GIS som stöd för krishantering i ett operativt skede på lokal nivå

Abstract

Both studies on and the application of GIS-systems during several disastrous events has shown a potential of the technology to facilitate for decision makers to make quick and suitable decisions to limit the impact of an event. In Sweden the primary responsibility for a crisis is held by the municipality in which the crisis occurs, which motivates an interest in investigating how GIS can support municipalities in the management of a crisis as it is important to early on addressing a crisis to minimize its impact. This thesis examines whether, and if so, how, GIS can contribute to an improved crisis management. This is done by
investigating possibilities for the phase of response in municipalities.

The study showed that there is potential for the use of GIS-systems to facilitate for decision makers during the phase of response in a crisis and it is reckoned by the respondents that the use of GIS offers good opportunities for crisis management and further that it can play a significant role for the work in several of the crisis's phases. It is however noted that the use of GIS may be obstructed by, amongst other factors, the economic, legal, and knowledge-based conditions of the user. The study also identifies a distinct need of formulating distinguished methods and routines for how the use of GIS should occur during a crisis. Finally, it can also be stated that the respondents who have been consulted in this study are mainly positive about the use of GIS for crisis management.

Popular Abstract (Swedish)

När en kris inträffar är det väsentligt att snabba och lämpliga beslut fattas för att begränsa dess konsekvenser. Studien har undersökt om GIS (geografiska informationssystem) kan stötta krishanteringen på lokal nivå.

Ett exempel på hur GIS kan användas som många personer kommer i kontakt med i sin
vardag är vägbeskrivningar genom tjänster såsom Google Maps, men det har en potential att göra så mycket mer! I den genomförda studien har användningen undersökts i förhållande till att hantera kriser och om ett sådant stöd kan underlätta i det arbetet. Studien har gjorts genom att undersöka litteratur samt genom intervjuer med personer på lokal nivå. Den lokala nivån innebär att det är personer från kommuner och räddningstjänster som har intervjuats. Valet att ta med dessa gjordes då det är kommunen som har det första ansvaret då en kris inträffar och har därför också den första möjligheten att begränsa krisen. Totalt intervjuades nio personer från fyra olika kommuner: Härjedalen, Ljusdal, Älvdalen och Örnsköldsvik. De fyra kommunerna valdes för att de drabbades hårdast av skogsbranden under sommaren 2018, och därför antogs det att dem nyligen behövt fundera på deras krishantering. Förutom att undersöka möjligheten till att använda GIS har studien även undersökt hur kommuner använder stödet, om det finns något som hindrar användningen och om det finns något som kan göras för att förbättra möjligheten att använda GIS som stöd för krishantering. Ett av de krav som ställs på arbetet under en kris är att det sker snabbt och att lämpliga beslut tas för att begränsa de följder som ges av krisen, och i dessa avseenden har GIS en möjlighet att bidra till krishanteringen då informationen redovisas med hjälp av bilder – något som underlättar för en beslutsfattare att ta in information. Studien har dock visat på att det finns vissa begränsningar för hur GIS kan stödja arbetet, och om informationen som förmedlas inte är rätt så kan det ha en negativ inverkan på arbetet – och dåliga beslut kanske tas. Studien visade på att det finns många möjligheter för hur GIS kan stödja arbetet med krishantering under en kris och de personer som har intervjuats såg positivt på utvecklingen av GIS för detta ändamål. En av de förutsättningar för att GIS ska kunna bidra är att stödet används redan i arbetet med planering då arbetet med att samla in och bearbeta geografisk information är tidskrävande – något som inte är lämpligt att göra under en kris då de kräver ett snabbt agerande. Studien såg även att det fanns andra aspekter som kunde begränsa möjligheten att använda GIS för krishantering, framförallt begränsas möjligheterna av pengar, kunskap och rättsliga frågor. En annan sak skulle förbättra möjligheten att använda GIS enligt studien är om det fanns ett tydligt arbetssätt. Det finns som sagt många möjligheter för hur GIS kan underlätta arbetet med krishantering, men dessa möjligheter varierar från olika kommuner utifrån deras förutsättningar och behov.

• author: Rundal, Linda
• supervisor: Peter Månsson; Björn Arvidsson
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• alternative title: Using GIS to support the response phase in crisis management in municipalities
• course: VRSM01 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Geographical Information systems, GIS, municipalities, response, emergency services, crisis, crisis management, krishantering, geografiska informationssystem, lokala aktörer, kommun, räddningstjänst, operativ krishantering
• language: Swedish
• id: 8986589
• date added to LUP: 2019-06-25 15:54:41
• date last changed: 2020-12-03 14:26:14