Droppen som fick havet att rinna över : en kvalitativ fallstudie av #MeToo
(2018) MKVK04 20172Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen undersöker #MeToo som social rörelse med betoning på den deliberativa processen och hur medborgarengagemang skapas genom mobilisering och användning av hashtagen #MeToo. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sociala medier kan vara ett verktyg för politisk kommunikation och hur politisk mobilisering sker i och med den medieteknologiska utvecklingen. Uppsatsen bygger på en fallstudie där metoden kvalitativ innehållsanalys har använts. Det empiriska materialet är medietexter från flera svenska dagstidningar, nationella och internationella tidsskrifter samt inlägg på sociala medier såsom Twitter och Instagram. Studien har sitt primära fokus på teman som deliberativ demokrati, medborgarengagemang, mobilisering och sociala... (More)
- Uppsatsen undersöker #MeToo som social rörelse med betoning på den deliberativa processen och hur medborgarengagemang skapas genom mobilisering och användning av hashtagen #MeToo. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sociala medier kan vara ett verktyg för politisk kommunikation och hur politisk mobilisering sker i och med den medieteknologiska utvecklingen. Uppsatsen bygger på en fallstudie där metoden kvalitativ innehållsanalys har använts. Det empiriska materialet är medietexter från flera svenska dagstidningar, nationella och internationella tidsskrifter samt inlägg på sociala medier såsom Twitter och Instagram. Studien har sitt primära fokus på teman som deliberativ demokrati, medborgarengagemang, mobilisering och sociala rörelser och hur de kommit till uttryck i den fullständiga läsningen av det empiriska materialet. För att undersöka #MeToo som social rörelse har vi utgått ifrån en kombination av Jürgen Habermas teori om en deliberativ demokrati och Stephen Coleman och Jay Blumlers teori om en mer deliberativ demokrati. Studien tar även avstamp i Manuel Castells teori om sociala nätverksrörelser och den känslomässiga process som är grundläggande för nya sociala rörelser; Peter Dahlgrens teori om medborgarengagemang och hur möjligheterna till politisk deltagande har förändrats i och med den medieteknologiska utvecklingen; samt Nick Couldrys teori om mediepraktiker. I studien av #MeToo har vi kunnat konstatera att detta är en ny typ av social nätverksrörelse som aldrig tidigare funnits. Vår studie har visat på att de nya kommunikationsmöjligheterna, som uppkommit tack vare digitaliseringen, är ett positivt verktyg vid politisk kommunikation och offentliga debatter. #MeToo banar väg för en demokrati som strävar åt det deliberativa hållet där offentlig diskussion, debatt och samtal mellan politiker och medborgare är att föredra och en förutsättning för att kunna skapa förändring i samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8932306
- author
- Carlson, Gabrielle LU and Naess, Sasha LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVK04 20172
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Deliberativ demokrati, medborgarengagemang, mobilisering, sociala rörelser, sociala medier
- language
- Swedish
- id
- 8932306
- date added to LUP
- 2018-07-18 16:53:22
- date last changed
- 2018-07-18 16:53:22
@misc{8932306,
abstract = {{Uppsatsen undersöker #MeToo som social rörelse med betoning på den deliberativa processen och hur medborgarengagemang skapas genom mobilisering och användning av hashtagen #MeToo. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sociala medier kan vara ett verktyg för politisk kommunikation och hur politisk mobilisering sker i och med den medieteknologiska utvecklingen. Uppsatsen bygger på en fallstudie där metoden kvalitativ innehållsanalys har använts. Det empiriska materialet är medietexter från flera svenska dagstidningar, nationella och internationella tidsskrifter samt inlägg på sociala medier såsom Twitter och Instagram. Studien har sitt primära fokus på teman som deliberativ demokrati, medborgarengagemang, mobilisering och sociala rörelser och hur de kommit till uttryck i den fullständiga läsningen av det empiriska materialet. För att undersöka #MeToo som social rörelse har vi utgått ifrån en kombination av Jürgen Habermas teori om en deliberativ demokrati och Stephen Coleman och Jay Blumlers teori om en mer deliberativ demokrati. Studien tar även avstamp i Manuel Castells teori om sociala nätverksrörelser och den känslomässiga process som är grundläggande för nya sociala rörelser; Peter Dahlgrens teori om medborgarengagemang och hur möjligheterna till politisk deltagande har förändrats i och med den medieteknologiska utvecklingen; samt Nick Couldrys teori om mediepraktiker. I studien av #MeToo har vi kunnat konstatera att detta är en ny typ av social nätverksrörelse som aldrig tidigare funnits. Vår studie har visat på att de nya kommunikationsmöjligheterna, som uppkommit tack vare digitaliseringen, är ett positivt verktyg vid politisk kommunikation och offentliga debatter. #MeToo banar väg för en demokrati som strävar åt det deliberativa hållet där offentlig diskussion, debatt och samtal mellan politiker och medborgare är att föredra och en förutsättning för att kunna skapa förändring i samhället.}},
author = {{Carlson, Gabrielle and Naess, Sasha}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Droppen som fick havet att rinna över : en kvalitativ fallstudie av #MeToo}},
year = {{2018}},
}