Vem är sista bossen? - Om hanteringen av återkrav i domstol

Abstract

A large number of Swedish citizens annually receive allowance by various Swedish authorities. It is inevitable that no such payment is inaccurate. If that would happen, a decision-making authority may issue a repayment decision that obliges an individual to repay the issued compensation. For various reasons such a decision can come under a court’s trial. An individual may consider the repayment decision being incorrect and thus wants to have it removed. An authority may bring an action to enable the decision content to be enforced. This raises a question of the jurisdiction of the Swedish courts.

The purpose of the essay is to examine how the jurisdiction of the courts appears in cases of repayment decisions and whether procedural differences can arise depending on which court that becomes qualified. Taking into account any procedural differences, the essay also intends to take a stand on how repayment decisions most appropriately should be handled.

The examination, in regard of the jurisdiction, has shown that both general administrative courts and general courts are qualified to examine a repayment decision. A general administrative court may be qualified by an appeal of an individual. An appeal presupposes that the repayment decision constitutes an appealable decision, meaning that it entails a sufficient financial impact. A general court may become qualified either by an individual initiating a legal proceeding or by an authority doing so. If a repayment decision would not meet the requirements for appeal only a general court may be qualified. By bringing an action in a general court, it is possible for an authority to obtain an enforceable judgment. Through such a judgment, an authority can ensure that the notified decision can be enforced. Since an authority is prevented from bringing an action in a general administrative court, it’s only possibility to enforce its decision is by obtain an enforceable judgment in a general court

Since the current order confers jurisdiction to both courts, any procedural differences are of central importance to the question of how a repayment decision most appropriately should be handled. The examination has shown that an individual is granted a much better legal protection in a general administrative court than in a general court. This is due to the courts’s responsibility to examine and the process framework being more extensive in a general administrative court.

The essay concludes that the general administrative court alone should be qualifed to handle repayment decisions. In order to enable such an arrangement, it is necessary to grant all repayment decisions enforceability. Due to making repayment decision enforceable, a decision-making authority has a certainty to execute its decisions at the same time as an individual is granted a right to appeal.

Abstract (Swedish)

Svenska myndigheter betalar årligen ut ett stort antal ersättningar till enskilda runt om i landet. Det är oundvikligt att inte någon utbetalning blir felaktig. När så sker kan en beslutande myndighet meddela ett återkravsbeslut som förpliktigar en enskild att återbetala en utgiven ersättning. Att meddela ett återkravsbeslut är inte helt oproblematiskt utan kan bli föremål för domstolsprövning. En enskild kan anse ett återkravsbeslut vara felaktigt och således vilja få detta undanröjt av allmän förvaltningsdomstol. En myndighet kan tänkas väcka talan i allmän domstol för att få sitt återkravsbeslut genomdrivet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur återkravsbeslut hanteras beträffande svenska domstolars behörighet samt huruvida det kan uppstå processuella skillnader beroende på vilket domstolsslag som blir behörig. Vidare ämnar uppsatsen, genom beaktande av eventuella processrättsliga skillnader, ta ställning till hur återkravsbeslut lämpligast bör hanteras.

Utredningen visar, beträffande domstolars behörighet, att såväl allmän förvaltningsdomstol som allmän domstol är behörig att pröva ett återkravsbeslut. En enskilds rätt att överklaga ett beslut grundar behörighet för allmän förvaltningsdomstol. Ett överklagande av ett återkrav kan ske under förutsättning att det utgör ett beslut i 41 § FL:s bemärkelse samt att det medför ett visst mått av ekonomiska verkningar. Såväl en enskild som en myndighet kan grunda allmän domstol behörighet. När ett återkravsbeslut inte uppfyller kraven för överklagbarhet reduceras beslutet till ett partsbesked, som är förbehållen prövning i allmän domstol. Slutligen kan en myndighet väcka en positiv fullgörelsetalan i allmän domstol. Genom att väcka en fullgörelsetalan i allmän domstol är det möjligt för en myndighet att utverka en verkställbar dom. Genom denna dom kan en myndighet säkerställa att ett meddelat beslut kan genomdrivas.

Mot bakgrund av att båda domstolsslagen i rådande ordning kan bli behöriga att pröva ett återkravsbeslut är eventuella processuella skillnader av central betydelse för hur ett återkravsbeslut lämpligast bör hanteras. Av utredningen framgår det att en enskild tillerkänns ett betydligt bättre rättsskydd i allmän förvaltningsdomstol än i allmän domstol. Detta eftersom såväl processledningen som processramen i ett återkravsmål är mer omfattande i allmän förvaltningsdomstol än i allmän domstol.

Slutsatsen är att allmän förvaltningsdomstol ensam borde vara behörig att hantera återkravsbeslut. För att möjliggöra en sådan ordning är det nödvändigt att möjliggöra för en myndighet att genomdriva sitt beslutsinnehåll på annan väg. Genom att tillerkänna samtliga återkravsbeslut verkställbarhet har beslutande myndigheter en säkerhet att kunna verkställa sina beslut samtidigt som en enskild har en rätt att överklaga ett sådant.

• author: Malmqvist, Anna
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Who's the final boss? - On how to manage repayment decisions in court
• course: JURM02 20191
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, Återkravsbeslut, Exigibilitet, Överklagbarhet
• language: Swedish
• id: 8976716
• date added to LUP: 2019-06-17 14:45:00
• date last changed: 2019-06-17 14:45:00