För djurens bästa? - kunskaps- och utbildningskravet för djurägaren i den nya djurskyddslagen

Abstract (Swedish)

Den 1 april 2019 kommer en ny djurskyddslag träda i kraft. En av de stora och viktiga ändringar för djurskyddet är att ett kunskapskrav ska införas i lagen. Ambitionen var att även ett utbildningskrav skulle införas i lagen men det visade sig vara oproportionerligt och alldeles för betungande för de enskilda.

Ett problem som brukar förekomma vid ikraftträdande av en ny lag är att de nya bestämmelserna kan uppfattas som rättsosäkra och otydliga. Även införandet av kunskapskravet i lagen kan bedömas som betungande både för djurägarna och för djurhållarna. Uppsatsen utreder därför kunskaps- och utbildningskravets innebörd. Dels undersöks EU-rättsliga bestämmelsers påverkan på den nationella rätten och dels möjligheten att nå en bättre djurvälfärd och en bättre djurskydd med hjälp av kravet på kunskap och utbildning. Uppsatsen har även som syfte att tydliggöra de vanligaste frågeställningarna om bestämmelsernas omfattning och tillämpningsområde.

Mot bakgrund i en förändrad samhällssyn på innehavande av djur samt EU-rättsliga regleringar kan konstateras i ett tidigt stadium att den nuvarande djurskyddslagen inte tillgodosätter de behoven som krävs för att kunna nå ett bättre djurskydd och en bättre djurvälfärd. Uppsatsens slutsats är att införandet av kunskapskravet kan leda till förbättringar inom djurskyddet och minskning av djurskyddsproblem som orsakas av brister på kunskaper. Med tanke på att djur tillhör en annan art än oss människor, behöver vi lära oss om djuren för att kunna förstå deras beteende och kunna tillgodose deras behov på en tillräcklig nivå.

Å ena sidan uppställer införandet av kunskapskravet inga skyldigheter på att inneha en licens för att kunna ha hand om djur, å andra sidan lägger kravet större ansvar på alla djurägare och djurhållare. Kravet betonar även att djurinnehavande är inte enbart en rättighet utan även en skyldighet som måste beaktas. Vid den här tidpunkten uppstår även en problematik angående kunskapsnivå och hur den ska ombesörjas av enskilda. Kring den här problematiken finns inga enkla svar men det kan tänkas att EU-rättslig reglering bör vara en vägledning i lösningen på problemet och som det regleras i sällskapsdjurskonventionen bör myndigheter vara ansvariga att utveckla och förmedla information och möjligheter till utbildning.

Abstract

On April 1, 2019, a new law will replace the current Swedish animal welfare law (1988: 534). One of the major and important changes for animal welfare is that the knowledge requirement is to now be introduced into the law. Worth to mention is that there also was an ambition to introduce the education requirement into the law. However, this proved to be disproportionate and too demanding.

A problem that usually occurs when a new law comes into force is that the new provisions can be perceived as legal uncertain and unclear. Even the introduction of the knowledge requirement in the law can be assessed as burdensome for both the owners and the keeper. This essay examines the meaning of the knowledge and education requirements, but also examines the influence of EU legal provisions on national law and the possibility of achieving better animal welfare and animal welfare, with the help of knowledge and education. The aim of this study is also to clarify the most common issues regarding and scope of the regulation.

Contrary to the background of the changed societal outlook on animal possession and EU legislation, it can be seen at a fairly early stage that the current animal welfare law does not satisfy the needs required to achieve better animal welfare. The denouement of this essay is that the introduction of the knowledge requirement can lead to vast improvements in animal welfare and the reduction of existing animal welfare problems caused by lack of knowledge. Bearing in mind that the animals belong to a species other than us humans, we need to learn about the animals in order to understand their behaviour and to meet their needs at an adequate level.

On one hand the introduction of the knowledge requirement does not imply any obligation to hold a “driving license” in order to care for animals, but on the other hand the claim places greater responsibility on all pet owners and keepers. It also emphasizes that animal husbandry is not only a right but also an obligation that must be considered. At this time the problem arises as to the level of knowledge and how it is to be provided by individuals. Around this situation there are no simple answers or resolutions but it may be that EU legal regulation should act as a guide to the future solution of the problem. As regulated by the pet convention authorities should be responsible for developing and communicating information including the opportunity for education.

• author: Chmielewska, Ewa
• supervisor: Emma Ahlm
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20182
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Djurskydd, djurskyddslagen, djurrätt, utbildningskravet, kunskapskravet, strängare djurägaransvaret, förbättrad djurvälfärd, offentlig rätt
• language: Swedish
• id: 8965369
• date added to LUP: 2019-03-10 13:52:48
• date last changed: 2019-03-10 13:52:48