Ord mot ord - Språkanalyser ur ett rättssäkerhetsperspektiv
(2017) LAGF03 20171Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Användningen av språkanalyser kan aktualiseras om den asylsökande inte lyckats göra sitt ursprung eller sin identitet sannolik genom att uppvisa nödvändiga identitetshandlingar. Analysen baseras vanligtvis på en inspelad intervju. Oftast utförs den av en modersmålstalande person utan lingvistisk utbildning, i samråd med en lingvist, som vanligtvis inte talar det analyserade språket. Det kan ifrågasättas huruvida användningen av språkanalyser lever upp till de krav på rättssäkerhet som uppställs i svensk rätt. Syftet med uppsatsen är därmed att utröna detta, genom att använda en rättsdogmatisk metod. Dels undersöker framställningen hur bevisprövningen i asylärenden ser ut och hur denna förhåller sig till användningen av språkanalyser som... (More)
- Användningen av språkanalyser kan aktualiseras om den asylsökande inte lyckats göra sitt ursprung eller sin identitet sannolik genom att uppvisa nödvändiga identitetshandlingar. Analysen baseras vanligtvis på en inspelad intervju. Oftast utförs den av en modersmålstalande person utan lingvistisk utbildning, i samråd med en lingvist, som vanligtvis inte talar det analyserade språket. Det kan ifrågasättas huruvida användningen av språkanalyser lever upp till de krav på rättssäkerhet som uppställs i svensk rätt. Syftet med uppsatsen är därmed att utröna detta, genom att använda en rättsdogmatisk metod. Dels undersöker framställningen hur bevisprövningen i asylärenden ser ut och hur denna förhåller sig till användningen av språkanalyser som bevismedel, dels utreder den hur språkanalyser som bevismedel förhåller sig till teorier om rättssäkerhet.
Officialprincipen ålägger Migrationsverket att tillförsäkra att varje ärende förses med ett omfattande och pålitligt beslutsunderlag. I enlighet med förvaltningsrättsliga principer åligger det den asylsökande att visa att hen uppfyller de kriterier som uppställs för att få uppehållstillstånd i Sverige. Detta görs genom att bistå utredningen med en trovärdig berättelse. Språkanalyser kan betraktas som ett av Migrationsverket erbjudet hjälpmedel när asylsökanden saknar andra alternativ att göra sin identitet sannolik. Som uppsatsen redogör för är det dock problematiskt att basera betungande beslut på språkliga variationer.
Framställningen undersöker språkanalyser utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv med utgångspunkt i fyra kriterier; förutsebarhet, legalitet, likhet inför lagen och maktutövarens erkännande av lagen. Språkanalyser som bevismedel har kritiserats av flertalet anledningar. Framställningen kommer till slutsatsen att förfarandet kring språkanalysers användning som bevismedel kräver betydande revidering för att leva upp till grundläggande kriterier inom det svenska rättssäkerhetsbegreppet. (Less) - Abstract
- Language analyses are used by the Swedish Migration Agency as a part of the process of determining asylum seekers places of origin. These analyses are usually based on a recorded interview with the asylum seeker. Each analysis is performed by a person who is a native-speaker of the language in question but without any linguistic training. The native-speakers are under supervision of a linguist, who may not always know the language involved. It is questionable whether the language analysis matches the level of legal certainty required by fundamental principles. The aim of this thesis is to determine whether this is the case, by using a legal dogmatic method and establishing how the sifting of evidence in asylum cases correlates to the use... (More)
- Language analyses are used by the Swedish Migration Agency as a part of the process of determining asylum seekers places of origin. These analyses are usually based on a recorded interview with the asylum seeker. Each analysis is performed by a person who is a native-speaker of the language in question but without any linguistic training. The native-speakers are under supervision of a linguist, who may not always know the language involved. It is questionable whether the language analysis matches the level of legal certainty required by fundamental principles. The aim of this thesis is to determine whether this is the case, by using a legal dogmatic method and establishing how the sifting of evidence in asylum cases correlates to the use of language analyses and how language analyses as evidence relates to theories about legal certainty.
The ex officio inquiry principle (officialprincipen) obliges the Swedish Migration Agency to provide an extensive and reliable basis for decisions made. According to administrative law principles the burden-of-proof falls on the asylum seeker to prove his or her need of a residence permit. This is done by providing a genuine and coherent story. The language analysis may function as an assisting tool in the process but as the thesis shows it is problematic to base serious decisions on language variations.
The thesis examines language analysis in relation to legal certainty on the basis of four requisites; predictability, legality, equality before the law and the agency’s recognition of existing laws. The use of language analysis as evidence has been criticized on a number of grounds and as the thesis concludes the use of language analysis is in need of a review and a legal regulation of the topic is necessary to fulfil the key factors of legal certainty. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8908397
- author
- Danilova, Tanja LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, migrationsrätt, asylrätt, språkanalys, rättssäkerhet, bevisprövning
- language
- Swedish
- id
- 8908397
- date added to LUP
- 2017-06-30 12:57:14
- date last changed
- 2017-06-30 12:57:14
@misc{8908397,
abstract = {{Language analyses are used by the Swedish Migration Agency as a part of the process of determining asylum seekers places of origin. These analyses are usually based on a recorded interview with the asylum seeker. Each analysis is performed by a person who is a native-speaker of the language in question but without any linguistic training. The native-speakers are under supervision of a linguist, who may not always know the language involved. It is questionable whether the language analysis matches the level of legal certainty required by fundamental principles. The aim of this thesis is to determine whether this is the case, by using a legal dogmatic method and establishing how the sifting of evidence in asylum cases correlates to the use of language analyses and how language analyses as evidence relates to theories about legal certainty.
The ex officio inquiry principle (officialprincipen) obliges the Swedish Migration Agency to provide an extensive and reliable basis for decisions made. According to administrative law principles the burden-of-proof falls on the asylum seeker to prove his or her need of a residence permit. This is done by providing a genuine and coherent story. The language analysis may function as an assisting tool in the process but as the thesis shows it is problematic to base serious decisions on language variations.
The thesis examines language analysis in relation to legal certainty on the basis of four requisites; predictability, legality, equality before the law and the agency’s recognition of existing laws. The use of language analysis as evidence has been criticized on a number of grounds and as the thesis concludes the use of language analysis is in need of a review and a legal regulation of the topic is necessary to fulfil the key factors of legal certainty.}},
author = {{Danilova, Tanja}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ord mot ord - Språkanalyser ur ett rättssäkerhetsperspektiv}},
year = {{2017}},
}