Ute och ränner – Elektronisk övervakning av unga lagöverträdare
(2017) LAGF03 20171Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- The aim of this thesis is to examine the potential effects on youths of an introduction of electronic tagging into the Swedish penal system for juveniles. The proposition of such electronic tagging, presented in SOU 2012:34 Nya påföljder (“New sanctions”) by the name ungdomsövervakning (“youth monitoring”), acts as a starting point for the investigation of the expected effects on youths.
First, the political situation, the current and previous use of electronic tagging in Sweden and the general characteristics of young offenders are given a brief overview. Then, the problem of determining the correct link between the severity of societal sanctions and recidivism among youth offenders is briefly discussed, from the viewpoint of Jerzy... (More) - The aim of this thesis is to examine the potential effects on youths of an introduction of electronic tagging into the Swedish penal system for juveniles. The proposition of such electronic tagging, presented in SOU 2012:34 Nya påföljder (“New sanctions”) by the name ungdomsövervakning (“youth monitoring”), acts as a starting point for the investigation of the expected effects on youths.
First, the political situation, the current and previous use of electronic tagging in Sweden and the general characteristics of young offenders are given a brief overview. Then, the problem of determining the correct link between the severity of societal sanctions and recidivism among youth offenders is briefly discussed, from the viewpoint of Jerzy Sarnecki and the three hypotheses he proposes.
In the ensuing investigation, the ideas behind the introduction of electronic tagging for adult offenders into the Swedsih penal system, as well as the manner in which it was introduced, are dealt with first. Then, the known positive effects of electronic tagging on adult offenders are being examined. These effects are explained by use of three criminological perspectives on the causes of delinquency: Travis Hirschi’s social bond theory, Edwin Sutherland’s theory of differential association, and a perpective of general labeling theory. The staving off of the negative impacts of serving time in prison, the chance to keep one’s home and occupation (or receive help to acquire such), as well as the relative discretion of electronic tagging – these are suggested as the best explanations of the success of adult tagging.
Attention is then turned towards the young offenders. Today’s penal system for juveniles is described and explained and the proposition of youth monitoring in SOU 2012:34 is examined in detail and compared to the current youth sanctions. Then, an investigation is made into how young offenders differ from adult offenders. Home environment, the process of maturing and developing an identity are identified as key aspects.
Lastly, an analysis of the findings is conducted. It is noted that one group of youths who would come to be subjected to youth monitoring is today met with much less severe sanctions, while another group of youths is today subjected to youth detention (sluten ungdomsvård). This, together with some other factors, causes electronic tagging for youths to take on a different character compared electronic tagging for adults. Paired with the unique characteristics of young offenders, this raises some concerns about what the effects of the proposition would turn out to be. (Less) - Abstract (Swedish)
- Denna uppsats syftar till att undersöka vilka effekter ett införande av fotboja som ungdomspåföljd skulle innebära för de unga som i så fall skulle komma i fråga för påföljden. Utgångspunkt tas i det förslag på införande av fotboja för unga som återfinns i SOU 2012:34 Nya påföljder, där påföljden kallas för ungdomsövervakning.
Inledningsvis tecknas en översiktlig bild av det rättspolitiska dagsläget, av hur verkställandet av straff med fotboja hittills sett ut i Sverige och av de unga lagöverträdarna. Även problematiken med att tolka sambandet mellan samhälleliga reaktioners ingripandegrad och återfallsgraden hos unga behandlas i korthet, utifrån tre hypoteser som presenterats av Jerzy Sarnecki.
I den utredning som följer undersöks... (More) - Denna uppsats syftar till att undersöka vilka effekter ett införande av fotboja som ungdomspåföljd skulle innebära för de unga som i så fall skulle komma i fråga för påföljden. Utgångspunkt tas i det förslag på införande av fotboja för unga som återfinns i SOU 2012:34 Nya påföljder, där påföljden kallas för ungdomsövervakning.
Inledningsvis tecknas en översiktlig bild av det rättspolitiska dagsläget, av hur verkställandet av straff med fotboja hittills sett ut i Sverige och av de unga lagöverträdarna. Även problematiken med att tolka sambandet mellan samhälleliga reaktioners ingripandegrad och återfallsgraden hos unga behandlas i korthet, utifrån tre hypoteser som presenterats av Jerzy Sarnecki.
I den utredning som följer undersöks först idéerna bakom och införandet av fotbojan som påföljd för vuxna lagöverträdare på 1990-talet. Därefter undersöks de effekter av fotbojan som man kunnat skönja hos de vuxna lagöverträdarna, vilka ska visa sig vara till övervägande del positiva. Dessa effekter ges en förklaring med hjälp av tre kriminologiska perspektiv på orsakerna till avvikande beteende: Travis Hirschis teori om sociala band, Edwin Sutherlands teori om differentiella associationer och en generell ansats enligt grundtankarna för stämplingsteori. Att de negativa inverkningarna som en fängelsevistelse riskerar leda till avvärjs eller dämpas, att den vuxna kan behålla bostad och jobb (eller få hjälp med att anskaffa dessa) och att fotbojan innebär ett mer diskret ingrepp i den vuxne lagöverträdarens situation, anges sammantaget som orsakerna till fotbojans framgång.
När fotbojan för vuxna behandlats färdigt riktas uppmärksamheten mot de unga lagöverträdarna. Först ges en beskrivning av ungdomspåföljderna idag och hur de kommit att utformas som de har gjort. Därefter ges en beskrivning av förslaget om ungdomsövervakning i SOU 2012:34, satt i relation till de befintliga ungdomspåföljderna. Slutligen undersöks hur de unga lagöverträdarna skiljer sig från de vuxna lagöverträdarna. Hemsituation, mognadsgrad och identitet är centrala begrepp.
Avslutningsvis görs en analys av utredningen. Det konstateras att en grupp unga som kommer i fråga för ungdomsövervakning med dagens system skulle ha dömts till en betydligt lindrigare ungdomspåföljd, medan en annan grupp unga med dagens system skulle ha dömts till en kortare vistelse i sluten ungdomsvård. Detta tillsammans med ytterligare några faktorer innebär att fotbojan intar en annan roll som ungdomspåföljd än den roll den spelar som vuxenpåföljd. Parat med de unga lagöverträdarnas särskilda karakteristik föranleder detta viss kritik mot de effekter förslaget innebär. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8908325
- author
- Lorensson, Elmer LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, Criminal Procedure
- language
- Swedish
- id
- 8908325
- date added to LUP
- 2017-06-29 16:12:57
- date last changed
- 2017-06-29 16:12:57
@misc{8908325,
abstract = {{The aim of this thesis is to examine the potential effects on youths of an introduction of electronic tagging into the Swedish penal system for juveniles. The proposition of such electronic tagging, presented in SOU 2012:34 Nya påföljder (“New sanctions”) by the name ungdomsövervakning (“youth monitoring”), acts as a starting point for the investigation of the expected effects on youths.
First, the political situation, the current and previous use of electronic tagging in Sweden and the general characteristics of young offenders are given a brief overview. Then, the problem of determining the correct link between the severity of societal sanctions and recidivism among youth offenders is briefly discussed, from the viewpoint of Jerzy Sarnecki and the three hypotheses he proposes.
In the ensuing investigation, the ideas behind the introduction of electronic tagging for adult offenders into the Swedsih penal system, as well as the manner in which it was introduced, are dealt with first. Then, the known positive effects of electronic tagging on adult offenders are being examined. These effects are explained by use of three criminological perspectives on the causes of delinquency: Travis Hirschi’s social bond theory, Edwin Sutherland’s theory of differential association, and a perpective of general labeling theory. The staving off of the negative impacts of serving time in prison, the chance to keep one’s home and occupation (or receive help to acquire such), as well as the relative discretion of electronic tagging – these are suggested as the best explanations of the success of adult tagging.
Attention is then turned towards the young offenders. Today’s penal system for juveniles is described and explained and the proposition of youth monitoring in SOU 2012:34 is examined in detail and compared to the current youth sanctions. Then, an investigation is made into how young offenders differ from adult offenders. Home environment, the process of maturing and developing an identity are identified as key aspects.
Lastly, an analysis of the findings is conducted. It is noted that one group of youths who would come to be subjected to youth monitoring is today met with much less severe sanctions, while another group of youths is today subjected to youth detention (sluten ungdomsvård). This, together with some other factors, causes electronic tagging for youths to take on a different character compared electronic tagging for adults. Paired with the unique characteristics of young offenders, this raises some concerns about what the effects of the proposition would turn out to be.}},
author = {{Lorensson, Elmer}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ute och ränner – Elektronisk övervakning av unga lagöverträdare}},
year = {{2017}},
}