Administration eller utveckling? Bedömning, sakkunskap och byråkratisering i en kulturförvaltning

Abstract (Swedish)

Kulturpolitik har kommit att kritiseras i mediedebatten för att utöva för mycket styrning på kulturen. Forskning har visat på hur kulturen har fått minskad status inom politiken och hur kulturen har kommit att instrumentaliseras för att göras legitim. Det saknas dock forskning på hur bedömning av offentlig kultur görs. Syftet med denna studie är att studera hur anställda på en regional kulturförvaltning upplever bedömnings- och utvärderingsarbetet och hur det kan förstås i relation till förvaltningens och politikens mål. Studien är en fallstudie där tolv anställda på en regional kulturförvaltning intervjuats och en observation genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har varit Webers teorier om byråkrati och rationalitet, Adornos kritik av administration och kultur, professionsteori samt teori om administration och organisation. Studien visar att de anställda strävar efter sakkunnighet och objektivitet i bedömningen, men arbetet begränsas av en stelhet i förvaltningen och politiken som gör att få förändringar sker. På grund av en hierarkisk organisation, har de anställda svårt att nå ut med information till politiken. Studien visar på att den politiska stelheten kan förklaras av att bedömningarna kan ses vara drivna av en materiell rationalitet, vilken krockar med den byråkratiska organisationens formella rationalitet. Detta gör att de anställda på förvaltningen även måste förhålla sig till statistik och framhålla instrumentella värden för att på så vis legitimera arbetet och framställa det som rationellt ur en ekonomisk logik. I denna process riskerar dock förvaltningens verksamhet förskjutas till att handla om något annat än kultur.

Popular Abstract (Swedish)

Svensk kulturpolitik har varit ett hett debattämne i media under de senaste åren och politiken har anklagats för att styra kulturen genom att bara ge produktioner med vissa värderingar offentligt stöd. Forskning har visat på att kultur inte ses som en särskilt viktig politisk fråga och att värdet att lägga pengar på kultur har ifrågasatts. För att hantera detta problem har kulturpolitiken lyft fram kulturens värde för andra områden, och forskning har visat på problem och möjligheter gällande om och hur kultur kan användas framgångsrikt för att bidra till tillväxt, hälsa eller social hållbarhet. Uppfattningarna om vad kulturpolitik bör vara är många, men hur går arbetet med att bedöma offentligt finansierad kultur till i praktiken? Detta är ett område som det har skrivits relativt lite om, och här kommer denna studie in.
Syftet med studien är att studera hur de som arbetar med att bedöma och utvärdera offentligt finansierad kultur upplever sitt arbete. Studien är en fallstudie över en regional kulturförvaltning och är baserad på tolv intervjuer med anställda och en observation. Tematiken har varit hur de anställda på kulturförvaltningen ser på bedömningsarbetet och hur arbetet upplevs i relation till kulturförvaltningens organisation och kulturpolitikens ambitioner. Materialet har tolkats med stöd av teori om byråkrati, rationalitet, profession, administration och organisation.
Resultatet i studien visar på att de anställda upplever att sakkunskap inom sitt kulturområde är en mycket viktig del i bedömningsarbetet, men att deras kompetens används allt mindre i beslut och strategiska prioriteringar. Detta förklaras av en hierarkisk organisation där de anställdas bedömningar sällan når fram till politiken. Delvis på grund av detta sker det få förändringar i fördelningen av pengar på kulturförvaltningen, vilket gör att de anställda upplever delar av arbetet som meningslöst då det inte kommer till nytta. Studien visar på att bedömningsarbetet tar hänsyn till en kulturell logik, men att denna krockar med en annan logik som är inriktad på ekonomi och granskning. Detta skapar problem när bedömningar ska användas i beslut. I organisationen finns det även problem i kommunikationen mellan de anställda, vilket försvårar arbetet med att skapa helhetsbilder till politiken.
På grund av dessa problem blir det nödvändigt att använda statistik och även lyfta fram kulturens värde för andra områden, som hälsa och regional utveckling. Detta kan ses som ett arbete för att göra organisationen mer relevant och kulturen lättare att prioritera ur ett ekonomiskt perspektiv. En risk med denna process är att med ett minskat fokus på kulturens logik, riskerar kulturförvaltningen att bli något annat än en kulturfrämjande organisation.

• author: Larsson, Linus
• supervisor: Bo Isenberg
• organization: Department of Sociology; Sociology
• course: SOCM04 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Bedömning, kultur, kulturpolitik, byråkratisering, rationalitet, administration
• language: Swedish
• id: 8984184
• date added to LUP: 2019-06-17 15:21:04
• date last changed: 2019-06-17 15:21:04