Vittnesförhör och bevisvärdering ur ett beteendevetenskapligt och psykologiskt perspektiv

Abstract

Interrogation has a central place in the administration of justice. During the preliminary investigation the interrogation is used to move the case forward and during the main hearing the questioning acts as evidence. Due to the central part that the interrogation and questioning takes it should be considered important that it is conducted in a satisfactory way. This thesis has an interdisciplinary perspective. It explores the way interrogation should be done to get the best investigation and how the evaluation of witness testimony as evidence should be analyzed according to what forensic psychology and behavioural science says. The law and the use of the law are examined based on these views.

The regulations of interrogation and evaluation of evidence are both vague. Under the investigation the interrogations should be conducted in an appropriate way and the interrogating officer should not try to get a special statement or use threats. Due to the principle of free evaluation of evidence the judge is free to use almost any method and knowledge that he finds suitable as long as it is reasonable and based on objectivity.

There are methods for better interrogation technique that are results of behavourial science and should be used to get more information and more reliable facts than other methods. This field of science has also produced tools for better analysis of the credibility of a witness and the reliability of the statement. Despite this the people that are responsible for interrogations and the evaluation of evidence seems to, at least partly, rely on their intuition and common sense. This might be a problem that is not compatible with the requirement of objectivity that should be met in a state governed by law.

Abstract (Swedish)

I den rättskipande verksamheten har förhör en central plats. Under förundersökningen bidrar förhör med att driva utredningen framåt och under huvudförhandlingen fungerar dessa som bevisning. I och med den centrala rollen förhör spelar bör det ses som viktigt att dessa bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Uppsatsen har ett tvärvetenskapligt perspektiv och undersöker utifrån rättspsykologisk och beteendevetenskaplig forskning hur förhör bör bedrivas för en så bra utredning som möjligt samt hur vittnesutsagor bör analyseras för att bedöma tillförlitligheten av utsagan som en del av bevisvärderingen. Utifrån detta granskas gällande rätt samt tillämpningen av denna.

Regleringarna av förhör under förundersökningen och av bevisvärderingen är båda vagt utformade. Under förundersökningen får förhören inte bedrivas på ett otillbörligt sätt så som att försöka få uttalanden i viss riktning eller genom användning av hot och tvång. Principen om den fria bevisvärderingen ger att domaren är relativt fri i värderingen och kan använda sig av den metod och kunskap denne finner lämpligt, så länge värderingen sker objektivt och framstår som rimlig.

Inom den beteendevetenskapliga forskningen har det tagits fram förhörsmetoder som ger mer och tillförlitligare information än andra metoder. Detsamma gäller bevisvärderingen av utsagor där det tagits fram analysverktyg till hjälp för bedömningen av tillförlitlighet och trovärdighet av en vittnesutsaga. Trots detta verkar förhör och bevisvärderingen till viss del grunda sig på intuition och sunt förnuft vilket bör stå i strid med det krav på objektivitet som bör finnas i en rättsstat.

• author: Edrud Mattsson, Hanne
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20181
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Processrätt, Straffrätt, Vittnespsykologi
• language: Swedish
• id: 8941148
• date added to LUP: 2018-07-07 11:27:01
• date last changed: 2018-07-07 11:27:01