Kolbestånd i restaurerade våtmarker, En fältstudie av anlagda våtmarker i Lunds kommun
(2020) MVEM13 20201Studies in Environmental Science
- Abstract
- Sedimentation of organic carbon in shallow lakes and wetlands removes CO2 from the atmosphere and can be considered a natural carbon sink. Actions toward regulating restored wetlands as carbon sink would provide Lund municipality with solution to combat CO2 emission goals for the future. A field study was conducted collecting sediment samples from 6 constructed wetlands in Lund municipality, Sweden during March of 2020. The samples were tested regarding its organic carbon content using C/N-element-analyzer. The results were then upscaled and extrapolated to give an idea of the environmental relevance of these impoundments. This study showed that these restored wetlands were excellent carbon sinks with carbon capture as focus with yearly... (More)
- Sedimentation of organic carbon in shallow lakes and wetlands removes CO2 from the atmosphere and can be considered a natural carbon sink. Actions toward regulating restored wetlands as carbon sink would provide Lund municipality with solution to combat CO2 emission goals for the future. A field study was conducted collecting sediment samples from 6 constructed wetlands in Lund municipality, Sweden during March of 2020. The samples were tested regarding its organic carbon content using C/N-element-analyzer. The results were then upscaled and extrapolated to give an idea of the environmental relevance of these impoundments. This study showed that these restored wetlands were excellent carbon sinks with carbon capture as focus with yearly sedimentation rates of OC ranging between 0.48 and 3.76 tons/hectare. However, emissions of greenhouse gases should be taken into consideration for further evaluation. This study also tried to find out about the different interactions affecting accumulation rate of OC in wetland sediment. Using the collected calculated data OC sedimentation showed a positive correlation (p ≤ 0.5) to increasing catchment area and to increasing wetland size. The current observation numbers are however low to accurately pinpoint the different correlations. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Provtagning på 6 restaurerade våtmarker gav en uppskattat årlig inlagring av organisk kol på mellan 0,48 och 3,76 ton/ha. Denna ackumulation i alla restaurerade våtmarker inom Lunds kommun (147,2 ha) uppskattas vara någonstans mellan 260 och 1995 ton CO2eq. I förhållande är detta lika med 1 till 8 promille av lunds totala utsläpp i form av CO2eq. Effektiviteten för våtmarkernas kolinlagring bedöms vara högre än stadsträdplantering och urbana gräsytor. Analysresultaten för data som samlats in i denna rapport visade på att tillrinningsarean och våtmarksstorlek korrelerar positiv till den årliga kolinlagringen. Våtmarken K340 (anlagt år 2010) på fastigheten Kungsholmen 1:1 gav hade den högsta kolinnehåll i sitt sedimentprov och högst årlig... (More)
- Provtagning på 6 restaurerade våtmarker gav en uppskattat årlig inlagring av organisk kol på mellan 0,48 och 3,76 ton/ha. Denna ackumulation i alla restaurerade våtmarker inom Lunds kommun (147,2 ha) uppskattas vara någonstans mellan 260 och 1995 ton CO2eq. I förhållande är detta lika med 1 till 8 promille av lunds totala utsläpp i form av CO2eq. Effektiviteten för våtmarkernas kolinlagring bedöms vara högre än stadsträdplantering och urbana gräsytor. Analysresultaten för data som samlats in i denna rapport visade på att tillrinningsarean och våtmarksstorlek korrelerar positiv till den årliga kolinlagringen. Våtmarken K340 (anlagt år 2010) på fastigheten Kungsholmen 1:1 gav hade den högsta kolinnehåll i sitt sedimentprov och högst årlig kolinlagring per arealenhet trots sin relativt unga ålder.
Resultaten ger oss en uppfattning om hur mycket kol som lagras in i restaurerade våtmarker i Lund och hur kostnadseffektiva dessa är som kolsänkor. Innehållet i rapporten ger kommunen och andra aktörer bättre kunskapsunderlag vilket kan användas vid bedömning vid nyanläggning av våtmarker och kommunens kolbudget för de kommande åren. Innan resultaten används bör den komplettering med uppgifter om våtmarkernas växthusutsläpp som inte har behandlats i denna studie. Våtmarker som kolsänkor kan vara kontroversiell, då den kan fungera som kolsänka eller kolkälla beroende på om kolinlagringen sker fortare än utsläpp av växthusgaser.
För att klara Sveriges etappmål om begränsad miljöpåverkan behöver vi minska våra utsläpp av växthusgaser med 75 % till år 2040 jämfört med värden från 1990. Sedan har kommunerna satt egna mål avseende utsläpp. Lunds kommun har satt ett mål på nära noll utsläpp till år 2050 i sitt miljöprogram. Ett hjälpmedel till att uppfylla målet är att använda sig av negativa utsläpp som kolsänkor. Studien har tittat på restaurerade våtmarker i Lund, om hur mycket kol som finns i dessa och hur fort kolet ackumulerades.
Arbetet har utförts först genom datainsamling i from av kol/kväve-analys från sedimentprover. Sedan har det gjorts uppskalningar och extrapoleringar för att beräkna kolbestånden. Den årliga inlagringen var möjlig att uppskatta eftersom åldern för våtmarkerna var känt och vi har kolbestånden.
Stickprov på bottensediment har tagits via gravitationskärning med HTH sediment corer. Från stickprovet bedöms sedimentdjupet. Sedimentprofil angående kol och kvävehalter över djup har tagits fram genom analys i CN-elemental-analyzer. Ytterligare variabler som har använts i strudien har hämtats från Höje/Kävlingeå-projekten, Ekologgruppen och kartlösningen Vattenatlas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9018799
- author
- Lin, Simon LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM13 20201
- year
- 2020
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Kolbestånd, kolhalt, kolinlagring, kolsänka, sediment, våtmark
- language
- Swedish
- id
- 9018799
- date added to LUP
- 2020-06-16 12:33:03
- date last changed
- 2020-06-16 12:33:03
@misc{9018799,
abstract = {{Sedimentation of organic carbon in shallow lakes and wetlands removes CO2 from the atmosphere and can be considered a natural carbon sink. Actions toward regulating restored wetlands as carbon sink would provide Lund municipality with solution to combat CO2 emission goals for the future. A field study was conducted collecting sediment samples from 6 constructed wetlands in Lund municipality, Sweden during March of 2020. The samples were tested regarding its organic carbon content using C/N-element-analyzer. The results were then upscaled and extrapolated to give an idea of the environmental relevance of these impoundments. This study showed that these restored wetlands were excellent carbon sinks with carbon capture as focus with yearly sedimentation rates of OC ranging between 0.48 and 3.76 tons/hectare. However, emissions of greenhouse gases should be taken into consideration for further evaluation. This study also tried to find out about the different interactions affecting accumulation rate of OC in wetland sediment. Using the collected calculated data OC sedimentation showed a positive correlation (p ≤ 0.5) to increasing catchment area and to increasing wetland size. The current observation numbers are however low to accurately pinpoint the different correlations.}},
author = {{Lin, Simon}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kolbestånd i restaurerade våtmarker, En fältstudie av anlagda våtmarker i Lunds kommun}},
year = {{2020}},
}