Juridiken – suverän och verklighetsfrånvänd? - En undersökning om huruvida terapeutisk juridik borde influera det svenska rättssystemet i allmänhet och sexualbrottsprocessen i synnerhet.

Abstract (Swedish)

Sexualbrottsoffer vågar inte anmäla det dem utsatts för, inte av rädsla för förövaren utan av rädsla för själva processen. Juridiken ses som en egen suverän organisation, frånskild verklighetens problem och individer. När brottsoffret väl anmäler och går in i denna rättsliga bubbla, är det inte offrets verkliga behov och rättigheter som är styrande för processen. Istället används sexualbrottsoffer/målsäganden framför allt för andra ändamål. De rättsliga regleringar som finns syftar alltså inte till att främja målsägandens rättigheter och behov, utan istället det övergripande syftet att beivra brott.

Med ovanstående presentation som grund och drivkraft är syftet med arbetet att kritiskt granska dagens rättssystem i allmänhet och straffprocessen för sexualbrott i synnerhet. Detta genomförs utifrån genusrättsvetenskapligt arbetssätt och med anläggandet av ett kritiskt genusrättsvetenskapligt perspektiv. För att minska glappet mellan juridiken och verkligheten används terapeutisk juridik som teoretisk utgångspunkt. Kortfattat kan sägas att terapeutisk juridik ser juridiken som en form av social konfliktlösning, där samhällsvetenskapliga rön är nödvändiga. Terapeutisk juridik är inte tänkt att ersätta dagens traditionella system, utan som en kompletterande approach som gör att rätten kan studeras och tillämpas på ett rikare sätt.

Arbetets frågeställningar syftar till att, utifrån det ovan anförda, dels klargöra dagens situation för sexualbrottsoffer i Sverige, dels presentera, analysera och tillämpa terapeutisk juridik.

Arbetet visar på att brottsofferfrågor har fått ökat intresse de senaste decennierna. Det verkar dock som att denna politiska uppmärksamhet har falska drivkrafter. Politikerna tvingades agera i brottsofferfrågorna, då samhället (genom viktimologin och feministiska rörelser) hade mobiliserat sig. Därav blev de praktiska lösningar i processen ett sätt att stilla hungern hos allmänheten, men innebar inte direkt någon ökad möjlighet till upprättelse för målsäganden. Arbetets analys och tillämpning av terapeutisk juridik visar att rättssystemet har mycket att vinna på en sådan kompletterande approach. De samhällsvetenskapliga rönen är absolut nödvändiga för hanteringen av de sociala och mänskliga konflikter juridiken är ämnad att hantera.

Arbetets slutsats är att terapeutisk juridik bör bli en del av det svenska rättssystemet. Vidare bör terapeutisk juridik integreras i hela systemet med tydligt fokus på den juridiska utbildningen. De värden som idag genomsyrar juridiken och utbildningen (såsom yttre belöningar, konkret fakta och lagtekniska lösningar) behöver kompletteras av en social och emotionell dimension. Juridiken handhar mänskliga konflikter och måste återigen förankras i samhället. Den terapeutiska juridiken är väl lämpad för detta ändamål. Den terapeutiska juridiken kan alltså fungera som en brygga mellan den teknokratiska juridiken och den sociala verkligheten. Vidare gör det att brottsoffers verkliga behov kan synliggöras och prioriteras. Bemötandet och förhörsteknikerna kan då anpassas för att på bästa sätt få terapeutiska effekter. Genom detta kan offret göras till överlevare och dessutom ökar förutsättningarna för den rättsliga prövningen i stort. Därutöver kan den terapeutiska juridikens analys synliggöra de strukturella och bakomliggande problemen i konflikterna, vilket i sin tur gör att lagstiftningen och rättssystemet på ett mer träffsäkert sätt kan utformas för att motverka konflikternas uppkomst. Terapeutisk juridik verkar således både på mikro- och makronivå och kan fungera både reparativt och proaktivt.

Arbetet är till viss del utmanande. I ett förändringsarbete är det dock nödvändigt att först utmana och ifrågasätta det rådande, för att sedan göra plats för och/eller legitimera förändringen. Juridiken är generellt sätt konservativ och formell, det står fortfarande i lagboken att domaren är guds befallningsman. Det är i hög tid att den traditionella synen på juridik utmanas och ifrågasätts. Juridiken måste förankras i samhället och i de sociala och mänskliga konflikter den hanterar. Arbetet ämnar att bidra till detta.

Abstract

Victims of sexual crime do not dare to report the assault they were subjected to, not for fear of the perpetrator but for fear of the criminal process itself. The legal system is seen as a sovereign organization, out of touch with the reality, and out of touch with the problems and individuals of the society. If, however, the victim reports the crime and through that enters this legal bubble, it is not the real needs and rights of the victim that govern the process. Instead, victims of sexual crimes/plaintiffs are used primarily for other purposes. The existing legal regulations are therefore not intended to promote the rights and needs of the victim, but rather the overall crime targeting purpose.

The above presentation has been the basis and the driving force of the work, from which the purpose has been defined. The purpose of the work is to critically review today’s Swedish legal system in general, and the criminal proceedings in sexual offenses in particular. The study is conducted from a critical gender perspective. In order to reduce the gap between law and reality, Therapeutic Jurisprudence, is used as the theoretical starting point. Briefly, it can be said that Therapeutic Jurisprudence is an interdisciplinary scholarship, which sees the law as a form of social conflict resolution. In this work, the law is in need of behavioural and social sciences. Therapeutic Jurisprudence is not meant to replace today’s traditional system, instead it is meant as a complementary approach that will allow the study and application of the law to be broadened.

The research questions aim to clarify, on the basis of the above stated, the current situation of victims of sexual crimes in Sweden, as well as presenting, analysing and applying Therapeutic Jurisprudence.

The study shows that victims of crime have gained interest in the last decades. However, it seems that this political attention has insincere inducements. When society (through victimology and feminist movements) had mobilised on the issue of victim’s right, the politicians were forced to act. Hence, the practical solutions in the criminal process became a means of satisfy the public, but did not directly imply any increased opportunity for vindication for the victims. The analysis and application of Therapeutic Jurisprudence shows that the legal system has a lot to gain from this additional approach. The behavioural and social sciences are absolutely necessary in order to deal with the social and human conflicts. The conflicts that the legal system is intended to manage.

In conclusion, the study concludes that Therapeutic Jurisprudence should become part of the Swedish legal system. Furthermore, Therapeutic Jurisprudence should be integrated throughout the system with a clear focus on education. The values that today are dominating the law and education (such as external rewards, concrete fact and law-technological solutions) need to be complemented by a social and emotional dimension. The legal system handles human conflicts and must therefore be rooted in society. Therapeutic Jurisprudence is well suited for this purpose. Therapeutic Jurisprudence can thus serve as a bridge between technocratic law and social reality. Additionally, the real needs of victims can be exposed and prioritised. The counselling and interrogation techniques can then be adapted to get the best therapeutic effects. Through this, the victim can be made to survivors and, moreover, the conditions for the legal proceedings in general will be improved. In addition, the analysis of Therapeutic Jurisprudence can highlight the structural and underlying problems of the conflicts, which in turn allows the legal system to be more accurately designed to prevent conflicts from occurring. Therapeutic Jurisprudence thus acts on both a micro and macro level and can work both reparative and proactive.

This thesis is to some extent challenging. In a chancing process, however, it is necessary to first challenge and question the prevailing, in order to accommodate and/or legitimise the change. The legal system is generally conservative and formal; there are still phrases in the Swedish legislation that the judge is God’s ruler. It is appropriate that the traditional view of the law and legal system is being challenged and questioned. The legal system must be rooted in the society and in the social and human conflicts it manages. This thesis aims to contribute to this.

• author: Lagerblad, Johanna
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law
• alternative title: The legal system - sovereign and out of touch with reality? - An examination of whether Therapeutic Jurisprudence should affect the Swedish legal system in general and the sexual offense proceeding in particular.
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Criminal Law, Therapeutic Jurisprudence, terapeutisk juridik, sexualbrott, genusrättsvetenskap
• language: Swedish
• id: 8908721
• date added to LUP: 2017-06-08 11:24:26
• date last changed: 2017-06-08 11:24:26