Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Talmotoriska markörers relevans i bedömning av taldyspraxi En studie om hur internationella kännetecken för taldyspraxi är applicerbara på svenskspråkiga barn

From, Lisa LU and Hjalmarsson, Ellinor LU (2018) LOGM81 20181
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi.
Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa.
Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent... (More)
Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi.
Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa.
Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent produktion av talljud samt svårighet med initierande talrörelser eller övergångar mellan fonem. Ingen av deltagarna uppvisade markören ökade svårigheter vid ökad ordlängd. Minst skillnad mellan grupperna visades i markören avvikande prosodi. De minst etablerade fonemen hos deltagarna var /y:/ och /r/. Frikativförenkling av /ɕ/ och likvidaförenkling av /r/ var de mest förekommande processerna.
Slutsatser: De talmotoriska markörerna för taldyspraxi förefaller i hög grad vara applicerbara på svenskspråkiga barn. Flera markörer uppvisar hög förekomst men inga statistiskt signifikanta skillnader, vilket inte utesluter deras relevans som kännetecken för taldyspraxi. Foneminventering och processanalys visar att svårigheter med typiskt sent etablerade konsonantfonem, och förenklande processer av dessa, är utmärkande för deltagarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
From, Lisa LU and Hjalmarsson, Ellinor LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20181
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Taldyspraxi, Talmotoriska markörer, Talkaraktäristika, CAS
language
Swedish
id
8951833
date added to LUP
2018-06-20 15:30:21
date last changed
2018-06-20 15:30:21
@misc{8951833,
  abstract     = {{Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi.
Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa.
Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent produktion av talljud samt svårighet med initierande talrörelser eller övergångar mellan fonem. Ingen av deltagarna uppvisade markören ökade svårigheter vid ökad ordlängd. Minst skillnad mellan grupperna visades i markören avvikande prosodi. De minst etablerade fonemen hos deltagarna var /y:/ och /r/. Frikativförenkling av /ɕ/ och likvidaförenkling av /r/ var de mest förekommande processerna.
Slutsatser: De talmotoriska markörerna för taldyspraxi förefaller i hög grad vara applicerbara på svenskspråkiga barn. Flera markörer uppvisar hög förekomst men inga statistiskt signifikanta skillnader, vilket inte utesluter deras relevans som kännetecken för taldyspraxi. Foneminventering och processanalys visar att svårigheter med typiskt sent etablerade konsonantfonem, och förenklande processer av dessa, är utmärkande för deltagarna.}},
  author       = {{From, Lisa and Hjalmarsson, Ellinor}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Talmotoriska markörers relevans i bedömning av taldyspraxi En studie om hur internationella kännetecken för taldyspraxi är applicerbara på svenskspråkiga barn}},
  year         = {{2018}},
}