Att tänka för att tala om rörelse på franska : en kontrastiv studie i hur svenska franskstudenter uttrycker spatial rörelse
(2020) ALSK11 20192General Linguistics
- Abstract
- It is well known within typological linguistics that the expression of motion is language-specific. In Swedish the manner of a motion is typically expressed in a verb while the path of motion is expressed in a satellite connected to the verb (S- languages), whereas, in French, typically the path of motion is expressed in the verb and the manner is omitted. This explains why speakers of Swedish seem to prefer en uggla kommer flygande ut genom hålet ('an owl is flying out of the hole') in a given situation, while speakers of French typically say d’un trou de l’arbre sort un hibou ('out of a hole in a tree an owl exits'). As language and cognition are interrelated, this raises the question to what extent one has to think in diffrent ways in... (More)
- It is well known within typological linguistics that the expression of motion is language-specific. In Swedish the manner of a motion is typically expressed in a verb while the path of motion is expressed in a satellite connected to the verb (S- languages), whereas, in French, typically the path of motion is expressed in the verb and the manner is omitted. This explains why speakers of Swedish seem to prefer en uggla kommer flygande ut genom hålet ('an owl is flying out of the hole') in a given situation, while speakers of French typically say d’un trou de l’arbre sort un hibou ('out of a hole in a tree an owl exits'). As language and cognition are interrelated, this raises the question to what extent one has to think in diffrent ways in order to talk about motion in Swedish and French respectively. Influenced by theories of linguistic relativity, Slobin (1996) develops a framework about thinking for speaking, which implies that the way a speaker has to think in order to form an utterance is language-specific. This poses a potential problem in second language acquisition. The aim of this study is to examine how learners of French in Sweden manage the differences in motion typology between Swedish and French. Furthermore, the study aims to examine if and how a bilingual task has an impact on the French linguistic product. The study was based on a spoken corpus in which 19 Swedish learners of French told a story through elicitation by means of pictures. The subjects were divided into two groups: one group telling a story in French only (A-fr), and the other group telling the story in Swedish (A-fr) and French (B-fr). The corpus was transcribed and analyzed with regard to conflation patterns (how motion semantics map onto the morphosyntactics of the verb phrase) and manner salience (how salient the manner of motion is in an utterance). The results confirm the known typological divergences between French as a V-language and Swedish as an S- language. It was also shown that the motion expressions of the group performing a bilingual task (B-fr) exhibited greater similarities to that of the target language than the group performinga a monolingual task (A-fr). This suggests that the bilingual task engendered greater metalinguistic awareness. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Det är känt inom den typologiska lingvistiken att spatial rörelse uttrycks på olika sätt på olika språk. På svenska uttrycks ofta en rörelses sätt i verbroten och dess riktning i en till verbet knuten satellit (S-språk), då franskan vanligtvis däremot uttrycker rörelsens riktning i verbroten och utelämnar dess sätt (V-språk). Svensktalande föredrar i en given situation ett uttryck som en uggla kommer flygande ut genom hålet, medan fransktalande föredrar d’un trou de l’arbre sort un hibou ('en uggla förflyttar sig ut genom ett hål i trädet'). Då språk och kognition är nära knutna till varandra väcks frågan i vilken utsträckning man tänker på olika sätt för att tala om rörelse på svenska respektive franska. Ur den språkliga... (More)
- Det är känt inom den typologiska lingvistiken att spatial rörelse uttrycks på olika sätt på olika språk. På svenska uttrycks ofta en rörelses sätt i verbroten och dess riktning i en till verbet knuten satellit (S-språk), då franskan vanligtvis däremot uttrycker rörelsens riktning i verbroten och utelämnar dess sätt (V-språk). Svensktalande föredrar i en given situation ett uttryck som en uggla kommer flygande ut genom hålet, medan fransktalande föredrar d’un trou de l’arbre sort un hibou ('en uggla förflyttar sig ut genom ett hål i trädet'). Då språk och kognition är nära knutna till varandra väcks frågan i vilken utsträckning man tänker på olika sätt för att tala om rörelse på svenska respektive franska. Ur den språkliga relativitetsteorin utvecklar Slobin (1996) ett ramverk om thinking for speaking, att tänka för att tala, som implicerar att en talare måste tänka språkspecifikt när ett yttrande ska formuleras, vilket potentiellt kan innebära problem i samband med andraspråksinlärning. Denna studies syfte är att undersöka hur inlärare av franska i Sverige hanterar dessa typologiska skillnader samt att se om och hur en tvåspråkig svensk-fransk uppgift påverkar den franskspråkiga produkten. Studien bygger på en för ändamålet inspelad talkorpus i vilken 19 svenska inlärare av franska berättade en historia genom elicitering med hjälp av bilder. En grupp informanter berättade på svenska (A-fr) och en grupp berättade på svenska (B-sv) och franska (B-fr). Korpusen transkriberades och analyserades utifrån conflation pattern (hur rörelsens semantik kopplar till verbfrasens morfosyntax) och manner salience (hur tydligt rörelsens sätt framgår av yttrandet). Resultatet bekräftar den tidigare kända typologiska skillnaden mellan franskan som V-språk och svenskan som S-språk. Dessutom visar resultatet att grupp B-fr, dvs. den grupp som har en tvåspråkig uppgift, uppnår ett mer målspråkslikt rörelseuttryck än grupp A-fr, som har en enspråkig uppgift. Detta kan tyda på att den tvåspråkiga uppgiften resulterade i större metaspråklig medvetenhet hos informanterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9012146
- author
- Olsson, Martin LU
- supervisor
- organization
- course
- ALSK11 20192
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- rörelsetypologi, rörelsesituation, V-språk, S-språk, manner salience, conflation pattern, franska, tvåspråkighet, psykolingvistik, spårkinlärning, motion typology, motion event, V-language, S-language, French, bilinguism, psycholinguistics, language acquisition
- language
- Swedish
- id
- 9012146
- date added to LUP
- 2020-06-03 08:53:53
- date last changed
- 2020-06-03 08:53:53
@misc{9012146,
abstract = {{It is well known within typological linguistics that the expression of motion is language-specific. In Swedish the manner of a motion is typically expressed in a verb while the path of motion is expressed in a satellite connected to the verb (S- languages), whereas, in French, typically the path of motion is expressed in the verb and the manner is omitted. This explains why speakers of Swedish seem to prefer en uggla kommer flygande ut genom hålet ('an owl is flying out of the hole') in a given situation, while speakers of French typically say d’un trou de l’arbre sort un hibou ('out of a hole in a tree an owl exits'). As language and cognition are interrelated, this raises the question to what extent one has to think in diffrent ways in order to talk about motion in Swedish and French respectively. Influenced by theories of linguistic relativity, Slobin (1996) develops a framework about thinking for speaking, which implies that the way a speaker has to think in order to form an utterance is language-specific. This poses a potential problem in second language acquisition. The aim of this study is to examine how learners of French in Sweden manage the differences in motion typology between Swedish and French. Furthermore, the study aims to examine if and how a bilingual task has an impact on the French linguistic product. The study was based on a spoken corpus in which 19 Swedish learners of French told a story through elicitation by means of pictures. The subjects were divided into two groups: one group telling a story in French only (A-fr), and the other group telling the story in Swedish (A-fr) and French (B-fr). The corpus was transcribed and analyzed with regard to conflation patterns (how motion semantics map onto the morphosyntactics of the verb phrase) and manner salience (how salient the manner of motion is in an utterance). The results confirm the known typological divergences between French as a V-language and Swedish as an S- language. It was also shown that the motion expressions of the group performing a bilingual task (B-fr) exhibited greater similarities to that of the target language than the group performinga a monolingual task (A-fr). This suggests that the bilingual task engendered greater metalinguistic awareness.}},
author = {{Olsson, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att tänka för att tala om rörelse på franska : en kontrastiv studie i hur svenska franskstudenter uttrycker spatial rörelse}},
year = {{2020}},
}