Var går gränsen för dåliga affärer? - En undersökning av rekvisitet ”inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget” i 17 kap. 1 § 1st. p 4 aktiebolagslagen
(2020) LAGF03 20201Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- This bachelor’s thesis covers the topic of how to distinguish poor business practices from undervalued transactions. The topic of undervalued transactions has been extensively debated in the Swedish jurisprudence, which has resulted in the development of two different methods for determining the commercial nature of a transaction. The first method uses an objective necessary condition, while the second one uses a subjective necessary condition. When the most recent Swedish Companies Act came into force from 1 January 2006, the legislator decided to end the debate by selecting the first method as the preferred solution.
The legislator decided to define the necessary condition as “not being of a purely commercial nature for the company.”... (More) - This bachelor’s thesis covers the topic of how to distinguish poor business practices from undervalued transactions. The topic of undervalued transactions has been extensively debated in the Swedish jurisprudence, which has resulted in the development of two different methods for determining the commercial nature of a transaction. The first method uses an objective necessary condition, while the second one uses a subjective necessary condition. When the most recent Swedish Companies Act came into force from 1 January 2006, the legislator decided to end the debate by selecting the first method as the preferred solution.
The legislator decided to define the necessary condition as “not being of a purely commercial nature for the company.” (Chapter 17 1 § 1st. p 4). In addition, the legislator provided some guidance in the government bill regarding how to interpret the text. The problem with the definition is that it is vague, which makes it difficult to determine how to apply the law. Furthermore, the guidance from the legislator is unclear, which makes it open to interpretation.
The purpose of this paper is to investigate how the necessary condition is interpreted by the legislator, courts, and doctrine. Furthermore, I will describe the two methods and evaluate their strengths and weaknesses with regard to the objectives of the legislation.
This essay concludes that the legislator’s objective method has got several weaknesses regarding the predictability and the risk to label bad business practices as undervalue transactions. Therefore, I suggest that the legislator to opt for the other method. (Less) - Abstract (Swedish)
- Denna kandidatuppsats handlar om gränsdragningen mellan förtäckta värdeöverföringar och dåliga affärer. Vad som skiljer en dålig affär från en förtäckt värdeöverföring har varit föremål för omfattande diskussion inom rättsvetenskapen, vilket har lett fram till att två olika modeller för bestämmande av en transaktions kommersiella karaktär har utvecklats. Karakteristiskt för ena modellen är att den använder sig av objektiva bedömningskriterier, medan den andra modellen ger rekvisitet en subjektiv innebörd. När senaste aktiebolagslagen infördes år 2006 ville lagstiftaren slutligen ta ställning i denna diskussion, vilket medförde att lagstiftaren anslöt sig till den objektiva bedömningsmodellen.
I 17 kap. 1 § 1st. p 4 ABL valde... (More) - Denna kandidatuppsats handlar om gränsdragningen mellan förtäckta värdeöverföringar och dåliga affärer. Vad som skiljer en dålig affär från en förtäckt värdeöverföring har varit föremål för omfattande diskussion inom rättsvetenskapen, vilket har lett fram till att två olika modeller för bestämmande av en transaktions kommersiella karaktär har utvecklats. Karakteristiskt för ena modellen är att den använder sig av objektiva bedömningskriterier, medan den andra modellen ger rekvisitet en subjektiv innebörd. När senaste aktiebolagslagen infördes år 2006 ville lagstiftaren slutligen ta ställning i denna diskussion, vilket medförde att lagstiftaren anslöt sig till den objektiva bedömningsmodellen.
I 17 kap. 1 § 1st. p 4 ABL valde lagstiftaren att definiera rekvisitet som ”inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Till detta lagrum gjordes vissa uttalande i propositionen om hur rekvisitet skulle förstås. Något som visade sig vara problematiskt med rekvisitets utformning är dess vaghet, vilket gör att det är svårt att fastställa hur det ska tillämpas. Vidare framstår också lagstiftarens anvisningar i propositionen som oklara, vilket medför att anvisningarna inte helt bringar klarhet i hur avgränsningen ska ske mellan dåliga affärer och förtäckta värdeöverföringar.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rekvisitet tolkas i de olika rättskällorna. Vidare kommer det redogöras för båda bedömningsmodellerna, samt deras styrkor och svagheter. Analysen sker bland annat med utgångspunkt i lagstiftningens målsättning.
Fördelar med den objektiva bedömningsmodellen är att den erbjuder flexibilitet och tar bättre hänsyn till bevissvårigheterna som kan uppstå. Nackdelar är att den riskerar att omfatta dåliga affärer och inverka negativt på förutsägbarheten. Slutsatsen av detta arbete är att den subjektiva bedömningsmodellen erbjuder bäst lösning på gränsdragningsproblematiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9010933
- author
- Eriksson Oppliger, Fredrik LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Associationsrätt, aktiebolagsrätt, förtäckta värdeöverföringar
- language
- Swedish
- id
- 9010933
- date added to LUP
- 2020-09-18 11:39:47
- date last changed
- 2020-09-18 11:39:48
@misc{9010933,
abstract = {{This bachelor’s thesis covers the topic of how to distinguish poor business practices from undervalued transactions. The topic of undervalued transactions has been extensively debated in the Swedish jurisprudence, which has resulted in the development of two different methods for determining the commercial nature of a transaction. The first method uses an objective necessary condition, while the second one uses a subjective necessary condition. When the most recent Swedish Companies Act came into force from 1 January 2006, the legislator decided to end the debate by selecting the first method as the preferred solution.
The legislator decided to define the necessary condition as “not being of a purely commercial nature for the company.” (Chapter 17 1 § 1st. p 4). In addition, the legislator provided some guidance in the government bill regarding how to interpret the text. The problem with the definition is that it is vague, which makes it difficult to determine how to apply the law. Furthermore, the guidance from the legislator is unclear, which makes it open to interpretation.
The purpose of this paper is to investigate how the necessary condition is interpreted by the legislator, courts, and doctrine. Furthermore, I will describe the two methods and evaluate their strengths and weaknesses with regard to the objectives of the legislation.
This essay concludes that the legislator’s objective method has got several weaknesses regarding the predictability and the risk to label bad business practices as undervalue transactions. Therefore, I suggest that the legislator to opt for the other method.}},
author = {{Eriksson Oppliger, Fredrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Var går gränsen för dåliga affärer? - En undersökning av rekvisitet ”inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget” i 17 kap. 1 § 1st. p 4 aktiebolagslagen}},
year = {{2020}},
}