Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

I väntan på ett beslut : En kvalitativ studie med fokus på arbetet på ett HVB-hem

Jensen Alas, Ana Del Carmen LU (2019) SOPA63 20182
School of Social Work
Abstract (Swedish)
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur arbetet med ensamkommande barn bedrivs. Forskningsfrågorna fokuserade på hur integrationshandledare arbetar för att tillgodose barnens behov, hur de arbetar med integrationsprocessen och slutligen vilka utmaningar de möter i arbetet.

En kvalitativ ansats valdes med semi-strukturerade intervjuer med fem integrationshandledare som primärdata liksom en analys av relevanta dokument som används i arbetet med ensamkommande barn.

För att analysera empiri, använde jag mig av teorier med koppling till vad det innebär att vara professionell (främst Alain Topor), integrationshandledares (begränsade) handlingsutrymme (främst Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati), makt (t.ex.... (More)
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur arbetet med ensamkommande barn bedrivs. Forskningsfrågorna fokuserade på hur integrationshandledare arbetar för att tillgodose barnens behov, hur de arbetar med integrationsprocessen och slutligen vilka utmaningar de möter i arbetet.

En kvalitativ ansats valdes med semi-strukturerade intervjuer med fem integrationshandledare som primärdata liksom en analys av relevanta dokument som används i arbetet med ensamkommande barn.

För att analysera empiri, använde jag mig av teorier med koppling till vad det innebär att vara professionell (främst Alain Topor), integrationshandledares (begränsade) handlingsutrymme (främst Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati), makt (t.ex. Svensson m.fl.), liksom teorier kopplade till psykisk hälsa (t.ex. utvecklingen av självförtroende och självkänsla).

Denna studie fann att två dokument bildar grunden för arbetet med de ensamkommande barnen: vårdplanen, som beskriver vilka behov barnet har, och genomförandeplanen, som beskriver hur dessa behov ska tillgodoses. Arbetet medintegrationsprocessen upptäcktes vara mer komplex. Mycket av ansträngningarna riktas in på ”extern integration”, vilket fokuserar på externa faktorer. Ett verktyg benämnt ”Hitta rätt” används för att hjälpa till med praktisk kunskap om det svenska samhället, sociala koder, osv. Personalen uppmuntrar också barnen att interagera med andra genom skola och olika aktiviteter på fritiden. Integrationshandledarna tog upp flera utmaningar i arbetet med barnen. En som ofta nämndes, var att hantera effekterna av en utdragen asylprocess, vilket tar hårt på barnen och därmed påverkar deras psykiska hälsa. En annan utmaning var att förklara för barnen vem som tar beslut, eftersom flera olika aktörer är delaktiga i beslut som rör olika delar av barnens liv. (Less)
Popular Abstract
The purpose of this study was to describe and analyse how the work with
asylum-seeking children without parents or guardians is conducted. The
underlying questions focused on how the integrations handlers work to fulfil
the needs of the children, how they work regarding the children’s integration
processes, and finally what challenges they encounter in their work.

A qualitative approach was chosen using semi-structured interviews with
five integration handlers as primary data as well as an analysis of relevant
documents that are used in the work with asylum-seeking children.

In analysing the results, I applied theories regarding what it means to be a
professional (mainly Alain Topor), the integration handler’s (limited) scope
... (More)
The purpose of this study was to describe and analyse how the work with
asylum-seeking children without parents or guardians is conducted. The
underlying questions focused on how the integrations handlers work to fulfil
the needs of the children, how they work regarding the children’s integration
processes, and finally what challenges they encounter in their work.

A qualitative approach was chosen using semi-structured interviews with
five integration handlers as primary data as well as an analysis of relevant
documents that are used in the work with asylum-seeking children.

In analysing the results, I applied theories regarding what it means to be a
professional (mainly Alain Topor), the integration handler’s (limited) scope
of action (mainly Michael Lipsky’s theory on street-level bureaucracy),
power (e.g. Svensson et.al.), as well as theories regarding mental health (e.g.
the development of self-esteem and self-confidence).

This study found that two documents form the foundation for the work with
asylum-seeking children without parents or guardians: the care plan [my
translation of “vårdplan”], that defines what needs the child has, and the
action plan [my translation of “genomförandeplan”], that states how the
needs are to be met. The work with integration processes were found to be
more complex. Much effort is put into “external integration”, which focuses
on external factors. A tool named “Hitta rätt” [Eng. ‘Find your way’, my
translation], is used to help with practical knowledge regarding Swedish
society, social codes etc. The staff also encourage the children to interact
with others through school and various activities after school. The
integration handlers mentioned several challenges in working with children.
One often mentioned, was dealing with the effects of a long application
period, which takes a toll on many of the children and thus effect their
mental health. Another was explaining to the children about who makes the
decisions, since several different roles take part in decisions regarding
different aspects of the child’s life. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jensen Alas, Ana Del Carmen LU
supervisor
organization
course
SOPA63 20182
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
asylum-seeking children, HVB, integration handler
language
Swedish
id
8972797
date added to LUP
2019-03-18 09:09:11
date last changed
2019-03-18 09:09:11
@misc{8972797,
  abstract     = {{Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur arbetet med ensamkommande barn bedrivs. Forskningsfrågorna fokuserade på hur integrationshandledare arbetar för att tillgodose barnens behov, hur de arbetar med integrationsprocessen och slutligen vilka utmaningar de möter i arbetet.

En kvalitativ ansats valdes med semi-strukturerade intervjuer med fem integrationshandledare som primärdata liksom en analys av relevanta dokument som används i arbetet med ensamkommande barn.

För att analysera empiri, använde jag mig av teorier med koppling till vad det innebär att vara professionell (främst Alain Topor), integrationshandledares (begränsade) handlingsutrymme (främst Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati), makt (t.ex. Svensson m.fl.), liksom teorier kopplade till psykisk hälsa (t.ex. utvecklingen av självförtroende och självkänsla).

Denna studie fann att två dokument bildar grunden för arbetet med de ensamkommande barnen: vårdplanen, som beskriver vilka behov barnet har, och genomförandeplanen, som beskriver hur dessa behov ska tillgodoses. Arbetet medintegrationsprocessen upptäcktes vara mer komplex. Mycket av ansträngningarna riktas in på ”extern integration”, vilket fokuserar på externa faktorer. Ett verktyg benämnt ”Hitta rätt” används för att hjälpa till med praktisk kunskap om det svenska samhället, sociala koder, osv. Personalen uppmuntrar också barnen att interagera med andra genom skola och olika aktiviteter på fritiden. Integrationshandledarna tog upp flera utmaningar i arbetet med barnen. En som ofta nämndes, var att hantera effekterna av en utdragen asylprocess, vilket tar hårt på barnen och därmed påverkar deras psykiska hälsa. En annan utmaning var att förklara för barnen vem som tar beslut, eftersom flera olika aktörer är delaktiga i beslut som rör olika delar av barnens liv.}},
  author       = {{Jensen Alas, Ana Del Carmen}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{I väntan på ett beslut : En kvalitativ studie med fokus på arbetet på ett HVB-hem}},
  year         = {{2019}},
}