”Vårt default läge är ju alltid med ett smile”: En studie om känsloarbete och intrycksstyrning hos poliser i yttre tjänst som arbetar med ungdomsärenden.
(2020) SOCK04 20201Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- De flesta arbeten i dagens samhälle kräver att de anställda hanterar sina egna och andras känslor, däribland poliser som arbetar i yttre tjänst med ungdomsärenden. Riktlinjerna för polisernas arbete med ungdomar utgörs främst av Polislagen (SFS 1984:387) och lagen (SFS 1967:167) med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Det finns dock inga explicita riktlinjer för hur poliser ska hantera sina egna eller andras känslor i sitt arbete med ungdomar. Syftet för denna studie är därför att undersöka implicita regler och känslohantering bland poliser i yttre tjänst som arbetar med ungdomsärenden, utifrån frågeställningarna:
1. Hur lär sig poliser de implicita regler som finns i deras arbete med ungdomar?
2. Vad finns det för regler... (More) - De flesta arbeten i dagens samhälle kräver att de anställda hanterar sina egna och andras känslor, däribland poliser som arbetar i yttre tjänst med ungdomsärenden. Riktlinjerna för polisernas arbete med ungdomar utgörs främst av Polislagen (SFS 1984:387) och lagen (SFS 1967:167) med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Det finns dock inga explicita riktlinjer för hur poliser ska hantera sina egna eller andras känslor i sitt arbete med ungdomar. Syftet för denna studie är därför att undersöka implicita regler och känslohantering bland poliser i yttre tjänst som arbetar med ungdomsärenden, utifrån frågeställningarna:
1. Hur lär sig poliser de implicita regler som finns i deras arbete med ungdomar?
2. Vad finns det för regler gällande känslor som förväntas visas upp i polisernas arbete?
3. Vad har polisernas uniform för betydelse för deras yrkesroll?
Studien har en fenomenologisk ansats och empirisk inriktning. Material om polisernas upplevelser samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med poliser från områdespolisens grupp för ungdomsärenden i en medelstor stad i Sverige. Dessa analyserades med bakgrund av tidigare studier om poliskultur, polisarbete med ungdomar och känsloarbete inom olika yrken samt främst med hjälp av teorier och begrepp från Hochschild (1983/2012) och Goffman (1959/2014).
I analysen framkommer att polisgruppen styr vilka nya poliser som anställs utifrån att de passar in i gruppens profil och implicita känsloregler om vad för känsloarbete som förväntas i polisernas arbete lärs in genom socialisering mellan erfarna poliser och nya poliser. Det framkommer även att det finns olika känsloregler som gäller för olika situationer och när poliserna ibland inte orkar frammana dessa vänder de sig antingen till sina kollegor för stöd eller så undantrycker de det olämpliga känslorna. Slutligen framkommer även att en stor del av polisernas känsloarbete är kopplat till deras uniform. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9017396
- author
- Hautamäki Bengtsson, Michaela LU
- supervisor
-
- Lisa Flower LU
- organization
- course
- SOCK04 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- känsloarbete, intrycksstyrning, uniformen, poliser i yttre tjänst, ungdomsärenden
- language
- Swedish
- id
- 9017396
- date added to LUP
- 2020-06-14 20:59:15
- date last changed
- 2022-09-27 12:15:57
@misc{9017396,
abstract = {{De flesta arbeten i dagens samhälle kräver att de anställda hanterar sina egna och andras känslor, däribland poliser som arbetar i yttre tjänst med ungdomsärenden. Riktlinjerna för polisernas arbete med ungdomar utgörs främst av Polislagen (SFS 1984:387) och lagen (SFS 1967:167) med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Det finns dock inga explicita riktlinjer för hur poliser ska hantera sina egna eller andras känslor i sitt arbete med ungdomar. Syftet för denna studie är därför att undersöka implicita regler och känslohantering bland poliser i yttre tjänst som arbetar med ungdomsärenden, utifrån frågeställningarna:
1. Hur lär sig poliser de implicita regler som finns i deras arbete med ungdomar?
2. Vad finns det för regler gällande känslor som förväntas visas upp i polisernas arbete?
3. Vad har polisernas uniform för betydelse för deras yrkesroll?
Studien har en fenomenologisk ansats och empirisk inriktning. Material om polisernas upplevelser samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med poliser från områdespolisens grupp för ungdomsärenden i en medelstor stad i Sverige. Dessa analyserades med bakgrund av tidigare studier om poliskultur, polisarbete med ungdomar och känsloarbete inom olika yrken samt främst med hjälp av teorier och begrepp från Hochschild (1983/2012) och Goffman (1959/2014).
I analysen framkommer att polisgruppen styr vilka nya poliser som anställs utifrån att de passar in i gruppens profil och implicita känsloregler om vad för känsloarbete som förväntas i polisernas arbete lärs in genom socialisering mellan erfarna poliser och nya poliser. Det framkommer även att det finns olika känsloregler som gäller för olika situationer och när poliserna ibland inte orkar frammana dessa vänder de sig antingen till sina kollegor för stöd eller så undantrycker de det olämpliga känslorna. Slutligen framkommer även att en stor del av polisernas känsloarbete är kopplat till deras uniform.}},
author = {{Hautamäki Bengtsson, Michaela}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Vårt default läge är ju alltid med ett smile”: En studie om känsloarbete och intrycksstyrning hos poliser i yttre tjänst som arbetar med ungdomsärenden.}},
year = {{2020}},
}