanding further on the results, five areas of development and improvement of the risk management process is suggested, with the two main ones being a national guideline document for the risk management process in land use planning and a governmental organisation acting as risk coordinator. Taking these aspects into consideration for future progress within the field, the author believes land use risk management can be improved upon with safer and more resilient cities as a result.

Popular Abstract (Swedish)

Vi lever idag i en värld där städer både växer och byggs allt tätare. Detta ställer nya krav på den fysiska planeringen och följaktligen blir riskhantering i de olika planskedena mer och mer centralt. Då det inte finns någon vedertagen praxis för hur riskhanteringsprocessen ska bedrivas så ställs planhandläggare, riskhanterare och andra involverade aktörer ständigt inför nya utmaningar att i tillfredsställande omfattning hantera den rådande riskbilden.

Detta arbete syftar till att utvärdera hur riskhanteringsprocessen kan utformas och anpassas för att på bästa sätt hantera de svårigheter som kan uppstå i en detaljplaneprocess. För att göra detta har en fallstudie utförts på detaljplanen Kristinebergs Slott 11 som är belägen inom statsutvecklingsområdet Nordvästra Kungsholmen i centrala Stockholm. Huvuddelen av denna detaljplaneprocess innefattade planering och projektering av en samverkancentral vid namn Park 1. Denna samverkancentral var en byggnad där man ville samla samhällsviktig verksamhet i syfte att erhålla bättre möjligheter att förbygga och hantera kriser eller för staden påfrestande förhållanden.

Nordvästra Kungsholmen är ett förtätningsområde, dvs. ett område där mark exploateras med nya byggnader i närheten av redan befintliga. Detta medför stora utmaningar när det kommer till hantering av riskbilden för nyetablering men även vilka bidragande risker som exploateringen utgör för den befintliga bebyggelsen. Denna utmaning var något man var medveten om vid planering av Samverkancentralen och med tanke på byggnadens tänkta verksamhet var riskhantering något som arbetades med aktivt från första början i detaljplanen. I och med att planeringen fortskred så började man däremot stöta på meningsskiljaktighet gällande den rådande riskbilden och hur denna skulle hanteras. Detta blev snabbt en kärnfråga i projektet, vilket till stor del berodde på att riskfrågan inte bara påverkade den aktuella detaljplanen utan även hela område Nordvästra Kungsholmen som till stor del omfattas av samma risker. Följaktligen ledde denna problematik och oenighet till att detaljplaneringen lades ned och projektering av Samverkancentralen stoppades.

Att det inte gick att reda ut riskfrågan vid detaljplaneringen av Kristinebergs Slott 11 har satt sina spår. Stockholm Stad har konstaterat att riskhantering i detaljplaneskedet är ett område som behöver vidare utredas och utvecklas. Detta examensarbete har tagit vid denna uppgift och utfört en fallstudie på Kristinebergs Slott 11 som utgångspunkt. Fallstudien har utgjorts av intervjuer med flera personer som var involverade i planprocessen och en studie av de plandokument som producerades i samband med planarbetet. Resultatet från studien har lett till att 10 huvudsakliga problemområden har identifierats. Dessa anses av författaren vara huvudanledningen till att man under riskhanteringsprocessen inte lyckades hantera de svårigheter som uppstod. I arbetet presenteras även förslag på hur dessa problemområden skulle kunna hanteras och förbyggas i andra detaljplaneprocesser. Bland annat föreslås vidare arbete med vägledande dokument för riskhantering i planprocessen, tillsättande av en lämplig aktör som agerar risksamordnare i de olika planskedena samt att utvärdera de acceptanskriterier som idag används för bedömning av individ- och samhällsrisk.

Förhoppningen med detta examensarbete är att författarens egna slutsatser och respondenternas tankar och idéer ska kunna bidra till att ytterligare lyfta diskussionen om hur riskhantering i detaljplaneskedet kan utvecklas och anpassas för att vara mer användbar i den fysiska planeringen.

• author: Walsh, Oliver
• supervisor: Henrik Hassel
• organization: Division of Risk Management and Societal Safety; Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: Risk Management in Land Use Planning – A case study of Kristinebergs Slott 11 and the crisis management centre Park 1
• course: VBR920 20162
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Risk Management Process, Risk Governance, Risk Communication, Land Use / Spatial Planning, Riskhanteringsprocessen, riskkommunikation, fysisk planering, detaljplan
• report number: 5036
• other publication id: ISRN: LUTVDG/TVRH--5036--SE
• language: Swedish
• id: 8905795
• date added to LUP: 2017-04-19 08:43:24
• date last changed: 2020-12-03 14:26:12