Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Skoskyldig? – En kritisk granskning av NFC:s skoavtrycksundersökningar och domstolarnas hantering av desamma som bevisning

Kjellstrand, Simon LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Ett korrekt applicerande av naturvetenskapligt grundad kriminalteknisk bevisning i den juridiska kontext som en brottmålsprocess tar sikte på förutsätter en hel del eftertanke, inte minst när det gäller skoavtrycksbevisning. Detta såväl i själva utförandet och resultatredovisningen av den bakomliggande kriminaltekniska undersökningen, som i domstolens efterföljande granskning och värdering. Exempelvis är det viktigt att den sakkunnige, i den mån det är möjligt inom ramarna för vederbörandes roll i brottmålsprocessen, anpassar undersökningen efter det enskilda fallets säregenheter samt redovisar sina observationer och slutsatser från denna på ett sätt som möjliggör en juridisk granskning och värdering av densamma. Minst lika viktigt är i... (More)
Ett korrekt applicerande av naturvetenskapligt grundad kriminalteknisk bevisning i den juridiska kontext som en brottmålsprocess tar sikte på förutsätter en hel del eftertanke, inte minst när det gäller skoavtrycksbevisning. Detta såväl i själva utförandet och resultatredovisningen av den bakomliggande kriminaltekniska undersökningen, som i domstolens efterföljande granskning och värdering. Exempelvis är det viktigt att den sakkunnige, i den mån det är möjligt inom ramarna för vederbörandes roll i brottmålsprocessen, anpassar undersökningen efter det enskilda fallets säregenheter samt redovisar sina observationer och slutsatser från denna på ett sätt som möjliggör en juridisk granskning och värdering av densamma. Minst lika viktigt är i sin tur att domstolen förstår sig på innebörden av den sakkunniges uppgifter och vilken inverkan dessa bör ges i bevisvärderingen. Häri är det framför allt viktigt att rättens ledamöter beaktar att den sakkunniges uppgifter i regel enbart tar sikte på ett visst spårs ursprung, men inte dess bakomliggande aktivitet eller huruvida denna aktivitet är brottslig. Likaså måste domstolen fråga sig vilken relevans den sakkunniges uppgifter, ibland baserade på den statistiska sannolikheten utifrån en viss population och ibland på förhandsfastställda kriterier, har i det enskilda juridiska fall som uppgifterna ska appliceras på.

I framställningen konstateras att det finns anledning att se över såväl utförandet som redovisningen av NFC:s skoavtrycksundersökningar. Framför allt vore det dock lämpligt att harmonisera ovanstående mellan NFC:s olika skoavtryckslaboratorium. Detta genom att samtliga laboratorium: som utgångspunkt alltid involverar två medarbetare i undersökningen; redovisar utvärderingsprocessen med kriminalteknikernas resultatvärdering samt konkretiserar vilken referensklass resultatvärderingen baseras på i sakkunnigutlåtandet; anpassar referensklassen efter det geografiska område och den årstid brottsutredningen avser; använder samma format för sakkunnigutlåtandet med bl.a. samma utlåtandeskala; låter observerade överensstämmelser mellan omstritt skoavtryck och jämförelsesko avseende såväl sulmönster och storlek som individuellt uppkomna detaljer påverka hur sannolikt det uttalas vara att jämförelseskon avsatt skoavtrycket. Vidare konstateras att domstolarna, så länge någon harmonisering enligt ovanstående inte kommit till stånd, utöver de epistemologiska och ontologiska skillnaderna mellan naturvetenskap och juridik, gör klokt i att även beakta existerande metodologiska skillnader mellan skoavtryckslaboratorierna. Dessutom förefaller det finnas visst utrymme hos domstolarna för såväl utökad granskning som förståelse av skoavtrycksbeviset, inte minst vad gäller innebörden av referensklassproblemet. Likaså efterfrågas tydligare redovisning i domskälen för hur värderingen av skoavtrycksbeviset gått till. (Less)
Popular Abstract
A correct application of forensic evidence in the criminal proceeding’s legal context requires a great deal of consideration, especially regarding shoe print evidence. This applies to both the actual execution of, and the presentation of the results from, the forensic analysis, as well as in the court’s following evaluation. For instance, it is important that the forensic expert, to the extent possible within the framework of its role in the criminal proceeding, adapts the analysis according to the specifics of the individual case. Moreover, the forensic expert should present his or her observations and conclusions from the analysis in a way which enables legal review and evaluation thereof. Just as essential however, is that the court... (More)
A correct application of forensic evidence in the criminal proceeding’s legal context requires a great deal of consideration, especially regarding shoe print evidence. This applies to both the actual execution of, and the presentation of the results from, the forensic analysis, as well as in the court’s following evaluation. For instance, it is important that the forensic expert, to the extent possible within the framework of its role in the criminal proceeding, adapts the analysis according to the specifics of the individual case. Moreover, the forensic expert should present his or her observations and conclusions from the analysis in a way which enables legal review and evaluation thereof. Just as essential however, is that the court understands the meaning of the expert’s statement and which impact it should have in the evaluation of evidence. In this regard, it is highly important that the judges take into account that the expert’s statement usually only concerns the origin of a particular trace, but not its underlying activity or whether said activity constitutes a criminal offence. Likewise, the court must ask what relevance the expert’s statement, sometimes predicated on the statistical probability in a particular population and sometimes based on predefined criteria, has in the individual legal case to which the statement will be applied.

This essay states that there is a need to review the current methods for both the execution and the presentation of the results from the shoe print investigations performed by the NFC. Primarily, it would be desirable to harmonize those methods between the NFC’s various shoe print laboratories, by requiring the following from each laboratory: involvement of two forensics in the analysis; presentation in the forensic report of the analysis process with the forensic experts’ assessments, and of which reference class the assessments are based on; adaptation of the reference class according to the geographical area and the time of the year which the criminal investigation concerns; usage of the same format and the same scale of conclusions in the forensic report; allowance of observed correspondences between footprints from the crime scene and seized shoes regarding pattern and size as well as individual details to affect how likely it is stated to be that the shoes caused the footprints. However, as long as none of the aforementioned harmonization is achieved, the courts, in addition to the epistemological and ontological differences between natural science and law, are wise to consider existing methodological differences between the NFC’s shoe print laboratories. Moreover, the courts could enhance both their critical review and knowledge of shoe print evidence, including their understanding of the reference class problem. Likewise, the courts should be more clear in their presentation of how shoe print evidence has been evaluated. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kjellstrand, Simon LU
supervisor
organization
alternative title
A Critical Review of the Shoe Print Analyses Conducted by the NFC and How They Are Evaluated by the Courts
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, Criminal Law, Bevis, Evidence, Kriminalteknisk bevisning, Forensisk bevisning, Forensic Evidence, Bevisvärdering, Evaluation of Evidence
language
Swedish
id
8930455
date added to LUP
2018-01-25 14:20:26
date last changed
2018-01-29 10:20:40
@misc{8930455,
  abstract     = {{Ett korrekt applicerande av naturvetenskapligt grundad kriminalteknisk bevisning i den juridiska kontext som en brottmålsprocess tar sikte på förutsätter en hel del eftertanke, inte minst när det gäller skoavtrycksbevisning. Detta såväl i själva utförandet och resultatredovisningen av den bakomliggande kriminaltekniska undersökningen, som i domstolens efterföljande granskning och värdering. Exempelvis är det viktigt att den sakkunnige, i den mån det är möjligt inom ramarna för vederbörandes roll i brottmålsprocessen, anpassar undersökningen efter det enskilda fallets säregenheter samt redovisar sina observationer och slutsatser från denna på ett sätt som möjliggör en juridisk granskning och värdering av densamma. Minst lika viktigt är i sin tur att domstolen förstår sig på innebörden av den sakkunniges uppgifter och vilken inverkan dessa bör ges i bevisvärderingen. Häri är det framför allt viktigt att rättens ledamöter beaktar att den sakkunniges uppgifter i regel enbart tar sikte på ett visst spårs ursprung, men inte dess bakomliggande aktivitet eller huruvida denna aktivitet är brottslig. Likaså måste domstolen fråga sig vilken relevans den sakkunniges uppgifter, ibland baserade på den statistiska sannolikheten utifrån en viss population och ibland på förhandsfastställda kriterier, har i det enskilda juridiska fall som uppgifterna ska appliceras på.

I framställningen konstateras att det finns anledning att se över såväl utförandet som redovisningen av NFC:s skoavtrycksundersökningar. Framför allt vore det dock lämpligt att harmonisera ovanstående mellan NFC:s olika skoavtryckslaboratorium. Detta genom att samtliga laboratorium: som utgångspunkt alltid involverar två medarbetare i undersökningen; redovisar utvärderingsprocessen med kriminalteknikernas resultatvärdering samt konkretiserar vilken referensklass resultatvärderingen baseras på i sakkunnigutlåtandet; anpassar referensklassen efter det geografiska område och den årstid brottsutredningen avser; använder samma format för sakkunnigutlåtandet med bl.a. samma utlåtandeskala; låter observerade överensstämmelser mellan omstritt skoavtryck och jämförelsesko avseende såväl sulmönster och storlek som individuellt uppkomna detaljer påverka hur sannolikt det uttalas vara att jämförelseskon avsatt skoavtrycket. Vidare konstateras att domstolarna, så länge någon harmonisering enligt ovanstående inte kommit till stånd, utöver de epistemologiska och ontologiska skillnaderna mellan naturvetenskap och juridik, gör klokt i att även beakta existerande metodologiska skillnader mellan skoavtryckslaboratorierna. Dessutom förefaller det finnas visst utrymme hos domstolarna för såväl utökad granskning som förståelse av skoavtrycksbeviset, inte minst vad gäller innebörden av referensklassproblemet. Likaså efterfrågas tydligare redovisning i domskälen för hur värderingen av skoavtrycksbeviset gått till.}},
  author       = {{Kjellstrand, Simon}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Skoskyldig? – En kritisk granskning av NFC:s skoavtrycksundersökningar och domstolarnas hantering av desamma som bevisning}},
  year         = {{2017}},
}