Tankar kring färg och arkitektur

Abstract (Swedish)

I detta projekt har jag fokuserat på färg och färgens roll för arkitekturen. Jag har försökt undersöka ämnet brett och skapa mig en bild av vad färg har för betydelse för arkitektur och hur färgen påverkar ett arkitektoniskt uttryck. Kan jag, bara med hjälp av färgsättning, påverka den upplevda karaktären av en byggnad och dess omgivning? Projektet har blivit en undersökning av vår upplevelse av färger men också ett sökande efter en metod för vilket jag på ett givande sätt kan arbeta med färg som ett verktyg för arkitektonisk gestaltning. Med människans seende som utgångspunkt har jag tittat på hur vi upplever färger och studerat relationen mellan färg, stämning och symbolik. Enligt arkitekten Anne Kappel (1998, 66-96) upplever vi färg med alla våra sinnen. Färg kan ge oss en känsla av glädje eller obehag men också bidra till vår upplevelse av skala, temperatur och rumslig orientering. Upplevelsen av färg är högst subjektiv och kan vara kopplad till vårt kulturella sammanhang och till personliga minnen och erfarenheter. Konstnären Josef Albers (2013, 3) menade att om ett flertal personer får i uppgift att tänka på en specifik färg, så som röd, kommer var och en av dem förmodligen tänka på var sin unik nyans av rött. Med detta i åtanke och antagandet att färgupplevelsen är subjektiv är det lätt att föreställa sig svårigheterna med att beskriva eller prata om färg i exakta termer. Kommunikationen kring färg generellt och färgupplevelsen specifikt har varit en svårighet genom detta arbete vilken har fått mig att reflektera över mina egna erfarenheter, vad är konventioner och vad är min personliga intuition.
Genom litteraturstudier har jag också tittat på olika förhållningssätt till färg och hur vi har använt färg inom arkitekturen genom tiderna. Den omgivande naturen har i alla tider satt färg på arkitekturen genom byggnadsmaterial och naturliga pigment för tillverkning av färg. Eftersom tillverkningsmöjligheterna för färg länge var begränsade (Fridell Anter 2008) kom färgvalen förmodligen till stor del att handla om ekonomi och social status. Allt eftersom nya pigment togs fram på effektiva och ekonomiska sätt möjliggjordes nya synsätt på färgsättning. För den modernistiske arkitekten Bruno Taut verkar färgsättningen haft en ideologisk koppling. Han ville skapa socialt hållbara bostadsområden med färgen som en symbol för livsglädje (Deutscher Werkbund Berlin 2013, 23) och såg färg som arkitekturens mest kostnadseffektiva verktyg (Buschfeld 2015, 27).
Genom att i Malmö, Lund och Köpenhamn besöka olika platser har jag undersökt var färg finns och hur den påverkar staden. Genom akvarellmålning har jag försökt fånga platsernas färgkaraktär och dokumentera färgpaletten. Jag har på så sätt skapat mig en grund för färgsättningen av två befintliga kvarter i Malmö. Jag har tittat på byggnadernas formspråk, karaktär, rumsliga relationer i förhållande till omgivningen och ljusförhållanden vilket resulterade i en ny färgpalett för de fyra byggnaderna. Jag har inte försökt följa ett visst specifikt förhållningssätt eller teori kring färg utan snarare försökt väga samman flera aspekter. Genom att praktiskt jobba med färgprover, modeller, illustrationer och fotografier har jag försökt skapa mig en förståelse för effekterna och upplevelserna av färgerna. Analoga verktyg, så som akvarellmålning, har varit en viktig del av arbetet eftersom de gett mig kontroll över färgerna på ett sätt som varit svårt med digitala verktyg. Jag har fått en ökad förståelse för hur färgerna uppträder i och med att jag blandat färger, målat och betraktat färgprover i olika ljus.
Jag hoppas att detta projekt ska ge en intressant vinkel på hur en kan tänka kring och arbeta med färg på ett givande sätt.

Abstract

This project focuses on studies of colour and the role of colour in architecture. I’ve tried to look at the subject from different perspectives to form myself a picture of what colour means for architecture. I asked myself how colours affect the architectural expression. Can I, by only working with colours, influence the character of a building and its specific environment? This project has become a study in the impression of colour but also a search for a suitable way to work with colour as a tool in architectural practice. With the human vision as a starting point I’ve looked into how we experience colour and studied the relation between colour, atmosphere and symbolism. According to architect Anne Kappel (1998, 66-96) we experience colour though all our senses and colours can both give us a feeling of happiness or discomfort as well as it gives us a sense of scale, temperature and spatial orientation. The experience of colour can be highly subjective, according to cultural background and personal memories and experiences. The artist Josef Albers (2013, 3) argued that if several persons are asked to think of a specific colour, such as red, each and every one will probably think of a unique red nuance. With this in mind and the supposition that the colour experience is subjective one can easily understand the difficulties in describing and talking about colours in more exact terms. The communication of colours in general and the colour experience in specific has been a struggle through this project that has made me reflect on my own experiences, what are general conventions and what is my own personal intuition.
In literature studies I’ve also looked into how one can approach the subject colour and how we’ve used colour in architecture over time. The local nature has colorized buildings through all times by giving us building material and pigment for manufacturing paint. Since the manufacturing possibilities was limited for a long time (Fridell Anter 2008) colour use was probably a question of money and social status. As new pigments successively became more economical to produce new ways of colouring became possible. For modernist architect Bruno Taut colours seemed to be linked to ideology. He wanted to create socially sustainable housing areas with colour as a symbol of the joy of life (Deutscher Werkbund Berlin 2013, 23) and saw colours as the most cost effective tool of architecture (Buschfeld 2015, 27).
By walking around in cities like Malmö, Lund and Copenhagen looking at where and how colour influence the city and trying to capture the colour palettes of certain places, I’ve created a basis to work with colouration of two existing city blocks in Malmö. By looking at the specific building shapes and characteristics, spatial relationships and light conditions, I’ve made a new colour scheme for the four buildings. I’ve not tried to follow any specific approach or theory, rather put together several relevant aspects and worked with the colours though colour samples, models, illustrations and photographs to form an understanding about the effects and impressions of colours. Analogue tools, such as aquarelle, have been central in this work since it keeps me in control of the colours in a way that digital work methods doesn’t. Mixing colours as well as the actual viewing of colour samples in different lights have given me better understanding of colour appearance.
I hope that this project gives an interesting view on colour and architecture and show a rewarding way of thinking about and working with colours.

• author: Rådahl, Amanda
• supervisor: Lars-Henrik Ståhl; Niklas Nihlén; Nina Aronsen
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• course: AAHM01 20181
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Arts and Architecture
• language: Swedish
• id: 8956084
• date added to LUP: 2018-08-20 10:38:04
• date last changed: 2018-08-20 10:38:04