Hållbara Hökarängen- social hållbarhet, invånarnas relation till sitt centrum samt identitets och meningsskapande.
(2017) SOCK01 20171Department of Sociology
- Abstract (Swedish)
- Denna studie gjordes inom ramen för projektet "Hållbara Hökarängen", inom vilket Stockholms största hyresvärd, Stockholmshem strävar efter att skapa ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Hökarängen. Syftet är att få reda på besökarnas subjektiva upplevelser av centrumet, hur dessa relaterar till centrumet, önskan till förändring samt att få reda på vad social hållbarhet innebär för dessa. Detta gjorde jag genom ett etnografiskt kvalitativt tillvägagångssätt, huvudsakligen med deltagande observationer och intervjumetoden till mitt förfogande. Huvudområden i min undersökning är social hållbarhet, dess olika dimensioner och centrumutveckling relaterat till besökarnas relation till centrumet. Människornas menings och... (More)
- Denna studie gjordes inom ramen för projektet "Hållbara Hökarängen", inom vilket Stockholms största hyresvärd, Stockholmshem strävar efter att skapa ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Hökarängen. Syftet är att få reda på besökarnas subjektiva upplevelser av centrumet, hur dessa relaterar till centrumet, önskan till förändring samt att få reda på vad social hållbarhet innebär för dessa. Detta gjorde jag genom ett etnografiskt kvalitativt tillvägagångssätt, huvudsakligen med deltagande observationer och intervjumetoden till mitt förfogande. Huvudområden i min undersökning är social hållbarhet, dess olika dimensioner och centrumutveckling relaterat till besökarnas relation till centrumet. Människornas menings och identitetsskapande relaterat till plats, socialt, kulturell, ekonomiskt och symboliskt kapital och konsumtion är de mest centrala. De valda teorierna härstammar från både sociologi och samhällsplanering och är av bl.a. Bourdieu, Elisabeth Lilja, Bauman och belyser de centrala begrepp och områden i uppsatsen.
Hökarängen Centrum har en gång i tiden varit en förebild och det första i sitt slag med Sveriges första gågata men som nu istället står inför en oviss framtid där centrumet inte längre möter dagens krav på ett kommersiellt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart centrum.
Centrumets utbud och decentralisering ger inte invånarna möjligheter till en enklare vardag och social samhörighet, vilket av invånarna ansågs vara viktiga faktorer för social hållbarhet. Invånarnas identitets- och meningsskapande relaterat till centrumet påverkas negativt då centrumet inte erbjuder en tillräckligt stimulerande och trygg miljö både visuellt och i form av möjligheter för behållning och förstärkning av ens sociala och kulturella kapital. Det saknas betydande platsbundna konsumtionsmöjligheter och möjligheter till anskaffning av betydande identitetsförstärkande prylar. Mest av allt efterfrågas ett konditori. Det efterfrågas fler positiva mötesplatser i form av bl.a. restauranger och en generell modernisering av centrumet med gladare färggranna dekorationer samt bättre skyltning som skulle underlätta orienteringen och signalera vad som erbjuds, särskilt på gågatan som geografiskt sett ligger utanför de flestas färdvägar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8929656
- author
- Elfström, Maja LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Social hållbarhet, centrumutveckling, identitets- och meningsskapande, Hållbara Hökarängen, socialt kapital, kulturellt kapital, konsumtion.
- language
- Swedish
- id
- 8929656
- date added to LUP
- 2018-01-10 17:31:13
- date last changed
- 2018-01-17 11:08:08
@misc{8929656, abstract = {{Denna studie gjordes inom ramen för projektet "Hållbara Hökarängen", inom vilket Stockholms största hyresvärd, Stockholmshem strävar efter att skapa ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Hökarängen. Syftet är att få reda på besökarnas subjektiva upplevelser av centrumet, hur dessa relaterar till centrumet, önskan till förändring samt att få reda på vad social hållbarhet innebär för dessa. Detta gjorde jag genom ett etnografiskt kvalitativt tillvägagångssätt, huvudsakligen med deltagande observationer och intervjumetoden till mitt förfogande. Huvudområden i min undersökning är social hållbarhet, dess olika dimensioner och centrumutveckling relaterat till besökarnas relation till centrumet. Människornas menings och identitetsskapande relaterat till plats, socialt, kulturell, ekonomiskt och symboliskt kapital och konsumtion är de mest centrala. De valda teorierna härstammar från både sociologi och samhällsplanering och är av bl.a. Bourdieu, Elisabeth Lilja, Bauman och belyser de centrala begrepp och områden i uppsatsen. Hökarängen Centrum har en gång i tiden varit en förebild och det första i sitt slag med Sveriges första gågata men som nu istället står inför en oviss framtid där centrumet inte längre möter dagens krav på ett kommersiellt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart centrum. Centrumets utbud och decentralisering ger inte invånarna möjligheter till en enklare vardag och social samhörighet, vilket av invånarna ansågs vara viktiga faktorer för social hållbarhet. Invånarnas identitets- och meningsskapande relaterat till centrumet påverkas negativt då centrumet inte erbjuder en tillräckligt stimulerande och trygg miljö både visuellt och i form av möjligheter för behållning och förstärkning av ens sociala och kulturella kapital. Det saknas betydande platsbundna konsumtionsmöjligheter och möjligheter till anskaffning av betydande identitetsförstärkande prylar. Mest av allt efterfrågas ett konditori. Det efterfrågas fler positiva mötesplatser i form av bl.a. restauranger och en generell modernisering av centrumet med gladare färggranna dekorationer samt bättre skyltning som skulle underlätta orienteringen och signalera vad som erbjuds, särskilt på gågatan som geografiskt sett ligger utanför de flestas färdvägar.}}, author = {{Elfström, Maja}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Hållbara Hökarängen- social hållbarhet, invånarnas relation till sitt centrum samt identitets och meningsskapande.}}, year = {{2017}}, }