Ansvarsgenombrott - En komparativ utblick över svensk och norsk rätt

Abstract

The essay deals with the breakthrough of the limited liability of a shareholder in a Swedish and Norwegian context. It is a fundamental principle of Swedish and Western corporate law that a shareholder is not personally responsible for the obligations of the company. In Sweden, this is expressed through Chapter 1 § 3 of the Swedish Companies Act (“Companies Act”). The fact that this absence of liability cannot easily be ignored is in principal an equally essential idea. However, this absence is not without exception. In accordance with Chapter 29, Section 3 of the Swedish Companies Act, a shareholder is liable for damages that he or she has, contributing to a violation certain norms, deliberately or negligently caused to the company, another shareholder or a third party. Although these exemptions provided for by law haven’t caused legal scholars or for that matter the courts any sleepless nights, questions have arisen whether, in addition to these exemptions, it can be said to exist a legal norm, with the meaning that the limited liability can be set aside even without the support in law. In Sweden, the current legal situation can be summarized as follows. A claim to disregard the limited liability of shareholder and which is made on the grounds of an unwritten rule of corporate law, is unlikely to have any success before the courts. The question on whether or not such a rule actually exists has been the subject matter of several articles, books and a special government report on the possible codification of a rule of that sort but it’s not possible to draw any type of conclusion. HD dealt with the issue as recently as in NJA 2014 s. 877, and although the interpretations of the ruling is not entirely consistent, the door to an application of an unwritten rule with the ability to set aside the limited liability of a shareholder is, at least for the time being, temporarily closed.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar så kallat ansvarsgenombrott i en svensk och norsk kontext. Det är en grundläggande princip i svensk och västerländsk bolagsrätt att en aktieägare inte personligen ansvarar för bolagets förpliktelser. I Sverige kommer detta till uttryck i 1 kap. 3 § ABL. Att denna ansvarsfrihet inte lättsinnigt ska kunna bortses från är en i princip lika grundläggande tanke. Ansvarsfriheten är dock inte utan undantag. Ansvarsfriheten bortses från genom det som kommit att benämnas som ansvarsgenombrott. I enlighet med 29 kap. 3 § ABL ska exempelvis en aktieägare ersätta den skada som den uppsåtligen eller av grov ouppmärksamhet orsakar bolaget, en aktieägare eller annan genom att medverka till överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Även om de lagfästa undantagen inte vållat rättsvetenskapen eller för den delen rättstillämpningen något större huvudbry, har fråga uppstått om det utöver dessa undantag kan sägas existera en associationsrättslig regel med innebörden att ansvarsfriheten kan sättas åt sidan även utan stöd i lag. I Sverige kan rättsläget sammanfattas som att ett sådant ansvarsutkrävande förmodligen inte låter sig göras på aktiebolagsrättslig grund. Problematiken har diskuterats och analyserats åtskilliga gånger i doktrin och även varit föremål för upprepad behandling av rättstillämparen, men något klart stöd för vare sig den ena eller andra slutsatsen kan inte, av den genomgång som förtagits av rättspraxis, doktrin och förarbeten, utan vidare dras. HD behandlade problematiken så sent som i NJA 2014 s. 877 och även om tolkningarna av vad domstolen faktiskt kommer fram till spretar får dörren till tillämpningen av en oskriven associationsrättslig ansvarsgenombrottsregel, åtminstone tillfälligt sägas vara stängd.
Den norska rättsordningen har på motsvarande vis försökt finna olika lösningar på ansvarsproblematiken utan att man kommit mycket närmare en universellt tillämplig och kvalitativ lösning. Den norska rättsordningens nära släktskap med sin svenska granne uttrycks väl i den systematik med vilken närmandet till den norska ansvarsgenombrottsproblematiken, sker. Den norska motsvarigheten till HD, Høyesterett, har i två fall närmat sig problematiken men likt sin svenska motsvarighet inte funnit någon anledning att sätta ner foten. Även i Norge får institutets tillvaro liknas vid ett öppet sår. Något sätt att komma runt problematiken har man inte funnit och en ansats att i svensk rätt inkorporera en norsk lösning eller regel, blir därför meningslös.

• author: Rönström, Henning
• supervisor: Per Samuelsson
• organization: Department of Law
• alternative title: "Piercing the corporate veil" - A comparative study of Swedish and Norwegian law
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: associationsrätt
• language: Swedish
• id: 8909191
• date added to LUP: 2017-08-22 08:04:19
• date last changed: 2017-08-22 08:04:19