LOKALISERA - alternativa framtider sprungna ur lokala förutsättningar
(2020) AAHM10 20201Department of Architecture and Built Environment
- Abstract (Swedish)
- Vi lever idag i en värld vars system och strukturer tillåter oss människor att konsumera och producera långt över våra tillgångar. Om inga åtgärder görs riskerar vi oåterkalleliga förändringar i klimat och miljö som kommer att påverka förutsättningarna för kommande generationer. Klimatkrisen är global men vi måste agera lokalt. Nu.
Hur vi utformar byggnader och samhällen har stor inverkan på miljön. Byggindustrin står idag för nästan 40 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp (Architect’s declare, 2020). Varje nytt hus, väg eller bro genererar utsläpp genom uttag av råvara, vidare förädling, transporter och underhåll. Ska vi överhuvudtaget sträva efter att bygga nytt? Existerar ens ett “hållbart byggande”?
Hållbarhet är ett stort... (More) - Vi lever idag i en värld vars system och strukturer tillåter oss människor att konsumera och producera långt över våra tillgångar. Om inga åtgärder görs riskerar vi oåterkalleliga förändringar i klimat och miljö som kommer att påverka förutsättningarna för kommande generationer. Klimatkrisen är global men vi måste agera lokalt. Nu.
Hur vi utformar byggnader och samhällen har stor inverkan på miljön. Byggindustrin står idag för nästan 40 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp (Architect’s declare, 2020). Varje nytt hus, väg eller bro genererar utsläpp genom uttag av råvara, vidare förädling, transporter och underhåll. Ska vi överhuvudtaget sträva efter att bygga nytt? Existerar ens ett “hållbart byggande”?
Hållbarhet är ett stort och omfattande begrepp som inkluderar flera olika aspekter, sociala, ekologiska och ekonomiska för att nämna några. Detta komplexa begrepp som genomsyrar politiken, konsumtionen, produktionen och vardagen måste ständigt utmanas, nyanseras och diskuteras då den värld vi lever i utvecklas och förändras från dag till dag. Trots detta behov har diskursen stagnerat då endast ett fåtal platser och människor inkluderas i vad som klassas som hållbart.
I detta examensarbete har jag utforskat detta breda ämne genom att studera det lokala, vad är det lokala och hur kan det bidra till en hållbar utveckling?
Hållbarhet och vad vi förknippar med begreppet måste vidgas för att inkludera fler platser, människor och lösningar allt för att klara av de utmaningar som mänskligheten står inför. Jag har med mitt arbete ifrågasatt rådande normer och strukturer rörande nuvarande samhällsutveckling och resultatet kan ses som ett inlägg i debatten som vad som kan kallas för hållbart.
Bakgrunden till detta projekt tar sitt avstamp i relationen till min födelseort Arvidsjaur, en liten ort i Norrbottens inland. Under min uppväxt upplevde jag att “allt” fanns men på tjugo år har mycket hänt. Avfolkning och minskade skatteunderlag har börjat uttryckas i en degradering av livsmiljön. Resurserna räcker inte till. Detta märks inte minst i byarna runt om i kommunen. Är det hållbart att låta fungerande bostäder, gemensamhetslokaler och produktionslokaler förfalla på en plats för att samtidigt byggas upp på nytt någon annanstans?
Trots den oroande statistiken angående kommunens framtid finns ett lokalt engagemang och en framtidstro men kommun och civilsamhälle får kämpa allt hårdare för att hålla viktiga samhällsfunktioner igång och i slutändan platserna vid liv. Utgångspunkten för detta arbete har varit just detta engagemang och människors sociala mobilisering rörande sin närmiljö.
I mitt arbete har jag utforskat alternativa framtider och scenarios sprungna ur lokala förutsättningar i ett försök att vidga perspektiven och handlingsutrymmet för planering och arkitektur. Framtidsbilderna karaktäriseras av cirkulära flöden, förädling av lokala resurser och samverkan mellan olika aktörer. Utgångspunkten för de olika framtidsbilderna är byarna Glommersträsk och Moskosel i Arvidsjaurs kommun.
.
Mina frågeställningar under detta projekt har varit:
Vad är det lokala och hur kan det bidra till en hållbar utveckling?
Vad är hållbar arkitektur?
Hur ser arkitektens roll ut i en tid av omställning?
Syftet med detta arbete har varit att bidra till diskussionen rörande hållbarhet i relation till arkitektur och planering. Ambitionen har varit att, genom olika perspektiv och infallsvinklar, belysa arkitekturens roll i en kontext av ökad lokal förankring samt identifiera olika aktörer och deras möjligheter till samverkan för en hållbar utveckling. Arbetet syftar också att bredda synen på arkitektens roll i omställningen till ett hållbart samhälle.
Målet är att nå ut med mina framtidsbilder och scenarios i hopp om att inspirera och skapa en lokal diskussion om framtidens möjligheter rörande arkitektur, produktion, boende och människors livsstil. För att resultatet av detta projekt inte bara ska ha betydelse ur ett akademiskt perspektiv är ambitionen därför att detta projekt ska mynna ut i en utställning med tillhörande samtal i Arvidsjaur och i de berörda byarna.
Framtiden kommer innebära stora och omvälvande förändringar. En fysisk miljö som svarar ur lokala förutsättningar och gestaltade utifrån mänskliga behov och som produceras inom ramen för planetens gränser har goda förutsättningar att facilitera en hållbar utveckling.
Framtidens arkitektur är inte statisk och solitär, den är aktiv och tillåts förändras, brukas och delas beroende av sitt sammanhang. Likaså kommer arkitektens roll att utmanas och förnyas då vi behöver anpassa och förnya vår profession inte minst på grund av behovet av att bruka det som redan existerar. Det här projektet visar att det inte är det slutgiltiga resultatet som spelar roll utan processerna som omgärdar, hur arkitekturen produceras, av vad, av vem och för vilka. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9032673
- author
- Lindberg, Jenny LU
- supervisor
- organization
- course
- AAHM10 20201
- year
- 2020
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- hållbarhet, process, arkitektur, arkitektens roll, lokal utveckling, landsbygdsutveckling, Arvidsjaur, Glommersträsk, Moskosel, produktion, kultur, social hållbarhet
- language
- Swedish
- id
- 9032673
- date added to LUP
- 2020-12-09 10:25:21
- date last changed
- 2020-12-09 10:25:21
@misc{9032673,
abstract = {{Vi lever idag i en värld vars system och strukturer tillåter oss människor att konsumera och producera långt över våra tillgångar. Om inga åtgärder görs riskerar vi oåterkalleliga förändringar i klimat och miljö som kommer att påverka förutsättningarna för kommande generationer. Klimatkrisen är global men vi måste agera lokalt. Nu.
Hur vi utformar byggnader och samhällen har stor inverkan på miljön. Byggindustrin står idag för nästan 40 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp (Architect’s declare, 2020). Varje nytt hus, väg eller bro genererar utsläpp genom uttag av råvara, vidare förädling, transporter och underhåll. Ska vi överhuvudtaget sträva efter att bygga nytt? Existerar ens ett “hållbart byggande”?
Hållbarhet är ett stort och omfattande begrepp som inkluderar flera olika aspekter, sociala, ekologiska och ekonomiska för att nämna några. Detta komplexa begrepp som genomsyrar politiken, konsumtionen, produktionen och vardagen måste ständigt utmanas, nyanseras och diskuteras då den värld vi lever i utvecklas och förändras från dag till dag. Trots detta behov har diskursen stagnerat då endast ett fåtal platser och människor inkluderas i vad som klassas som hållbart.
I detta examensarbete har jag utforskat detta breda ämne genom att studera det lokala, vad är det lokala och hur kan det bidra till en hållbar utveckling?
Hållbarhet och vad vi förknippar med begreppet måste vidgas för att inkludera fler platser, människor och lösningar allt för att klara av de utmaningar som mänskligheten står inför. Jag har med mitt arbete ifrågasatt rådande normer och strukturer rörande nuvarande samhällsutveckling och resultatet kan ses som ett inlägg i debatten som vad som kan kallas för hållbart.
Bakgrunden till detta projekt tar sitt avstamp i relationen till min födelseort Arvidsjaur, en liten ort i Norrbottens inland. Under min uppväxt upplevde jag att “allt” fanns men på tjugo år har mycket hänt. Avfolkning och minskade skatteunderlag har börjat uttryckas i en degradering av livsmiljön. Resurserna räcker inte till. Detta märks inte minst i byarna runt om i kommunen. Är det hållbart att låta fungerande bostäder, gemensamhetslokaler och produktionslokaler förfalla på en plats för att samtidigt byggas upp på nytt någon annanstans?
Trots den oroande statistiken angående kommunens framtid finns ett lokalt engagemang och en framtidstro men kommun och civilsamhälle får kämpa allt hårdare för att hålla viktiga samhällsfunktioner igång och i slutändan platserna vid liv. Utgångspunkten för detta arbete har varit just detta engagemang och människors sociala mobilisering rörande sin närmiljö.
I mitt arbete har jag utforskat alternativa framtider och scenarios sprungna ur lokala förutsättningar i ett försök att vidga perspektiven och handlingsutrymmet för planering och arkitektur. Framtidsbilderna karaktäriseras av cirkulära flöden, förädling av lokala resurser och samverkan mellan olika aktörer. Utgångspunkten för de olika framtidsbilderna är byarna Glommersträsk och Moskosel i Arvidsjaurs kommun.
.
Mina frågeställningar under detta projekt har varit:
Vad är det lokala och hur kan det bidra till en hållbar utveckling?
Vad är hållbar arkitektur?
Hur ser arkitektens roll ut i en tid av omställning?
Syftet med detta arbete har varit att bidra till diskussionen rörande hållbarhet i relation till arkitektur och planering. Ambitionen har varit att, genom olika perspektiv och infallsvinklar, belysa arkitekturens roll i en kontext av ökad lokal förankring samt identifiera olika aktörer och deras möjligheter till samverkan för en hållbar utveckling. Arbetet syftar också att bredda synen på arkitektens roll i omställningen till ett hållbart samhälle.
Målet är att nå ut med mina framtidsbilder och scenarios i hopp om att inspirera och skapa en lokal diskussion om framtidens möjligheter rörande arkitektur, produktion, boende och människors livsstil. För att resultatet av detta projekt inte bara ska ha betydelse ur ett akademiskt perspektiv är ambitionen därför att detta projekt ska mynna ut i en utställning med tillhörande samtal i Arvidsjaur och i de berörda byarna.
Framtiden kommer innebära stora och omvälvande förändringar. En fysisk miljö som svarar ur lokala förutsättningar och gestaltade utifrån mänskliga behov och som produceras inom ramen för planetens gränser har goda förutsättningar att facilitera en hållbar utveckling.
Framtidens arkitektur är inte statisk och solitär, den är aktiv och tillåts förändras, brukas och delas beroende av sitt sammanhang. Likaså kommer arkitektens roll att utmanas och förnyas då vi behöver anpassa och förnya vår profession inte minst på grund av behovet av att bruka det som redan existerar. Det här projektet visar att det inte är det slutgiltiga resultatet som spelar roll utan processerna som omgärdar, hur arkitekturen produceras, av vad, av vem och för vilka.}},
author = {{Lindberg, Jenny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{LOKALISERA - alternativa framtider sprungna ur lokala förutsättningar}},
year = {{2020}},
}