Grönlutslam för efterbehandling av gruvavfall

Abstract (Swedish)

Bakgrund
Vid gruvdrift uppstår miljöfarligt avfall i form av gråberg som innehåller metaller som kan
urlakas. Avfallet kan oskadliggöras genom att lägga ut tät morän som ett vattenhållande tätskikt
kring gråbergsupplaget. Transportkostnaderna för detta är oftast höga då morän av tillräcklig
kvalitet måste hämtas långt ifrån upplagen. Studier har visat att kvaliteten på morän kan
förbättras genom att blanda in cirka 10 % grönlutslam, som är en restprodukt från
massaindustrin, i moränen och sedan sluttäcka gruvavfallet med denna blandning (Mácsik et
al., 2017). Tack vare grönlutslammet kan morän av sämre kvalitet som ligger närmare
gråbergsupplagen användas. Därigenom kan transportkostnader minskas och förhoppningsvis
kan det här leda till att grönlutslam blandad med morän är en billigare efterbehandlingsmetod
än existerande metoder. Det råder dock osäkerhet i hur mycket grönlutslam
efterbehandlingsområdena kommer behöva och hur mycket det kommer kosta att transportera
och använda grönlutslam vid efterbehandling.
Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka behovet av grönlutslam inom gruvindustrin, och att
analysera kostnader för hantering och transport av grönlutslam till efterbehandlingsområdena.
Förslag på logistiksystem för transport och hantering av grönlutslam ska tas fram och utvärderas
utifrån ett totalkostnadsperspektiv. Utifrån kostnadsjämförelsen görs en rekommendation för
ett lämpligt val av logistiklösning.
Metod, teori och arbetsprocess
Genom intervjuer med berörda aktörer inom massaindustri och gruvindustri, arkivanalys av
rapporter om bland annat grönlutslam och litteraturstudier av olika totalkostnadsmodeller har
en egen kostnadsmodell för efterbehandling av gruvavfall utvecklats. Ett antal olika
logistiklösningar för efterbehandling med grönlutslam beaktas och jämförs gentemot varandra
och mot andra alternativkostnader för efterbehandling. Alternativkostnaderna utgörs av
efterbehandling med tät morän eller bentonit (ett geologiskt material).
Resultat och slutsatser
Många av efterbehandlingsområdena skiljer sig kraftigt i storlek och geografiskt läge. Därför
delas områdena in i tre kategorier. Dessa är små områden norrut, stora områden norrut och
stora områden söderut. För respektive kategori utförs separata kostnadsanalyser och
rekommendationer. Kostnadsanalyserna visar att upprättande av mellanlager är nödvändigt för
samtliga områdeskategorier, på grund av att efterbehandling med grönlutslam endast bedöms
kunna ske inom en rimlig tidsperiod om grönlutslammet mellanlagras. För de norra områdena
är det billigast med ett mellanlager i Bastuträsk. För de södra områdena är det billigast med ett
mellanlager i Ånge och Storvik. Det bedöms vara mer lämpligt att efterbehandla de norra
områdena med grönlutslam än de södra områdena. Detta på grund av att tiden för att förse
efterfrågan totalt ligger på cirka sju år för de norra områdena samtidigt som den ligger på cirka
16 år för de södra områdena.
Genomförda kostnadsanalyser har visat att efterbehandling med tät morän är det billigaste
alternativet. Detta förutsätter att moränen ligger inom ett avstånd på cirka 5 km från områdena.
Beräkningarna visar också att tät morän är billigast så länge avståndet till moränen är mindre
än 12-17 km. Om avståndet är längre än så har grönlutslam potentialen att vara billigare.
Kostnader för lager, lagerföring, kvalitetskontroll, returflöden, brist och försening måste
kvantifieras för att kunna göra en mer precis bedömning av kostnaderna för att använda
grönlutslam i varje enskilt fall.

• author: Andersson, Alexander
• supervisor: Johan Marklund
• organization: Production Management
• course: MIO920
• year: 2017
• type: M1 - University Diploma
• subject: Technology and Engineering
• other publication id: 15/5588
• language: Swedish
• id: 8928924
• date added to LUP: 2017-11-28 14:24:05
• date last changed: 2017-11-28 14:24:05