Industrial Actions and the European Union - A study on how the European legal order has affected the right to undertake industrial actions for Swedish trade unions

Abstract

This thesis has the aim of investigating how EU-law has affected the legal position regarding Swedish trade union’s possibilities of undertaking industrial actions. It also aims at determining whether the influence of EU-law on the right to undertake industrial actions has had any effects on the Swedish model.

According to CJEU’s judgements in Laval and Viking it must be said that the possibility for trade unions to undertake industrial actions has been decreased in favour of economic rights. This has been done by the fact that the right to undertake industrial actions must be weighed against the freedom of movement, which is secured by the four fundamental freedoms. Restrictions to fundamental freedoms must be proportionate, pursue a legitimate objective compatible with the treaty and be justified by overriding reasons of public interest.

This thesis has found that industrial actions have the purpose of protecting the workers and can therefore be seen as an action that in principle can restrict a fundamental freedom. Industrial actions must also be proportionate, which entails that industrial actions are to be considered as ultima ratio and only allowed if jobs and terms of employment are under serious threat or jeopardized. In relation to posted workers it is also only allowed to enforce minimum regulations within the “hard core”. This has, in a negative way, impacted the possibility of undertaking industrial actions in Sweden since such actions does not adhere to these principles within the Swedish legal order. From CJEU’s case-law it must also be questioned if different kinds of industrial actions are to be assessed differently depending on if they directly regulate the terms and conditions of employment of the affected workers or not.

The principles above have affected the Swedish model, particularly in areas relating to wages and the trade union’s possibilities of monitoring and sanctioning a foreign employer. As an effect there has been legal changes that entered into force in 2017 and changes to collective agreements so that they contain explicit minimum wage levels. It is however questionable if these changes have solved the problems since the regulations is yet to be addressed by the courts or analysed in the doctrine.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats syftar till att undersöka hur EU-rätten har påverkat svenska arbetstagarorganisationers möjligheter att använda sig utav stridsåtgärder och vilka effekter denna påverkan kan ha på den svenska arbetsmarknadsmodellen. För det första måste det sägas att EU-domstolens genom Laval och Viking har gjort det svårare för arbetstagarorganisationer att vidta stridsåtgärder då domstolen ansett att de ekonomiska aspekterna utav Unionen är viktigare. I dessa fall har rättigheten att använda sig utav stridsåtgärder ställts emot den fria rörligheten för att sedan göra en avvägning för att fastställa om en inskränkning utav den fria rörligheten kan rättfärdigas. För att en inskränkning ska kunna rättfärdigas måste den vara proportionerlig, ha ett legitimt syfte och ändamål som är förenligt med fördragen och om den är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset.

Uppsatsen har kommit fram till att stridsåtgärders syfte är att skydda arbetstagarna och att det därmed ses som en handling som i princip skulle kunna begränsa den fria rörligheten. Eftersom att det också finns ett proportionalitetsrekvisit så har domstolen slagit fast att stridsåtgärder ska ses som ultima ratio vilket innebär att stridsåtgärder enbart får användas i de fall då arbetstagarnas anställning eller anställningsvillkor är i fara eller allvarligt hotade. När det kommer till utstationerad arbetstagare gäller också att det enbart är minimumregleringar inom den ”hårda kärnan” som kan påtvingas genom stridsåtgärder. Inom den svenska rättsordningen har dessa principer inte gällt i förhållande till stridsåtgärder och därmed har detta medfört att det blivit svårare för arbetstagarorganisationer att använda sig utav stridsåtgärder i de situationer då EU-rätten är tillämplig. Utifrån EU-domstolens praxis kan det också ifrågasättas ifall lagligheten utav en viss stridsåtgärd skiljer sig åt beroende på om den enbart syftar till att reglera anställningsvillkoren för de arbetstagare som är påverkade utav stridsåtgärden eller inte.

De ovan beskrivna principerna har haft en viss påverkan på den svenska modellen, speciellt i förhållande till lönebildningen och arbetstagarorganisationernas möjlighet att övervaka och sanktionera en arbetsgivare. Som en följd utav detta har det gjorts förändringar i den svenska lagstiftningen och att flera kollektivavtal idag innehåller uttryckliga lönenivåer. Det är dock inte helt säkert att dessa ändringar har löst problemet då de ännu inte finns någon doktrin eller praxis kring just detta.

• author: Karlsson, Erik
• supervisor: Federico Fusco
• organization: Department of Business Law
• course: HARP23 20181
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Industrial actions, fundamental freedoms, fundamental rights, proportionality
• language: English
• id: 8944316
• date added to LUP: 2018-06-14 17:22:14
• date last changed: 2018-06-14 17:22:14