LVU – ett tillräckligt skydd för unga som lever under hot om hedersrelaterat våld och förtryck? - En studie av tillämpningen av rekvisitet ”socialt nedbrytande beteende” i 3 § LVU

Abstract (Swedish)

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utgör en skyddslagstiftning som förpliktigar samhället att ingripa när unga far, eller riskerar att fara, illa. I fall där barn och unga utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck i hemmet kan flera av rekvisiten i 2 § LVU bli tillämpliga. Rättsläget är dock ännu oklart beträffande huruvida den unges eget beteende kan utgöra grund för vård med stöd av 3 § LVU i de fall den unge önskar återvända till en miljö där han eller hon riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Problematiken är i dessa fall komplex och innebär svåra avvägningar.

Syftet med denna uppsats är därför att utifrån en rättsdogmatisk samt rättsanalytisk metod undersöka i vilken utsträckning 3 § LVU är applicerbar i fall där barn och unga riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck och att diskutera hur svensk lagstiftning och praxis på området förhåller sig till barnkonventionens grundläggande princip om barnets bästa respektive kvinnokonventionens huvudsakliga princip om icke-diskriminering. Intentionen är på så vis att belysa situationer där den nuvarande regleringen kan vara otillräcklig samt de rättsliga utmaningar och ställningstaganden som barn- respektive kvinnokonventionen aktualiserar i förhållande till den nuvarande regleringen av beredande av vård enligt 3 § LVU vad gäller möjligheterna till skydd av unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Avgörande för om skydd med stöd av 3 § LVU överhuvudtaget kan aktualiseras är dock att domstolarna finner att det föreligger en risk för att den unge kan skadas. Uppsatsen visar här att lagstiftaren måste tydliggöra förutsättningarna för vad som utgör ett socialt nedbrytande beteende i lagens mening för att säkerställa att även unga som lever under hot om hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av skyddet i 3 § LVU. LVU är en lagstiftning som möjliggör begränsningar av ungas rättigheter, men lika viktigt att betona är lagstiftningens möjligheter till förverkligande av ungas rättigheter för att i sammanhanget säkerställa ett starkare genomslag av såväl barn- som kvinnorättsperspektivet i praktiken.

Abstract

According to The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU) the Swedish state has a responsibility to intervene in the care of a young person when circumstances show deficiencies in the care, or some other circumstance at home, which involve a manifest risk that the young person's health or development might be harmed (2 § LVU). In addition, compulsory care may also be necessary where circumstances show that a young person exposes her or himself to significant risks through a socially destructive behaviour (3 § LVU). In cases where young people are subject to honour-related violence or oppression at home 2 § LVU may apply. Whether a young person's own behaviour (3 § LVU) may constitute grounds for care in cases where the person wishes to return to an environment where he or she is at risk of being exposed to honour-related violence and oppression is, however, still unclear.

By combining legal analysis with a traditional legal dogmatic method, the purpose of this thesis is therefore to review the Swedish regulation in 3 § LVU based on the requirements of the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women (CEDAW) with regard to the best interest of the child (CRC) and the principle of non-discrimination (CEDAW). The purpose of this thesis is thus to highlight the legal challenges that the CRC and CEDAW pose in relation to the Swedish regulation on compulsory care of young persons in cases where the persons wish to return to an environment, where they are at risk of being exposed to honour-related violence and oppression.

In conclusion this thesis shows that – in cases of honour-related violence and oppression – the legal challenges faced by the Swedish regulation on compulsory care with regard to 3 § LVU are complex. In order for the regulation to better adapt to the requirements of the CRC and the CEDAW, the fundamental principles embodied in the two conventions need to be not only more emphasized, but also better clarified from a Swedish legislative work perspective. In addition, the Swedish legislator must clarify what constitutes a socially destructive behaviour under the provisions of 3 § LVU in order to both ensure fundamental rights and strengthen the protection for young persons who are at risk of becoming victims of honour-related violence and oppression.

• author: Eriksson, Alexandra
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: LVU - The applicability of 3 § LVU in a context of honour-related violence or oppression
• course: JURM02 20172
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, LVU, Socialt nedbrytande beteende, Hedersrelaterat våld och förtryck
• language: Swedish
• id: 8930840
• date added to LUP: 2018-01-22 13:28:07
• date last changed: 2018-01-22 13:28:07