Talmotoriska markörers relevans i bedömning av taldyspraxi En studie om hur internationella kännetecken för taldyspraxi är applicerbara på svenskspråkiga barn
(2018) LOGM81 20181Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi.
Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa.
Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent... (More) - Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi.
Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa.
Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent produktion av talljud samt svårighet med initierande talrörelser eller övergångar mellan fonem. Ingen av deltagarna uppvisade markören ökade svårigheter vid ökad ordlängd. Minst skillnad mellan grupperna visades i markören avvikande prosodi. De minst etablerade fonemen hos deltagarna var /y:/ och /r/. Frikativförenkling av /ɕ/ och likvidaförenkling av /r/ var de mest förekommande processerna.
Slutsatser: De talmotoriska markörerna för taldyspraxi förefaller i hög grad vara applicerbara på svenskspråkiga barn. Flera markörer uppvisar hög förekomst men inga statistiskt signifikanta skillnader, vilket inte utesluter deras relevans som kännetecken för taldyspraxi. Foneminventering och processanalys visar att svårigheter med typiskt sent etablerade konsonantfonem, och förenklande processer av dessa, är utmärkande för deltagarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8951833
- author
- From, Lisa LU and Hjalmarsson, Ellinor LU
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20181
- year
- 2018
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Taldyspraxi, Talmotoriska markörer, Talkaraktäristika, CAS
- language
- Swedish
- id
- 8951833
- date added to LUP
- 2018-06-20 15:30:21
- date last changed
- 2018-06-20 15:30:21
@misc{8951833, abstract = {{Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka hur talmotoriska markörer för taldyspraxi är applicerbara på en svenskspråkig population samt hur andra talkaraktäristika ter sig hos barn med misstänkt taldyspraxi. Metod: Transkriptioner och analyser genomfördes på 51 barn med misstänkt taldyspraxi i åldrarna 3;4 till 8;10 år utifrån audio-videoinspelningar. Analyserna berörde inventering av talmotoriska markörer, processer och fonem, samt jämförande statistik av dessa. Resultat: Studien visade att 43 barn uppnådde kriterierna för taldyspraxi. Statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan denna grupp och barnen som inte bedömdes ha taldyspraxi, vad gäller vokalfel, stavelseuppdelning, artikulatorisk groping, inkonsekvent produktion av talljud samt svårighet med initierande talrörelser eller övergångar mellan fonem. Ingen av deltagarna uppvisade markören ökade svårigheter vid ökad ordlängd. Minst skillnad mellan grupperna visades i markören avvikande prosodi. De minst etablerade fonemen hos deltagarna var /y:/ och /r/. Frikativförenkling av /ɕ/ och likvidaförenkling av /r/ var de mest förekommande processerna. Slutsatser: De talmotoriska markörerna för taldyspraxi förefaller i hög grad vara applicerbara på svenskspråkiga barn. Flera markörer uppvisar hög förekomst men inga statistiskt signifikanta skillnader, vilket inte utesluter deras relevans som kännetecken för taldyspraxi. Foneminventering och processanalys visar att svårigheter med typiskt sent etablerade konsonantfonem, och förenklande processer av dessa, är utmärkande för deltagarna.}}, author = {{From, Lisa and Hjalmarsson, Ellinor}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Talmotoriska markörers relevans i bedömning av taldyspraxi En studie om hur internationella kännetecken för taldyspraxi är applicerbara på svenskspråkiga barn}}, year = {{2018}}, }