Beslutsprocessen i ett genusperspektiv - Betydelsen av patientens kön vid behandlingsrekommendation
(2018) PPTN76 20181Department of Psychology
- Abstract (Swedish)
- Kvinnor diagnostiseras för depression i större utsträckning än män. Fler män än kvinnor suiciderar varje år. I primärvården görs ojämlika bedömningar i förhållande till kön och viktiga frågor för att på rätt sätt hjälpa patienten missas att ställas. Ges samma behandlingsrekommendationer på ett fiktivt patientfall oavsett kön på patienten? Har det någon betydelse om vårdpersonalen som ger rekommendationen är man eller kvinna? Hur kan arbetet med en ökad genusmedvetenhet utvecklas i vården? Detta är studie med nätbaserade enkäter med frågor om behandlingsrekommendationer till ett fiktivt patientfall fördelat på man/kvinna, följt av uppföljningsenkät med öppna svarsalternativ. Enkäterna har gått ut till kliniskt arbetande personal i... (More)
- Kvinnor diagnostiseras för depression i större utsträckning än män. Fler män än kvinnor suiciderar varje år. I primärvården görs ojämlika bedömningar i förhållande till kön och viktiga frågor för att på rätt sätt hjälpa patienten missas att ställas. Ges samma behandlingsrekommendationer på ett fiktivt patientfall oavsett kön på patienten? Har det någon betydelse om vårdpersonalen som ger rekommendationen är man eller kvinna? Hur kan arbetet med en ökad genusmedvetenhet utvecklas i vården? Detta är studie med nätbaserade enkäter med frågor om behandlingsrekommendationer till ett fiktivt patientfall fördelat på man/kvinna, följt av uppföljningsenkät med öppna svarsalternativ. Enkäterna har gått ut till kliniskt arbetande personal i primärvården Skåne (n=125 ). Insamlad data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS samt analyserats med hjälp av genusteorier, könsskillnadsforskning och socialkonstruktion. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan behandlingsrekommendationerna för man/kvinna, utom när det gäller rekommendationen “annat”, som oftare föreslås kvinnan. Denna mätning visade signifikant skillnad (p= 0,025). För få män (17 %) deltog i studien för att jämföra vårdpersonalens kön i relation till rekommendationer. Deltagare i studien ansåg att det saknas kännedom kring skillnader mellan kön i vården. Studiens svaranden anser att män som arbetar i vården gör större skillnad mellan patient som är man och kvinna än vad kvinnor inom vårdprofessionen gör. Individuella faktorer hos vårdpersonalen ligger bakom ojämlika bedömningar. (Less)
- Abstract
- More women than men are diagnosed with depression. Yet more men than women commit suicide each year. In primary healthcare, there are disproportionate diagnoses relative to gender and key questions that ensure patients get the correct care are often not asked. Would a fictional patient be given the same treatment recommendation regardless of gender? Are treatment recommendations influenced by the gender of healthcare staff? How can we increase awareness of the impact of gender within healthcare? This study used internet-based surveys regarding treatment recommendations for a fictional patient where the patient’s gender (male/female) was varied, followed-up with a survey consisting of free text questions. The surveys were completed by... (More)
- More women than men are diagnosed with depression. Yet more men than women commit suicide each year. In primary healthcare, there are disproportionate diagnoses relative to gender and key questions that ensure patients get the correct care are often not asked. Would a fictional patient be given the same treatment recommendation regardless of gender? Are treatment recommendations influenced by the gender of healthcare staff? How can we increase awareness of the impact of gender within healthcare? This study used internet-based surveys regarding treatment recommendations for a fictional patient where the patient’s gender (male/female) was varied, followed-up with a survey consisting of free text questions. The surveys were completed by clinical staff within primary care in Sweden’s Scania province (n= 125). The data was analyzed using SPSS statistics software, and also in relation to gender theory, gender bias research and social constructionism. The results did not demonstrate a significant difference in the treatment recommendations for the fictive man/woman, with the exception of the “other” recommendation which the fictive woman more frequently received (p= 0,025). Too few men (17%) took part in the study to draw conclusions about healthcare staff’s gender in relation to treatment recommendations. The study participants believe there to be a lack of knowledge regarding gender differences within healthcare. They believe the treatment recommendations of male healthcare staff are more influenced by gender than female healthcare staff. Differences between individual healthcare workers is the underlying cause of disproportionate diagnoses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8945103
- author
- Norling, Eva LU and Ross, Nadia LU
- supervisor
-
- Roger Persson LU
- Njördur Viborg LU
- organization
- course
- PPTN76 20181
- year
- 2018
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Gender, depression, healthcare, primary health care, equality, psychotherapy, gender blindness, gender roles
- language
- Swedish
- id
- 8945103
- date added to LUP
- 2018-06-07 13:43:18
- date last changed
- 2018-06-07 13:43:18
@misc{8945103, abstract = {{More women than men are diagnosed with depression. Yet more men than women commit suicide each year. In primary healthcare, there are disproportionate diagnoses relative to gender and key questions that ensure patients get the correct care are often not asked. Would a fictional patient be given the same treatment recommendation regardless of gender? Are treatment recommendations influenced by the gender of healthcare staff? How can we increase awareness of the impact of gender within healthcare? This study used internet-based surveys regarding treatment recommendations for a fictional patient where the patient’s gender (male/female) was varied, followed-up with a survey consisting of free text questions. The surveys were completed by clinical staff within primary care in Sweden’s Scania province (n= 125). The data was analyzed using SPSS statistics software, and also in relation to gender theory, gender bias research and social constructionism. The results did not demonstrate a significant difference in the treatment recommendations for the fictive man/woman, with the exception of the “other” recommendation which the fictive woman more frequently received (p= 0,025). Too few men (17%) took part in the study to draw conclusions about healthcare staff’s gender in relation to treatment recommendations. The study participants believe there to be a lack of knowledge regarding gender differences within healthcare. They believe the treatment recommendations of male healthcare staff are more influenced by gender than female healthcare staff. Differences between individual healthcare workers is the underlying cause of disproportionate diagnoses.}}, author = {{Norling, Eva and Ross, Nadia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Beslutsprocessen i ett genusperspektiv - Betydelsen av patientens kön vid behandlingsrekommendation}}, year = {{2018}}, }